Ett litet under

"Tioårige August Pullman vet mycket väl att folk stirrar på honom. Trots att han gömmer sig bakom sin långa lugg och envist ser ned i marken känner han deras blickar och hör deras fniss och viskningar. 

 Ingen trodde att August, eller Auggie som han kallas, skulle överleva sin födsel, men det gjorde han. Hans ansikte var dock helt deformerat och han har genomgått oräkneliga operationer. Det enda han önskar är att få vara som alla andra barn, men det är inte så lätt, när man inte ser ut som någon annan."

Med en sådan beskrivning förväntar man sig en tårdrypande och sentimental historia, inte sant?

Och visst finner jag lite fukt i ögonvrån vid några tillfällen, men det är mestadels glädjetårar.

Undret är, trots huvudpersonens gripande öde, mycket mer av en "feel-good"-roman än vad det är en "tearjerker" (säg till om mina anglicismer börjar gå er på nerverna).

Berättarrösten hoppar mellan boken olika huvudpersoner (Auggie själv, hans syster Via, bästa polaren Jack mfl.), en teknik vi sett nyligen i både tex. Tsiolkas Örfilen och Jordans Mississippi.

Det fungerar väldigt väl här. De olika karaktärernas synvinklar fördjupar och utvecklar historien långt mer än vad en ensam röst hade åstadkommit.

Jag tror, och hoppas, att det här kommer bli en av årets stora snackisar. Passar lika bra till 14-åringen som vill läsa något lite mer utmanande som den gör till bokslukande och läsvana svärmor (och hennes läsecirkel "Bladvändarna").

En upplyftande, rolig och vacker historia. En bok för alla liksom! Rekommenderas varmt. Kommer på svenska i början av mars.

Johan Zillén

Bokia Killbergs Center Syd