Redan Ur vulkanens mun var lysande. Och i ännu högre grad fångar Helena von Zweigbergk i sin nya roman hur vi människor ofta - ibland oavsiktigt - sårar våra närmaste.
Än klappar hjärtan är tät som den mest intensiva teaterpjäs. Här ställs allt på sin spets för tre systrar, då en av dem drabbas av obotlig cancer. I berättelsen - som är helt befriad från klyschor - ryms väldigt mycket av relationer: Mellan systrar, mellan föräldrar och barn, mellan makar, mellan före detta älskande. Huvudpersonerna är just så oförnuftiga och inkonsekventa som människor kan vara i verkligheten. Samtidigt kämpar de för sina liv.
Helena von Zweigbergk borrar sig ner i jobbiga situationer och ställer de viktiga frågorna om våra liv. Kan man leva ihop om inte den riktiga kärleken finns där? Hur länge kan en vara i underläge i ett förhållande? När kan man förlåta? Vad gör vi av våra liv?
En enda invändning har jag mot Än klappar hjärtan; de många bildliga uttrycken. Författaren formulerar dem med glans, utan att ta till nötta bilder. Men det blir för mycket av det goda.
Annars - läs och njut av en fantastisk författare!
Eva Killberg
Killbergs Bokhandel Ängelholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar