Gästbloggaren: Danny Wattin

Je suis Elin Mild

Jag fick idén till Lärarinnan när jag, likt min huvudperson, kom hem till Sverige efter några år utomlands. Jag har tre barn som gått i ett antal olika skolor här och i Australien och har under tolv års tid följt dem på deras resa genom utbildningssystemet, denna underliga institution där de tillbringar en så stor del av sin vakna tid.

Jag har alltid varit fascinerat av skolan och utöver de obligatoriska föräldramötena och klassföräldrauppgifterna har jag hållit i skrivworkshops för alltifrån lågstadium till gymnasium, skrivit en bok tillsammans med en andraklass, hjälpt till i diverse klassrum och tillbringat många timmar med att lyssna när slutkörda lärarvänner pratar av sig. Men inget förberedde mig för chocken jag fick när mina barn vid vår återkomst började i svenska skolan. Det var som om den hade en alldeles egen logik, som såvitt jag förstod verkade gå ut på att göra det så svårt som möjligt att undervisa. Jag var van vid föräldrar som stöttade lärarna, men här blev de mest kränkta. Van att rektorn tog lärarnas parti, men här tog de oftast föräldrarnas (i rädsla för att de skulle ta sin skolpeng och gå någon annanstans). Och aldrig har jag sett så många barn som är helt på det klara vad deras rättigheter är, men inte verkar ha fått lära sig att de också har skyldigheter. Och då har jag inte ens nämnt kommunens och skolpolitikernas ibland väldigt underliga idéer.

Faktum är att det kändes som om hela systemet var uppbyggt för att göra det så svårt som möjligt för lärarna. Att de stod helt ensamma och alla de parter som skulle kunna bidra till en bättre skola i själva verket gjorde precis tvärtom. Och då slog det mig. Hur skulle det se ut om man i en sådan här miljö slängde in en klassisk västernhjälte, en Clint Eastwood-typ som är beredd att göra vad som helst för att skapa en god skolmiljö. Och så föddes idén till den här boken och den briljanta, egensinniga och lätt destruktiva lärarinnan Elin Mild.

Som nästan alla karaktärer har Elin mycket av sin författare i sig. Hon delar mina värderingar och världsåskådning, men är mycket tuffare och betydligt mer kaotisk. Där jag stannar till och tänker kör hon på i full fart – något som drar in henne i en maktkamp där insatserna snabbt blir allt högre.

Min dröm är att den här boken ska bli årets sommarpresent till alla lärare och lärarinnor. Jag tror att den kommer ge dem en möjlighet att skratta och prata om saker man annars inte får.

Jag hoppas att ni ska tycka om den.

// Danny Wattin