Skriv under eget namn för bövelen!

Carl-Johan Vallgren/Lucifer                                       Lucifer i William Blakes tappning


Okej... det var kanske liite roligt med Lars Kepler. Men den här "nya" trenden bland förlagen att gå ut med att en (stoppa pressarna!) "Känd författare skriver under psuedonymen x!" känns annars bara trött.

Så. När jag nu (innan boken ens har kommit ut) får veta att bakom den mystiska psuedonymen Lucifer står Carl-Johan Vallgren, känner jag mig just - trött. Vad är det för fel att skriva under eget namn när man provar en ny genre? Förhoppningsvis får man med sig båda gamla älskare och nya läsare. Istället det här med låtsasnamn. Som väl i och för sig skulle vara helt grönt om det inte vore för de de fjantiga "avslöjandena" (ja, okej, de har fått mig att skriva om boken - gissar att det är grejen).

Som det är nu ger det mig bara  mindre lust att läsa den här Skuggpojken, än jag skulle ha haft om den släppts som en vanlig Carl-Johan Vallgren.

Var snälla och upphör med tramset.

Ja, ja, ja... Här har ni handlingen:
"Sommaren 1970 försvinner en liten pojke från Kristinebergs tunnelbanestation i Stockholm. En främmande kvinna tar honom vid handen och går därifrån, och han är borta. Många år senare försvinner också pojkens bror, Joel Klingberg. Hans fru vänder sig till Danny Katz, makens gamla vän från försvarets tolkskola, ett språkgeni med solkig bakgrund, och ber honom om hjälp. Katz går motvilligt med på att börja leta, och upptäcker snart att det finns fler hemligheter i den mäktiga familjen Klingberg. När någon försöker sätta dit honom för mord blir hans sökande också en kamp för överlevnaden."

Här kan ni för övrigt läsa om varför Carl-Johan Vallgren vill tituleras Lucifer i höst.

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro