Min lista över årets bästa läsning 2023!
Ett skapligt starkt litteraturår, med både fantastiska romaner (inklusive en mycket välförtjänt Augustvinnare) och rafflande spänning.
Efter succéerna med spänningsromanerna ”Silvervägen” och ”Ödesmark” är Stina Jackson äntligen tillbaka! Nu med en gripande roman om en mammas desperata jakt, och saknad, efter en dotter som övergivit henne. Boken tar oss från Skellefteås gator till de amerikanska slätternas skuggsida, i en berättelse om ensamhet, missbruk och komplicerade förhållanden mellan trasiga människor.
Det här är en historia som kommer sitta kvar hos dig länge. Min favoritbok i år.
Journalisten Andrev Walden romandebuterar med en självbiografisk uppväxtskildring som både berör och roar.
Pappabyten, husbyten, kompisbyten, första kärleken, första ligget, första jobbet – allt avverkas i en rasande fart, med ett härligt språk och en stor nypa humor.
Oavsett om du, som jag, älskat Waldens texter som kolumnist eller inte är detta absolut en bok du bör läsa! Och inte bara för att den plockade hem årets skönlitterära Augustpris!
Återigen visar Stephen King var thriller-skåpet ska stå (i ännu en 100% spökfri roman) med denna Columbo-inspirerade pusseldeckare.
Vi vet redan från första kapitlet vilka de mänskliga monstren är, och vad de gör. Sedan får vi följa vår hjältinna Holly när hon nosar upp varje ledtråd, inspekterar varje fingeravtryck, gräver upp varje metaforiskt skelett.
Det är infernaliskt spännande! En riktig nagelbitare!
Salig Bill Hodges ande svävar över Holly och berättelsen, som i mitt tycke, tillsammans med ”Billy Summers" är det bästa han skrivit sedan millennieskiftet!
En tidig morgon i New Delhi kör en lyxig Mercedes rakt in i ett nattläger för fattiga daglönare. Fem människor dör. Den chockade mannen vid ratten som grips för brottet arbetar för familjen Wadia, en av Indiens mest inflytelserika familjer. Varför befinner han sig i bilen och vad är det han döljer?
Inledningen är ett mästerverk, bland det bästa jag läst på länge, så förväntningarna blir rejält högt ställda här.
Ibland svävar författaren ut lite långt från berättelsens kärna, vilket sänker tempot en aning och gör att handlingen bitvis känns lite ofokuserad.
Men det är marginell kritik, för oavsett detta så är "En ond tid" en av de absolut bästa böcker jag läst i år! Tänk er Shantaram möter Gudfadern, med en nypa Succession ungefär.
"Lögnaren" är den första delen i en tänkt serie med temat "Oskyldig till motsatsen bevisats". Men vet vi som läsare att huvudpersonen är oskyldig? Är han ens helt säker på det själv?
Boken en riktig bladvändare, och jag vill inte gå in i mer detalj om handlingen för detta bör du absolut läsa själv! Det är finurligt upplagt med kapitel i skiftande "Han"- och "Hon"-perspektiv. Där "Han" tydligt är vår huvudperson, men berättelsens "Hon" mer av ett mysterium ...
Välskriven, och mycket spännande, med en befriande avsaknad av superhjältepoliser och galna seriemördare! (Ett extra plus ger jag även för skildringen av förlagsvärlden i boken. Alltid kul för oss i bokbranschen.) :-)
Vad vi får, tycker jag, är en helt ok Ajvide-novell utdragen till en hel roman. Antingen det eller en alldeles för kort roman. Jag gillar den Saltkråkska stämningen mellan ungdomarna på ön, men saknar den större berättelse om havet (och dess invånare) vi går miste om.
Tredje, fristående delen av författarens spänningssvit i Halländska miljöer.
Precis som den föregående ”Brinn mig en sol” är detta en mästerligt komponerad kriminalroman. En gripande och dramatisk berättelse. Inte det mest spännande du kommer läsa i år, men kanske det mest välskrivna i genren.
Boken fick Svenska Deckarakademins pris för årets svenska kriminalroman - och var klart bäst av de fem nominerade. Dock tycker jag Carlsson borde ha vunnit för den föregående romanen.