"Gubbe och katt"

Nils Uddenberg är docent i psykiatri och empirisk livåskådningsforskning med alster som Linné och mentalsjukdomarna och Själens schamaner: Essäer om psykiatrin. Låter inte som något jag skulle kasta mig över precis…

Men hans senaste bok Gubbe och katt kastade jag mig bokstavligen över! Det räckte med titeln och bilden på utsidan av boken av en katt uppflugen på en gubbes axel så var jag fast! Gubben i detta fall är Uddenberg själv, och katten är en liten kattflicka som bestämt sig för att bosätta sig hos honom. Mot hans vilja. Nils hade redan som ung man bestämt sig för att han inte är typen som har husdjur, han vill inte vara bunden av ett djur utan kunna resa bort när han vill. Detta visste ju inte katten när den flyttade in i Nils trädgårdsförråd. Och hade den vetat det hade den förmodligen inte brytt sig så mycket om det. Sakta men säkert nästlar kissen sig längre och längre in i både hus och familj och ganska snart har det blivit Kissen med stort K, som den nu står registrerad som hos veterinären, och Nils står registrerad som Kissens ägare, även om vi som bor med katt vet att det heter kattägd, inte kattägare…

Nils har skrivit en lättsam och charmig bok där han filosoferar kring Kissens uppförande och sina egna reaktioner, för givetvis vet han att han blir manipulerad, och jag ler igenkännande. Icke-kattägare tror ofta att katter inte förstå vad människor säger. Så är det inte. Katter förstår inte varför de ska göra som människor säger. Inte samma sak! Inte samma sak alls!

Både Nils och jag har (som så många andra kattägda…) fullständigt kapitulerat inför kisses list och charm.

Odette Gross
Bokia Killbergs Helsingborg