Ännu en Stolthet och fördom-spinoff har landat i butiken. Huset Longbourn, som enligt baksidestexten är en En fängslande, historisk roman som låter oss kika in i det Bennetska hushållets köksfönster och stall medan Austens originalberättelse pågår i de finare rummen en trappa upp. Och jag kan med lika delar skräck och förtjusning inte hålla mig ifrån den. Såklart inte hålla mig ifrån den, fast jag samtidigt tänker: Kan jag ge mig!
Vet ingen författare som utsatts för så mycket publicerad fan ficiton som Austen. Jag tänker mig att den senaste beundraren i raden, Jo Baker, snöat in på Downton Abbey. Jag tänker mig att om det blir riktigt bra kan det bli som Gosford Park. Men det blir ju aldrig riktigt bra. Det blir helt ok i sin genre, som i Alexandra Potters Me and Mr Darcy, det blir ren katastrof, som i Colleen McCulloughs Miss Mary Bennets självständighet, det blir underhållande för hardcore-fansen som i PD James När döden kom till Pemberley (såhär tyckte jag om den). Men ens-i-närheten-av-originalet-bra, det blir det aldrig.
Se detta blogginlägg som att jag åtminstone går in i min läsupplevelse med öppna ögon. Som ett förtida vad var det jag sade. Se det också som en bekännelse från en person helt utan motståndskraft när det gäller Mr Darcy. Snart är det nog även läge för Joanna Trollopes Sense & Sensibility. (Läs mer om projketet att låta bästsäljande författare skapa sina egna versioner av Austens klassiker här.)
Se det helt enkelt som att jag aldrig lär mig.
Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro
Jag är jättesugen på att läsa den här boken men samtidigt så rädd för att bli besviken, alldeles för många spin-offs blir bara ren katastrof...
SvaraRaderaJa det är ju det som är problemet! Och ändå kan jag aldrig låta bli. Har du läst någon spinoff som är riktigt BRA? Skulle verkligen vilja läsa den i så fall... Ibland är det lättare med filmerna, för är de riktigt kassa är de i alla fall slut på två timmar.
Radera