Bokhandlarna svarar: Vilken romanfigur tycker du genuint illa om?

Eva Killberg:

Parfymen var den värsta bok jag läst - samtidigt som andra hävdar att det är den bästa de läst... Men huvudpersonen fick mig att må fysiskt illa, och jag tål inte ens se boken!










Susanna Mattsson:

Den opportunistiske poeten Jaromil i Milan Kunderas Livet är någon annanstans (ej längre i tryck på svenska) tyckte jag riktigt, riktigt illa om. Det var otroligt skönt när han - OBS OBS OBS! JAG KOMMER ATT AVSLÖJA HANDLINGEN NU - dör i lunginflammation i slutet. Men boken är läsvärd för skildringen av Tjeckoslovakiens moderna historia, och Prag! Den utspelar sig i Prag.

Den unge Werther och hans lidanden står jag inte heller ut med. Kliv ur din blågula depp-kostym och skärp till dig! ropar man fåfängt åt den molokne huvudpersonen. Men vad hjälper det? Inte blir det bättre för att jag läst boken två gånger (idiotiskt jag vet, men jag hoppades liksom att jag skulle ha vuxit till mig gång två och fattat vilken otroligt bra klassiker det är. Jag fattade inte.)


Johan Zillén:

Det finns ju så många.....

Jag väljer således att fokusera på en som många har missat: Gretchen Lowell. Gretchen är den Hannibal Lecter-liknande tortyr/seriemördar/psykopatbaben i Chelsea Cains trilogi Heartsick, Sweetheart och Evil at Heart. En fullkomligt vidrig bitch som inte bara mördar och plågar sina oskyldiga offer (Du ska dricka avloppsrengöring älskling, annars åker jag hem till dig och slaktar dina barn långsamt-metoden tex.) utan även tvingar vår stackars hjälte, Detective Archie Sheridan att besöka henne i fängelset. Varför? Om han inte infinner sig och lyssnar på hennes njutningsfulla utläggningar om hur hon dödat och torterat vägrar hon berätta var offren ligger....  Archie är för övrigt en av hennes få överlevande projekt.

Forum gav ut del ett och två på svenska för några år sedan, tyvärr med urusla omslag och noll media. De floppade och kom aldrig ut i pocket. Too bad. Alla tre finns i engelsk pocket. Utmärkta thrillers.