Vän av ordning

”Joels trollande på nätet börjar som ett tidsfördriv, med bus och tomma provokationer. Men i takt med att han tröttnar på etablissemangets hyckleri utvecklas han till aktivist iden högerradikala rörelsens tjänst. Joel blir nätkrigare på heltid, med bloggen som vapen i kampen mot mångkulturen. En resa till Thailand förändrar allt. Joel träffar Sunee och kärlek uppstår, om nu kärlek bara inte var så jävla komplicerat.”

Näthatet.
Främlingsfientligheten på nätet, på gatan, i hemmen, i riksdagen.
Det är ett skrämmande aktuellt, och svårtacklat, ämne som Henrik Bromander ger sig på i romanen Vän av ordning.

Vi får träffa Joel. Ung kille i Skurup.
Mamma rödvinsvänster. Pappa frånvarande drogmissbrukare.
Joels uppväxt är som många andras i den lilla skånska orten utanför Malmö.
På nätet finner han en mening. Ett uppdrag.
Han lyckas med hot få en ung feminist att stänga ner sin blogg. Blir på ett sätt kändis bland högerextrema och främlingsfientliga.
Blir någon.

Bromanders berättelse är lättläst, trots det tunga ämnet, och känns i början rätt klichéfylld.
Men porträttet av Joel växer. Vi kommer nära honom.
Inte så att man fylls av sympatier direkt.
Hans beteende, åsikter och varierande ideologiska övertygelser är motbjudande.
Men han blir en riktig människa mellan bladen.
En sådan som det, tyvärr, finns mängder av omkring oss.

Detta är en mycket bra roman.
Inte riktigt den fullpoängare jag hoppades på. Slutet lämnar en del att önska.
Hela sista femtedelen av boken, där Joel får jobb på Frontex och berättelsen lämnar Skåne för Österrike och sedan Medelhavet , tycker jag tappar fokus.
Och kanske kunde en eller annan av de många självbefläckelseskildringarna redigerats bort.
We get it. Du tycker om att ta på dig själv.

Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd