Så här en vecka efter att Frankrike återigen kammat hem ett Nobelpris i litteratur (och i väntan på att butikerna ska fyllas av Patrick Modianos böcker) pressade vi bokhandlarna på deras bästa franska boktips. Här kommer de:
Susanna Mattsson, Jägersro: Åh, jag är ju som sagt inte så värst bevandrad i den franska litteraturen, men minns att jag älskade Françoise Sagans "Något av ett leende" som jag läste på engelska ("A certain smile") i 20-årsåldern. Bokens fras "20 is the age of hilariuos laughter" används fortfarande flitigt i mina födelsedagshälsningar (bara att sätta in valfri ålder) med förhoppningen att någon annan ska ha läst och upptäcka referensen. Albert Camus "Främlingen" har jag tipsat om förut, och så har vi ju såklart Simone de Beauvoirs "Det andra könet". Ingen lättviktare, men en grundsten i min feministiska bildning. Ja, där har ni mitt Frankrike. Jo förresten, förra franske Nobelpristagaren Jean-Marie Gustave Le Clézios roman om fadern: "Afrikanen" var också den rullans bra.
Eva Killberg, Ängelholm: Årets Nobelpristagare är förstås en höjdare för alla frankofiler. Länge räknade jag mig dit, läste franska och åkte aldrig någon annanstans. Så kom italienskan in i mitt liv, och ändrade mitt beteende. Men det hindrar inte att fina läsupplevelser fortfarande poppar upp i mitt minne.
Så himla långt tillbaka ligger förstås inte förre franske nobelpristagaren, Jean-Marie Gustave Le Clézio. Helt underbar, gott folk, vilket språk, så rörande romaner, vilka naturskildringar! "Vandrande stjärna" blev min favorit den gången.
Andra nobelpristagare från Frankrike satte djupa spår - men också obehagskänslor. Som Albert Camus med "Främlingen". Mycket speciellt, brännande sol, alienation (som var det största innebegreppet då) och scener som man aldrig glömmer. Tänk er den vresige mannen som alltid går och sparkar på sin hund - men som bryter samman fullständigt när hunden dör.
Bland icke nobelpristagare står förstås "Igelkottens elegans" i en klass för sig, av Muriel Barbery. En oerhört charmig historia om en överintelligent elvaåring och dito portvaktsfru. För en gångs skull blev filmen precis lika bra som boken, med perfekt casting!
Kul är det i alla fall att vi får frossa i böcker från ett annat språk än engelskan. Och eftersom Patrick Modiano skriver korta romaner kan det faktiskt vara värt att damma av franskan!
Odette Gross, Helsingborg: Det här var en enkel fråga. Jag har läst precis en fransk författare. Så jag väljer henne. Och hon är bara halvtfransk, den andra delen är brittisk... Tatiana de Rosnay. "Sarahs nyckel" är fantastisk! Och det råkar vara en av få böcker där filmen är (nästan) lika bra. Läs den! Se den!
Johan Zillén, Center Syd: Jag är läskigt dålig när det gäller fransoserna... Gillar Fred Vargas rysliga thrillers och läste Victor Hugos "Samhällets olycksbarn" med stor behållning i tonåren.
Men jag älskar verkligen verkligen Daft Punk om det kan verka ursäktande. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar