Tove Alsterdal - Vänd dig inte om

”En gång var Beckomberga Europas största mentalsjukhus. Nu har spåren av det förflutna suddats ut och exklusiva bostäder byggs i den gamla parken. Svante Levander är en av dem som flyttar in i idyllen, tillsammans med sin nya kärlek.
På väg hem från affären blir han knivhuggen till döds. Eva, hans före detta hustru, har följt efter honom den kvällen och grips, misstänkt för mord.
Bara en person kan vittna om vad som hände, en utländsk kvinna som satt utanför butiken och tiggde, men hon är spårlöst försvunnen.
När några småpojkar finner rester av mänskliga kroppar i närheten av mordplatsen exploderar rädslan.
Det förflutna visar sig vara närmare än någon kunde ana.”

 

Tove Alsterdals nya roman ”Vänd dig inte om” visar tydligt att det inte var en slump att hon tilldelades Svenska Deckarakademins pris för årets svenska kriminalroman 2014 (för boken ”Låt mig ta din hand”, finns nu i pocket. Läs den!).

Detta är en briljant konstruerad thriller om ett brutalt mord i ett lugnt villasamhälle, kopplingar till patienter på det nedlagda mentalsjukhuset Beckomberga, samt även situationen för romerna i dagens Europa.

Stora och komplexa frågor att hantera i en spänningshistoria, men Alsterdal är en mycket skicklig berättare och gör det med bravur.

Jag tvekar att använda termen ”Deckardrottning”, dels för att det gått inflation i uttrycket men huvudsakligen pga att jag är övertygad republikan.

Därför tycker jag att vi utropar Tove Alsterdal till Sveriges första Deckarstatsminister!

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Dubbelt upp av skånska författare på Center Syd!

Nu på lördag har du chansen att träffa två lokala superstjärnor i vår butik på Center Syd!


Först ut är Anders de la Motte!

Om boken: "En sensommarkväll 1983 försvinner en femårig pojke från en ensligt belägen gård på den skånska slätten. Det enda spåret efter honom är en sko i de höga majsfälten. Trots att hela bygden engagerar sig i sökandet hittas han inte, och ryktena och misstankarna sprids snabbt. Men den valhänta brottsutredning som följer läggs till slut ner, och sorgen och ovissheten får pojkens familj att långsamt falla sönder. Tjugo år senare leder hans storasyster Veronica ett gruppterapisamtal i Stockholm. Plötsligt ansluter en ung man, och inför gruppen berättar han om sin barndom, om oförklarliga minnen av en pojkes försvinnande. Hans berättelse är skrämmande välbekant och skakar om Veronica. Motvilligt tvingas hon riskera den bräckliga tillvaro hon byggt upp. Hon måste återvända till Skåne och sin trasiga familj för att söka svaret på frågan som ingen längre vill ställa. Vad hände egentligen den där sommaren för så längesedan? Sommaren som aldrig tog slut."

Om författaren: Anders de la Motte är före detta polis och säkerhetschef. År 2010 tilldelades han Svenska Deckarakademins pris för årets bästa debut, och han har haft stor framgång med [geim]-trilogin, som översatts till närmare trettio språk. Våren 2014 kom thrillern MemoRandom, som tillsammans med den fristående uppföljaren UltiMatum (2015) ska bli amerikansk tv-serie producerad av filmbolaget 20th Century Fox. UltiMatum tilldelades Svenska deckarakademins pris för årets bästa svenska kriminalroman 2015.

Löser av Anders klockan 13:00 gör Mattias Edvardsson!

Om boken: I mitten av 1990-talet påbörjar Zackarias Levin en skrivarutbildning på Lunds universitet. Där lär han känna tre personer som kommer att påverka hans liv på oväntade sätt. De är alla på flykt från någonting och delar samma dröm om att få skriva. Men i takt med att de kommer närmare sin lärare, den framstående poeten Li Karpe, och dessutom lär känna den legendariska författarikonen Leo Stark, förändras för alltid deras bild av skrivandet – och kanske av hela livet.
Tolv år senare får Zackarias sparken från sitt mediejobb, flickvännen dumpar honom och han tvingas flytta tillbaka till sin mamma i Skåne. För att försörja sig bestämmer han sig för att skriva en bästsäljare om den där omvälvande tiden då Sveriges stora författarstjärna försvann spårlöst och en av Zackarias närmaste vänner dömdes för mord.
Men minnet är inte alltid pålitligt. Och vad är egentligen viktigast: att förhålla sig precist till sanningen eller att berätta en bra historia?


Om författaren: Mattias Edvardsson är född 1977 och uppvuxen i Trelleborg. Nu bor han utanför Lund med sambo och två barn. Han har tidigare givit ut två ungdomsböcker på Opal och två romaner på Parabellum Nord. När han inte skriver böcker arbetar han som gymnasielärare i svenska och psykologi.

Välkommen!

Bokmässan 2016 - En fältrapport

 

Åter dags för lite litterär skjutjärnsjournalistik!

Bokboxens årliga fältrapport från Bokmässan i Göteborg!

För allmänheten slår mässan upp sina portar helt först på fredagen, för branschfolk släpps det på under torsdagen. Men för oss Akademibokhandlare kör det igång redan på onsdagen med en exklusiv bokinfodag!

I år fick vi träffa och lyssna på högvis med spännande författare som kommer med böcker nu i höst.

Från Christer Lindarw till Sture Bergwall. Från Annika Lantz till Carolina Klüft.

Skaplig spännvidd.

Sandra Beijer berättade om sin nya ungdomsroman ”Allt som blir kvar”. Martin Österdahl om nya thrillern ”Be inte om nåd”. Mats Strandberg och Sofia Falkenhem charmade som vanligt hela publiken och författaren Eija Hetekivi Olsson, som precis tilldelats ABF:s litteratur- och konststipendium, läste ur sin nya bok ”Miira”. Bara för att ta några exempel.

Vi fick även högvis med roliga läsex med oss från dagen, som vi kan berätta om för er hemma i butikerna under hösten. It’s good to be the bokhandlare.

Störst applåder under dagen fick dock nog humoristen, På Spåret-vinnaren och Veberödssonen Jesper Rönndahl, som berättade om sin kommande bok ”Framtiden: En illustrerad guide” (kommer i november). Är boken hälften så rolig som Jespers presentation kommer den sannolikt vara dubbelt så rolig som alla andra böcker som kommer i år. Kanske även sammanlagt.

Även i år plockade jag hem priset ”Bokmässans näst längste person”! Yay mig!

Som traditionen föreskriver delas priset ut av Bokmässans allra längste person, Richard Sjöberg.

I år bestod äran av en medalj i äkta kattguld och ett ex av Richards nya bok ”Postkodmiljonären 2”.

”Nej”, säger förläggaren Dorotea Bromberg till tidigare ärkebiskopen KG Hammar. ”Det är Patti Smith som ska signera böcker här nu. Du får vänta på din tur. Och nej, du får inte låna hennes mössa även om du fryser om huvudet.”

På tal om signerande författare med huvudbonader. Om det var någon som kunde utmana Patti Smith gällande längsta signeringskö så var det nog Fredrik Backman. Det låg nog en författarklottrad ”Björnstad” i varannan påse på mässan.

Det här var den bilden det var minst keps på.

Slog en lov förbi årets mest kontroversiella monter, högerextrema Nya Tiders.

Det verkade även de flesta andra göra. Varje gång jag gick förbi var montern tom, så när på en NT-representant som såg mäkta uttråkad ut.

Ett feltänk gällande målgruppen kanske? Andelen intresserade av deras propaganda bland läsande och tänkande människor på Bokmässan var uppenbarligen väldigt liten …

Tillsammans med mina goda vänner bokhandlaren i Visby, Roland Salemark, och Sveriges mest utlånade författare, Martin ”LasseMaja” Widmark, gjorde vi slag i saken och investerade i en trädgårdstomte i naturlig storlek.

Vi kommer att dela på den broderligt. Den får stå i Martins trädgård jämna veckor, i min trädgård ojämna och i Rolles all övrig tid.

Alla eventuella likheter trädgårdstomten har med författaren Anders H Blomström, mannen bakom bl.a. populära medeltidsthrillern ”Eldskytten”, är ett rent sammanträffande.

Jag vet inte om vi skall tolka detta som ett tecken på krisen i bokbranschen, men Bonnierförlagen hade i år skurit ner så mycket på utgifterna att coolaste barnboksförfattaren i stada, Josefine Sundström, fick sitta på golvet och signera sin härliga bok för slukaråldern, ”SagaSagor”!

Nästa år så skramlar vi till en pall åt henne tycker jag. J

Här tilldelas Martina Haag och Clara Block Hane priset ”Årets längsta boktitel” för kok- och livsstilsboken ”Du är min bästa vän och jag tycker så mycket om att komma på middag hos dig”.

Grattis tjejer!

Eder vänlige kvartersbokhandlare på bokmässemiddag tillsammans med DystopimilitärthrillerSciFikungen Lars Wilderäng, legendariske Elvis- och Snipp & Snopp-pappan Tony Cronstam, Sveriges svar på Paul Auster och Siri Hustvedt – författarparet Leffe och Caroline Grimwalker, FN-soldaten och författaren Magnus Ernström mfl.

Jag åt gratinerad kungsflundra. Det var gott.

Det var allt vi hade plats för i år!

Vill ni ha mer insider-information om höstens boksläpp, skvaller från förlagsminglen (som vilket som är Jessika Gedins absoluta favoritsnack t.ex.) eller se de bilder som jag inte kan lägga upp här pga explicit innehåll eller överhängande risk för stämningar och skadeståndskrav så är det bara att komma in och hälsa på mig i butiken! 

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

p.s  Det finns en minimal möjlighet att en viss procent av informationen i det här inlägget kanske inte 100% korrekt vad gäller faktahalten, men allt ska gå så fort i media nuförtiden så det är helt enkelt smällar man/du/ni får ta.

 

 

Människans bästa vän

En hösttrend jag tycker mig ha identifierat i år är böcker med hundtema.

Först Håkan Nessers "Nortons filosofiska memoarer", Charlotta von Zweigbergks roman "Hundkärlek" samt boken om gatuhunden Arthur. Till exempel.

Men den bok som fångat mig mest är Andre Alexis roman-slash-fabel "Femton hundar", däri två gudar som del av ett vad ger femton vovvar på en veterinärklinik i Toronto mänsklig intelligens och talförmåga.

"Åh nej", tänker du säkert. "Inte den gamla historien igen …"

Men det funkar faktiskt. Jag får tillochmed lite "Watership Down"-vibbar ("Den långa flykten" alltså. Den med kaninerna och Brraaaiiight eeeyyyesss, bööörning laaaik faaaajjeer).

De olika sätten som hundarna reagerar på är fängslande.

Vissa välkomnar förändringen, andra vill inte veta av den.

Berättelsen pendlar mellan humor, tragik, våld och (tyvärr) lite flummig livsfilosofi.

Men som helhet är "Femton hundar" en klart läsvärd liten pärla.

Inte bara för hundälskare som jag.

Boken har i Kanada belönats med 2015 Scotiabank Giller Prize och Roger Writer's Trust Fiction Prize.

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

　

　

　

Författarsignering på Center Syd

”Pojken stannade plötsligt till. I ett andetag tystnade hans hummande. Något vitt hade glimmat till i hans ögonvrå. Något som kändes obehagligt onaturligt i grönskan.”


Så tar den psykologiska thrillern "Vit Syren" sin början i Stadsparken i Lund. Försommaren är sådär ljuvlig som bara en försommar kan vara. För kommissarie och insatsledare Sara Vallén, inspektör Rita Anker och deras kollegor blir jakten på gärningsmannen också en odyssé i mänskligt förfall.


Cecilia Sahlström är kulturvetaren som blev polis och under många år arbetade med relations- och sexualbrott. Efter 20 år ville hon vidare, blev ledarskapskonsult och föreläsare, och arbetar nu som chef inom socialtjänsten. Hon bor i Lund sedan 2004


Träffa henne, och skaffa ett signerat exemplar av hennes bok, på Center Syd nu på lördag!

Emma Cline - Flickorna

»Det var skratten som fick mig att titta upp, och flickorna som fick mig att fortsätta titta.«

Så säger 14-åriga Evie Boyd en sommardag i Kalifornien 1968 när hon får se en grupp lite äldre tjejer i parken.

Hippies. Vilda och fria. Flower children liksom.

Hon dras in deras sällskap. Ett sällskap som kretsar kring den karismatiske Russel.

Musiker, ledare, fadersfigur, rovdjur.

För oss som läser är han lätt att känna igen.

Charles Manson. Eller i det här fallet, en Mansonlik figur.

Knappast en lämplig bekantskap för en tjej på tröskeln till vuxenlivet.

Eller för någon annan egentligen.

”Flickorna” handlar dock inte om Russel/Manson.

Nej, boken handlar om flickorna runt honom och deras förhållanden till varandra.
Om längtan efter gemenskap och vilja tillhöra något större. Att hitta en egen väg.
Vi som läser vet ju dock vart var den här specifika vägen leder.
Nowhere good honey …


Underbarnet (hon är 27) Clines debutroman har hyllats av en enig kritikerkår och sålts till sjuttielva länder.
Välförtjänt så får jag säga.
"Flickorna" är är en otroligt fascinerande och välskriven bok.
Det ska bli mycket intressant att se var det här författarskapet tar vägen.

 

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Power Play från Backman

”Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad?
Bara allt. Den betyder bara allt.
Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey med en hel stad på sina axlar. Men den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett samhälle kan lära sig att blunda, och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång.
Mitt i allt står Peter, som flyttar hem efter livet som hockeyproffs för att bygga upp sin moderklubb, och Mira, som slits mellan advokatkarriären och ett tyst liv i skogen som fru och mamma. Det är en saga om idrott och familj, och om hur långt vi är redo att gå för att skydda våra barn.”

Backman placeras ofta, lite slentrianmässigt, i ”feelgood”-facket tillsammans med författare som Jonas Jonasson, Mikael Bergstrand m.fl. Lite orättvist kan jag tycka, då styrkan i hans texter (bortsett från hans magiska ordtrollande) är samspelet mellan humor och tragik. Som ingen annan modern svensk författare är han en mästare på att få dig att vika dig av skratt på en sida och att fontängråta som Lille Skutt på nästa.

När han la upp novellen ”Och varje morgon blir vägen hem längre och längre” på sin blogg förra hösten var det nog fler än jag som misstänkte att nästa romanprojekt skulle slå an en allvarligare ton.

Läs den här. Meddtag näsdukar.

”Björnstad” var verkligen inte alls vad jag väntade mig dock.

Berättelsen om den lilla bruksorten där allt kretsar kring det lokala hockeylaget kan bli en vattendelare för hans läsare. Det är inte omöjligt att en del ”Ove”-älskare tycker att den är för mörk. För hård. För tragisk.

Andra kommer nog se det som nästa steg i hans författarskap.

Många som tidigare kanske fnyst åt hans böcker (”Ligger det på topplistan? Ska det vara roligt? Det tänker jag minsann inte läsa!”) bör definitivt ge ”Björnstad” en chans.

Det är inte så att hans karriär hänger på att de gör det dock. ”Ove”, ”Mormor” och ”Britt-Marie” har alla sålt i skvadriljonupplagor världen över. Han kommer nog att ha råd med kepsar, antika skrivmaskiner och mackor med alldeles för mycket bacon på även i framtiden om de inte ser ljuset …

Själv tycker jag det är fruktansvärt bra.

Det är en gripande och stark berättlese. Vi kommer verkligen innanför skinnet på huvudpersonerna.
Och, trots att jag är hockey-analfabet, gillar jag miljön (Jag ser Furudal i Dalarna framför mig hela boken igenom. Också en liten ort där hockeyn är central.). En del kanske kommer att se det som en bok om hockey. Jag ser det snarare som en bok om vänskap, föräldraskap, lojalitet och svek – i en hockeymiljö.

Gränsar det lite till Young Adult (vilket det har ryktats en del om)?
Nja, det skulle jag inte påstå. Visst finns det likheter med s.k ”crossoverlitteratur”, men här får ungdomar och vuxna ungefär samma screen time (page time?). I de flesta YA-böcker får ju föräldrarna till tonårstjejen som är kär i den sexiga vampyren/ängeln/trollet bara vara bleka bifigurer i två scener i bokens början.

”Björnstad” är första delen i en planerad serie.

 

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

 

p.s Inget ont på något sätt om Jonas Jonasson och Micke Bergstrand förresten. Bägge är utomordentligt duktiga humorförfattare. Det är inte heller så att de spelar i en annan liga jämfört med Backman. De spelar helt enkelt olika sporter helt och hållet.

The Walking Hungriga

De säger att skräcklitteraturen påverkar oss negativt. Trams säger jag!

"Melanie är en väldigt speciell flicka. Dr Caldwell kallar henne för "vårt lilla geni".

Varje morgon väntar Melanie i sin cell för att bli hämtad till dagens första lektion. När de hämtar henne håller sergeant Park pistolen riktad mot henne medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i rullstolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. När hon skojar och säger att hon faktiskt inte bits, är det ingen som skrattar."

Wow. Bara wow.

Det här är så jäkla bra.

En riktig vitamininjektion för genren. En intelligent ny twist på hela Zombieproblematiken.

Ni som läst mina recensioner under åren vet att jag har en särskild plats för dystopier, speciellt för den skräckiga sorten, i mitt litteraturhjärta.

M.R. Careys "Flickan med gåvorna" får en alldeles egen, extra ombonad plats, mellan Justin Cronins Passage-trilogi och Stephen Kings "Pestens Tid".

Redan innan boken kom ut såg man potentialen för berättelsen i annat format, och filmatiseringen med bl.a. Glenn Close, Paddy Considine och Gemma Arterton får premiär redan i oktober.

Ooooh, vill se nu!

Och jag får, för jag har läst boken.

Ni andra tar banne mig den anständiga vägen och läser romanen först! Basta!

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Sommarhögen: Facit

Ok, det må vara hundra grader varmt ute, men sommaren är faktiskt slut nu.

Ledtråd: Du jobbar.
Dags för avräkning på sommarläsningen.

Läste jag alla böcker ur sommarhögen jag presenterade här i juni?

 

 

Nix.

Som vanligt.
Några föll bort. Några kom till.

 Av någon anledning öppnades aldrig MacMillans ”Bränd himmel”, Lundbergs ”Bläckfisken”, Lönnaeus ”Marias tårar”, O’Farells ”Det finns bara två David Beckham”eller Emma Ångströms ”Mannen mellan väggarna”.

Sorry, I’ll try to get back to you.

(Duchovnys “Bucky F*cking Dent läser jag just nu dock …)

 Ni får skylla på edra skråkollegor som trängde sig in istället:

Lone Theils ”Flickorna på Englandsbåten”.

Lars Wilderängs ”Stjärndamm”.
Hanna Hellquists ”En tryckare på Blue Moon Bar”.
Alex Marwoods ”Den mörkaste hemligheten”.
Renée Knights ”Disclaimer”.
Malin Persson Giolitos ”Störst av allt”.
Anders de la Mottes ”Slutet på sommaren”.
Helena Dahlgrens ”100 Hemskaste”.
Mariette Lindsteins ”Sekten som återuppstod”.
Kristoffer von Beetzens ”Den som gapar efter mycket”.

Det är helt och hållet deras fel.

Ni får göra upp på Bokmässan eller nåt.

 

// Johan, Akademibokhandeln Center Syd

 

Vinnare - Mattias Edvardssons "En nästan sann historia!.

 

Ni var många som ville vinna varsitt signerat ex av Mattias Edvarssons "En nästan sann historia"! Men nu ser verkligheten ut som den gör och vi har bara fem böcker att dela ut.

 

Denna gång säger vi stort grattis till Carina M i Göteborg, Olle H i Halmstad, Christian S i Kalix, Roselyn L från Helsingborg och Therese N från Kävlinge.

Era signerade vinster kommer i posten inom kort.

 

För alla er andra kan det ju vara intressant att veta att boken just nu finns i alla våra butiker till vänpriset 199:-.  :-)

 

// Johan, Akademibokhandeln Center Syd

Slow Crime

 

 

 

 

” En sensommarkväll 1983 försvinner en femårig pojke från en ensligt belägen gård på den skånska slätten. Det enda spåret efter honom är en sko i de höga majsfälten.

Trots att hela bygden engagerar sig i sökandet hittas han inte, och ryktena och misstankarna sprids snabbt. Men den valhänta brottsutredning som följer läggs till slut ner, och sorgen och ovissheten får pojkens familj att långsamt falla sönder.

Tjugo år senare leder hans storasyster Veronica ett gruppterapisamtal i Stockholm. Plötsligt ansluter en ung man, och inför gruppen berättar han om sin barndom, om oförklarliga minnen av en pojkes försvinnande.”

 

Anders de la Motte slog igenom med ungdomliga spänningstrilogin ”Geim”, ”Buzz” och ”Bubble”.
Han gick sedan vidare till att skriva hyllade deckardubbeln ”MemoRandom” och ”UltiMatum” (den senare plockade även hem priset för årets svenska kriminalroman 2015), som han påstår är fristående (det är de inte riktigt, läs dem i ordning).

 Nu skiftar han stil rejält.

Borta är förortsgangsters, illasinnade techbolag, korrupta snutar och intrigerande politiker.

 ”Slutet på sommaren” har ett helt annat tempo (”slow crime”, som författaren själv kallat det), andra miljöer, andra människor.

Spänningen finns dock kvar, som vi tydligt märkte i butiken när boken gick som följetong i Sydvenskan under sommaren.
”Har den inte kommit än? Han Dählamåtts bok? Man vill ju för fan veta hur det går!”

 Vill du träffa Anders, få veta hur det gick, och få ett alldeles eget signerat exemplar av boken, så möter du honom på Akademibokhandeln Center Syd lördag den 1:a oktober.

 

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Författarsignering på Center Syd

Lördagen den 10 september kl. 12.00-14.00 kommer Anna Karolina på besök till Akademibokhandeln Center Syd för att signera boken Förlorat ansikte.
Välkomna!

"Den unga flyktingen Tara får syra kastat i ansiktet. En man kör henne till sjukhuset men försvinner innan någon hinner se vem han är. Dådet tycks vara hedersrelaterat, men när Amanda Paller tar över polisutredningen anar hon att något annat ligger bakom attacken. Då händer det som inte får hända: Tara försvinner spårlöst från sitt rum på sjukhuset.

Förre polisen Magnus kommer ut från fängelset. Livet ligger i spillror. Det ljusnar när Felipe erbjuder honom ett jobb på bageri, men innan han vet ordet av befinner han sig mitt i en uppgörelse i undre världen."

Förlorat ansikte är den tredje boken i Anna Karolinas hyllade kriminalserie om Amanda Paller vid Västerortspolisen i Stockholm.
Anna Karolina har en bakgrund som polis. Hon debuterade 2014 med Stöld av babian, som nominerades till Crimetimes debutantpris och Stora Ljudbokspriset. 2015 kom Står dig ingen åter, hyllad av både kritiker och läsare.

lördag 10 september kl 12:00-14:00

Trendspaning: Djur är det nya eländet?

Pojken som kallades det har kommit i nytryck. Efterlängtat måste jag säga. Inte för mig personligen, men äntligen finns det lite riktig, klassisk mis-lit bland biografierna igen. För den hylla som förr (läs typ 2007) dignade av inspärrade barn, misshandel, droger, sektliv och förtryckaruppväxter svämmar nu istället över av... gulliga djur (kissemiss-lit?)!

Inte helt överraskande i tider där kattvideos blivit det nya crystal meth, men vad ska en stackars bokhandlare göra när BOATS-läsarna förvirrat undrar om det inte finns någon ny bok om tvångsprostitution. Rekommendera Mitt liv med Bob?

Så, tack Bonnier Pocket, för nyutgåvan av Pelzers eländiga uppväxt. Ännu slipper vi märka om Biografi-hyllan med Djur och Natur.

Det är inte första gången jag funderar över litterära strömningar. Andra texter på temat finner ni till exempel här och här.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Sista chansen att tävla!

Missa inte chansen att vinna ett signerat exemplar av Mattias Edvardssons En nästan sann historia! Mordgåta, aka-porr och skrivande i Lund. Vad kan väl gå fel där?

För att vara med att tävla ska ni svara på frågan nedan, skicka svaret samt namn och adress till bokboxen@akademibokhandeln.se. Vi vill ha era svar senast idag!

Vilken titel tillhör någon av Mattias Edvardssons tidigare böcker?

1. Tjugondag Knut
X. April, april
2. Maj, maj måne

Bland de rätta svaren drar vi sedan fem vinnare som får varsitt ex av boken med posten.

Lycka till!

Om boken: I mitten av 1990-talet påbörjar Zackarias Levin en skrivarutbildning på Lunds universitet. Där lär han känna tre personer som kommer att påverka hans liv på oväntade sätt. De är alla på flykt från någonting och delar samma dröm om att få skriva. Men i takt med att de kommer närmare sin lärare, den framstående poeten Li Karpe, och dessutom lär känna den legendariska författarikonen Leo Stark, förändras för alltid deras bild av skrivandet – och kanske av hela livet.

Tolv år senare får Zackarias sparken från sitt mediejobb, flickvännen dumpar honom och han tvingas flytta tillbaka till sin mamma i Skåne. För att försörja sig bestämmer han sig för att skriva en bästsäljare om den där omvälvande tiden då Sveriges stora författarstjärna försvann spårlöst och en av Zackarias närmaste vänner dömdes för mord.

Men minnet är inte alltid pålitligt. Och vad är egentligen viktigast: att förhålla sig precist till sanningen eller att berätta en bra historia?

Staden i människorna, människorna i staden

London på åttiotalet är brutalt, vackert och komplicerat. Där växer Leah, Natalie, Felix och Nathan upp. Alla gator i deras område blir till vägval som leder till återvändsgränder eller motorvägen mot framgång. Liv som till en början ter sig lika tar så småningom helt olika vägar. Och de vuxna vännerna blir snart varse att besluten de hittills fattat och de personer de blivit – allt det kan plötsligt förändras över en natt.

Det var så länge sedan jag läste Vita tänder att jag inte minns annat än att jag tyckte att den var bra. On beauty minns jag mer av, och det var en betydligt lättare bok att läsa än NW. Observera att jag inte skriver bättre, utan lättare.

För Zadie Smiths NW är lite av en stilmässig utmaning. Att jag dessutom lyssnar på ljudboken gör det inte lättare att hålla reda på alla perspektiv, strömningar, iakttagelser som texten rymmer. Men efter att liksom ha givit efter och bara låta texten flyta igenom mig så tror jag mig börja förstå. Det här är en bok där stämningen är lika viktig som handlingen. Full av de röster (varav min favoritröst - Felix - egentligen bara får göra ett snabbt gästspel), händelser och ögonblick som tillsammans bildar bruset från en stad. För London, eller snarare nordvästra London, är lika levande i den här boken som dess huvudpersoner.

Samtidigt är det en berättelse om klass, om arv och miljö silat genom Smiths knivskarpa blick för (populär)kulturella markörer. Det må vara utmanande läsning, men det är otroligt bra. Det får mig att längta till London. Och efter fler berättelser från Zadie Smith.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Öppet om alkoholism

Förre finansministern Kjell-Olof Feldt har tydligen varit alkoholist i decennier - men ändå fungerat ganska bra. Kunnat skriva, föreläsa, umgås, trots spriten. Tillsammans med mångåriga livskamraten Birgitta von Otter kom han dock till en slags uppvaknande. Han tog då beslutet - inte att sluta dricka helt - utan att försöka dricka kontrollerat. Av detta blev en bok, skriven växelvis av Kjell-Olof Feldt själv och av hustrun.

Här berättar de förvånansvärt öppet om spritkonsumtionen, som var betydande, om beslutet, om läkarbesök och om abstinensen. Den var nödvändig för att komma vidare, men fick oväntade följder. Det är rätt intressant att följa processen, och i längden är det väl osäkert hur kontrollerat drickandet blir. Bitvis blir det också en aning mycket blodtrycksmedicinering och sömntabletter. Men å andra sidan - är man 83, så krävs det kemisk hjälp, som Feldt konstaterar.

För Birgitta von Otter handlar det också om medberoende. Ska hustrun vara beredd att avstå ett glas, för att mannen har problem? Nej, det är faktiskt hans problem, tycks von Otter resonera.

Sannolikt är inte paret Feldt - von Otter unika, vilket gör boken läsvärd. Och det är säkert en intressant medelväg att pröva, detta att dricka kontrollerat, i en tid då vin, öl och drinkar är en del av de flestas livsstil.

Eva Killberg
Killbergs Bokhandel Ängelholm