De säger att skräcklitteraturen påverkar oss negativt. Trams säger jag! |
"Melanie är en väldigt speciell flicka. Dr Caldwell kallar henne för "vårt lilla geni".
Varje morgon väntar Melanie i sin cell för att bli hämtad till dagens första lektion. När de hämtar henne håller sergeant Park pistolen riktad mot henne medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i rullstolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. När hon skojar och säger att hon faktiskt inte bits, är det ingen som skrattar."
Wow. Bara wow.
Det här är så jäkla bra.
En riktig vitamininjektion för genren. En intelligent ny twist på hela Zombieproblematiken.
Ni som läst mina recensioner under åren vet att jag har en särskild plats för dystopier, speciellt för den skräckiga sorten, i mitt litteraturhjärta.
M.R. Careys "Flickan med gåvorna" får en alldeles egen, extra ombonad plats, mellan Justin Cronins Passage-trilogi och Stephen Kings "Pestens Tid".
Redan innan boken kom ut såg man potentialen för berättelsen i annat format, och filmatiseringen med bl.a. Glenn Close, Paddy Considine och Gemma Arterton får premiär redan i oktober.
Och jag får, för jag har läst boken.
Ni andra tar banne mig den anständiga vägen och läser romanen först! Basta!
// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar