Jag har varit en King-fan sedan tidiga tonårens första möten med varulvar i Maine, läbbiga clowner i kloakerna, mördarsugna bilar och rabiessmittade St Bernardshundar.
Han är tveklöst en av vår tids stora berättare.
Fulkulturens konung kanske, även om många kritiker och tidigare belackare med åren börjat ge honom de hyllningar han faktiskt förtjänar.
Jag är dock även den första att erkänna att Skräck-Farfar är ojämn så det skriker om det.
Många böcker kunde vi klarat oss utan helt (Signal, Desperation och Benrangel till exempel) och långt fler börjar bra men mynnar ut i ett stort ”meh”…
(Jag har inte läst Under kupolen, efter den tågolyckan till TV-serie vägrar jag av ren princip.)
I Doktor Sömn gör King ett nedslag i sin egen mytologi.
Vi får åter knyta kontakten med pojken som nästan blev dödad av sin far på Overlook Hotel för 35 år sedan. Även om du inte läst boken har du väl förmodligen sett Kubricks film, The Shining?
En film som Stephen King, av outgrundlig anledning, själv inte var särskilt nöjd med…
”Danny Torrance har nu blivit medelåders. Efter att ha levt ett liv som gränsat till döden genom ett självförbrännande alkoholmissbruk (precis som sin far) så har han blivit nykter och bosatt sig i en liten stad i New Hampshire. Där har han fått jobb som vårdare på ett sjukhem och kan med sin synska förmåga - sitt glimmer/varsel- ge tröst och lugna dem som ska dö.
Patienterna kallar honom Doktor Sömn. Men hans lugna liv ska snart slitas sönder. Danny har fått telepatisk kontakt med en flicka som har samma förmågor som han, bara oändligt mycket starkare. Flickan, som heter Abra, ber förtvivlat om hjälp. Hon är jagad av en kult, ”Den sanna knuten”. En samling parasitliknande varelser som lever på att suga kraften ur människor. Och den bästa och mest långlivade näring de kan få är när de träffar på någon som Danny eller Abra.”
Det är med stor belåtenhet jag slår igen boken efter denna 507 sidor långa resa.
Detta är King i högform!
Det är ruggigt. Det är omöjligt att lägga ner. Och han strular inte upp slutet!!
Hail to the King baby!
Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd
PS. Boken kommer ut i dagarna.
Ett fellow King-fan här! Faktum är att jag tycker de senaste böckerna han gett ut hittat tillbaka till den där gamla gnistan jag verkligen saknat, samtidigt som hans språk bara blivit bättre med tiden. Under kupolen har en totalt befängd story, men det intressanta i den romanen är faktiskt inte kupolen i sig, utan Flugornas herre-dramat som äger rum just under den (har en ganska utförlig recension här: http://book-sessed.blogspot.se/2011/12/veckans-recension-under-kupolen-av.html)
SvaraRaderaOch angående The Shining... det är en bra film, men inte en bra filmatisering av boken. Dock är Kings egentillverkade miniserie så trogen boken att det blir en dålig film. Så kan det bli...
Ser fram emot Doktor Sömn! 22/11 1963 var också helt fantastisk faktiskt.
Hej Amanda
RaderaJa, jag har också hört av flera att "Kupolen" är långt bättre som bok än TV-serie, men efter den kackighets-festivalen tar det emot att läsa den tegelstenen (när jag har så himla mycket andra roliga böcker som ligger och väntar...).
Älskar Kubricks film, tycker han fångade väsentligheterna i boken. Men en film är alltid regissörens barn och behöver ju inte vara totalt trogen sin förlaga. Kings TV-version såg jag inte ens klart....
Jag ska läsa 22-11-63 i sommar tänkte jag. Hinner inte med den nu.
Tack för kommentaren och länken.
// JZ