"Spelreglerna" av Jonas Karlsson

Jag gillar inte Jonas Karlsson. Överlag tycker jag det känns helt ok att hysa lite förakt för odrägligt begåvade människor. Case in point: Unge Herr Karlsson.

* Otroligt begåvad skådespelare.
* Sin generations Thorsten Flinck, fast utan irriterande ovanor som att sno din Widescreen-TV och sälja den för kokain.
* Guldbaggebelönad filmskådis.
* Knesset-panelmedlem.
* Teaterproffs som inte bara ofta står på Dramatens scen utan även får sina egna, hemsnickrade pjäser uppsatta på Stockholms Statsteater.

Jag menar vad fan!?

Söt ar han också.
Jävla typ.

Som om inte det räckte ska han skriva böcker också, det satans kräket. Bra är de också.
Novellsamlingarna Det andra målet och Den perfekte vännen är bägge kritikerhyllade, framgångsrika och (tyvärr) riktigt bra.

Tydligen så har ”Herr Duktig” inte nog med jobb som skådis. Nu har han lyckats prångla ut ännu en novellsamling, Spelreglerna. Tycker du att det här är schysst Jonas?! Fattar du hur svårt det är för författare i Sverige att få ihop till månadshyran, cigg och rödvin? Inte ens bra rödtjut. Vi snackar 179-spänns-Bag-in-boxar! Räcker det inte med att du är med i var och varannan SVT- och SF-produktion??

Spelreglerna då. Är den någonting att ha? Ja, naturligtvis är den det. Den är skitbra.
Är varje novell ett mästerverk? Nej. Den ytterst Kafkakomiska novellen ”Fakturan” är det.
De andra pendlar mellan bra och riktigt bra. Helvete….

Här kan du se puckot självbelåtet läsa ur sin nya förbannade bok.

Folkkär My ass!!

Johan Zillén
Bokia Killbergs Center Syd