"Kvinna inför rätta" – Louise Doughty

Inte årets mest spännande bokomslag.

”Vid 52 års ålder verkar Yvonne Carmichael, framgångsrik genetikforskare, ha allt man kan önska sig – ett vackert hem, ett lyckligt äktenskap och två vuxna välartade barn. Men när hon en dag blir inbjuden som föreläsare för medlemmarna i ett parlamentariskt utskott gör hon något som vanligtvis skulle vara henne helt främmande: när hon möter en främling, som hon inte ens vet namnet på, drabbas hon av en så överväldigande attraktion att hon en stund senare har sex med honom på offentlig plats. De inleder ett förhållande och passionen frigör krafter som hon inte kan kontrollera. Krafter som leder henne och hennes älskare in i en mordrättegång.” 

Lika delar psykologisk thriller och rättegångsdrama, ”Kvinna inför rätta” är en av de bästa spänningsromaner jag läst i år. En historia som börjar i en domstolsssal och sedan i tillbakablickar ger oss fler och fler ledtrådar till hur vi, och Yvonne då, hamnade där. Det är mycket skickligt upplagt.
Det tar nästan halva boken innan bilden ligger klar för oss. Tror vi…
Utdraget ur förlagets text om boken här beskriver bara en liten del av handlingen. Att berätta mer ingående vill jag inte, då intrigens stora behållning ligger i de överraskande vändningarna.

Är det nästa ”Gone girl”?
Nej, även om Doughty och Flynn tillhör samma författarskola – mer drama än tjuv & polis - så liknar de inte varandra särskilt mycket i stilen. Doughty är klart mer brittisk. Hennes karaktärer är inte de trasiga småstadsmänniskorna som Flynn är så kär i. Här rör vi oss bland den övre, välutbildade medelklassen. ”Broadchurch”, fast i centrala London ungefär.
Jag tror dock att både Flynn/Bauer/Marwood-fans och de som älskar Peter Robinson/Ann Cleeves/Peter Mays böcker kommer att hitta en ny favorit här.

Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd