Gästbloggaren: Jonathan Lundberg

“Folk har mördats och folk kommer att fortsätta mördas till följd av er politik. Och ni kommer fortsätta mörka och ljuga”, ryter Jimmie Åkesson. Jag ryser. När han säger de sista orden flimrar bilder på Aftonbladets redaktion förbi. Klippet får en miljon visningar på Youtube. Det är mig och mina kollegor som Jimmie Åkesson pratar om. 

Inför valet 2018 jobbar jag som samhällsreporter hos Aftonbladet. Min uppgift är att berätta för läsarna om det politiska spelet på internet. Två saker stjäl min uppmärksamhet: Sverigedemokraterna dominerar på sociala medier. På Facebook får SD lika många gillningar, delningar och kommentarer på sina inlägg som de andra sju partierna får tillsammans. På Instagram får de i snitt sju gånger fler gillningar än Socialdemokraterna. Dessutom får vi reportrar dagligen mejl från en nätrörelse som avskyr oss. Många av dem kallar sig just sverigedemokrater, eller det lite bredare “sverigevänner”. De anklagar oss på Aftonbladet för att mörka, ljuga och förtiga känsliga nyheter om invandring och brott. 

Dagen efter valet är jag på pappret arbetslös. Det ger mig tid för ett ordentligt grävjobb, bottnat i min egen nyfikenhet. Jag bestämmer mig för att svara på tre frågor: 

● Hur byggde Sverigedemokraterna upp sin nätrörelse? 
● Varför blev den så mycket större än de andra partiernas? 
● I vad bottnar partiets konflikt med medierna? 

Så jag pratar med hjärnorna bakom SD:s framgångar. Jag gräver i de fingeravtryck som sverigedemokrater lämnat efter sig på nätet, spenderar en fartfylld arbetsdag med den "alternativa" mediemogulen Chang Frick, läser tusentals sidor svensk och internationell litteratur på ämnet, har långa samtal med välkända forskare och journalister. 

Jag vänder på steken och gräver i Chang Fricks anklagelser mot Dagens Nyheter. Han menar att tidningen mörkat sexuella övergrepp mot unga flickor. Orsaken, påstår Chang Frick, var att de utpekade gärningsmännen kommit som flyktingar från Afghanistan. Jag kartlägger detaljerna i historien, gör djupgående intervjuer med Chang Frick, DN:s redaktionschef och den anklagade reportern. 

Svaret på mina frågor är reportageboken Sverigevänner, som ges ut av Piratförlaget i början av oktober 2019. Det är en bok om det svenska nätkriget, ett krig mellan konservativa och liberaler. Det är också berättelsen om hur Sverigedemokraterna erövrade internet. Det är i mina ögon det mest intressanta, och sämst beskrivna, skeendet i svensk politik de senaste tio åren. 

Med önskan om god läsning, Jonathan Lundberg

Totalht Jävfla Mörkher!

"En mor sörjer sin dotter, dräpt på sin bröllopsnatt. När ingen annan vill utreda dödsfallet frågar hon den ende som återstår, en enarmad palt som sörjer sin döde vän. På Danvikens hospital, i utkanten av Stockholm, sitter en ung ädling och våndas över det vidriga brott han anklagas för ..."

Om du oroade dig för att Niklas Natt och Dag skulle påverkats av succén med "1793", och levererat en strömlinjeformad, nedtonad och lättläst uppföljare så kan du sluta med det nu.

"1794" bjuder på slavdränkande, skallborrande och masturbation i skitstinkande dårhusceller. Och det är bara i inledningen.
Jag tror vi lugnt kan anta att Nicke inte kommer göra storslam vid Feelgoodfestivalen i Mariefred i år heller ... 

På något sätt finner jag det betryggande att vi, mitt bland allt mys-pys, feelgood, romance och relationsdeckare, har en författare som Natt och Dag.
När man tror att det ska ordna sig, man tror att det blir bättre - i alla fall för någon stackars sate - så blir det bara ännu mörkare! 

Skall jag komma med någon invändning är det i så fall att berättelsen inte är avslutad. 
Som med så många litterära mellanakter lämnas vi tårögda, famlande i mörkret.
Kanske inte med en cliffhanger, men definitivt vid en avgrund ...

"1795" kan inte komma fort nog. Skriv dygnet runt, Natt och Dag!

Bild: Thron Ullberg

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Tävla med Bokboxen - Vinn "Kistbyggarna"!

Tävlingsdags igen!

Våra vänner på Piratförlaget har varit så hedersknyffliga att de ordnat fem stycken signerade exemplar av Morgan Larssons nya roman "Kistbyggarna" för våra följare att slåss om! 

Allt du behöver göra är att svara på denna ohyggligt komplicerade fråga:

I vilket radioprogram lärde vi först känna Morgan?

1. Hej Domstol.

X. Christer i P3

2. Morgonpasset

Hittar du kanske svaret i Morgans gästblogg? :-)

Skicka ditt svar och din postadress till bokboxenkillbergs@gmail.com senast fredagen den 26:e september. Eftersom det är bokmässa kan det dröja till mitten på veckan efter innan vi avslöjar vinnarna. Du får bita ihop helt enkelt. :-)

Gästbloggaren: Morgan Larsson

Kistbyggarna är min tredje roman och om jag trodde att skrivandet skulle bli lättare med två böcker i bagaget så misstog jag mig. Att en bok med den titeln också skulle bli min kanske roligaste roman, det trodde jag inte heller.

Min första bok, Radhusdisco, är till största delen självbiografisk och handlar om hur det kunde vara att växa upp i en svensk småstad på åttiotalet. Den stora utmaningen där låg i att hitta ett drama för alla och vinkla det personliga så att vem som helst kunde knyta an till berättelsen.

I min andra roman Det opålitliga hjärtat ville jag skapa thrillerspänning utan vare sig mord eller våld, men ändå på liv och död. Här handlade det om att steg för steg förvandla vanliga mellanmänskliga relationer till extrema situationer. Och penseldrag för penseldrag måla in huvudpersonen i ett allt trängre hörn.

I Kistbyggarna har jag velat skildra hur en grupp människor reagerar på varandra och sig själva när de tillsammans gör något som får dem att reflektera över sina liv. Romanen handlar om ett tiotal personer som under två sommarveckor på en grönskande ö i skärgården går en studiecirkel i att bygga sin egen kista. 

Även om utmaningarna varit flera under skrivprocessen har nog den största varit att skriva en berättelse där hela gruppen, och inte en enskild individ, är huvudperson. Samtidigt har det varit nödvändigt då jag velat skildra just gruppen. När endast en karaktär är huvudperson definieras de andra utifrån sin relation till den, här definieras alla i sin relation till varandra. Kanske är det också det som gjort boken så rolig som den faktiskt blev. Alla dessa udda och märkliga möten.

Kistbyggarna är en varm och humoristisk roman om att ge ens innersta längtan chansen. Och om hur svårt det kan vara att bygga sin egen kista utan att tänka på hur man bygger sitt eget liv.

// Morgan Larsson


Håll ögonen öppna! Om några dagar ger vi dig chansen att vinna ett signerat exemplar av Morgans bok!

Författarträff med Gunnar Bolin - Ängelholm

Gunnar Bolin, känd radiojournalist och kulturkorrespondent,

berättar om sin nya bok "Hovjuvelerarens barn".

Gunnar Bolins röst är välbekant för alla som hör på radio. I 33 år har han arbetat på SR:s kulturredaktion.

Nu har han skrivit sin familjehistoria, där Bjäre och Båstad har varit en viktig del.

I "Hovjuvelerarens barn" berättar Gunnar Bolin bland annat om sin farmors far, Wilhelm Bolin. Han var den ryske tsarens hovjuvelerare.1903 bestämde han sig hastigt för att köpa Småryds gård och anlade en fruktodling utanför Båstad.

Wilhelms dotter Karin  gifte sig med en ung österrikisk socialist 1920 och flyttade med honom till Wiener Neustadt. Därfrån skrev hon hem till Sverige om hur nazisterna fick allt större fäste i Österrike. Släkten Bolin kom att leva under tre diktaturer.

På författarträffen på Killbergs bokhandel berättar Gunnar Bolin sin dramatiska släkthistoria och om biografin som nyss kommit ut.

Biljetter à 100 kr säljs på Killbergs Akademibokhandeln i Ängelholm. Förfriskning ingår.

Begränsat antal platser.

Gästbloggaren: Elin Olofsson

Författaren och den numera rikskända Kulturhunden.

Det kan se glammigt ut på Instagram har jag märkt, det där författarlivet.

Bubbel i glasen, eviga releasemingel, maratonlånga signeringsköer, blurriga selfies med människor kända från TV, mascara som aldrig kladdar.

De gråter väl aldrig, de där författarna.

Det är därför sminket inte smetar ut sig.

Och om de aldrig gråter behöver de heller aldrig komma hem efter en promenad och se sig i hallspegeln och upptäcka att de ser ut som om de nyss gått i en solidaritetsmarsch för världens kvarvarande jättepandor (den som någonsin fulgråtit i dåligt smink fattar …).

Ja, eller så ser författarlivet ut så här: upplysta halvgudar sitter på en scen med var sin fasttejpad mygga på kinden (mygga som i mikrofon, inte som i en sådan som suger blod … Även om det vore betydligt skojigare) och panelsamtalar fram sanningar om livet, kärleken och döden.

Det är fasen vad de vet, tänker jag ibland, de där författarna.

Så kloka och kunniga inom allting, stensäkra en del av dem.

Själv undrar jag mest.

Varför folk är som de är, gör som de gör.

Om det går att lämna sin älskade på berget och springa så fort man kan nerför backen hem och på så sätt vädra bort cigarrlukten ur klänningen och håret, ja vädra bort lusten till allt man lämnade där uppe, låta den dö. Och ljuga sin mor rakt i ansiktet efteråt, göra som man blivit tillsagd, leva hela livet så.

Jag funderar på vilket som är det allra grövsta brottet också, mot andra, mot sig själv, och hur det är att alltid vara dömd på förhand, att behöva tjäna, niga, tigga, stjäla när det krävs, och jag grunnar över kvinnorna, konsten, historierna (och om folk som säger att mästermålaren Anders Zorn ”var bra på vatten” verkligen menar allvar – så de ser vågskvalpet snarare än rumpor, sköten, bröst?).

Och har jag själv, efter all research jag gjort de senaste åren, numera tillräckliga kunskaper för att kunna bli en skicklig bedragare och allmän svinpäls?

Ja, det är för att jag undrar allt sådant här som jag skrivit Herravälde.

Och det har varit absolut inget av det glammiga författarlivet på Instagram, och ännu mindre av det allvetande på scenerna – det har varit ändlösa löprundor i lössnö där jag ritat om romanens avgörande scener i huvudet, det har varit tvivel och slit och bistra besked och tårar (det är så jag vet det där med fulgråten och sminket … Fast jag gillar ju jättepandor också och vill ha dem kvar, förstås!), ja, det har varit att äta grus och spotta blod.

Men nu finns den, boken om Alice, Brita och Thomasine, en sotsvart berättelse där heta stråk av kärlek trots allt sprängt sig in, en bladvändare om tre kvinnors kamp för frihet, och jag hoppas att du vill läsa den.

// Elin Olofsson, Offerdal

Du kan läsa mer om boken, bl.a. vad Johan tyckte om den här.

Träffa författaren, och få ett eget signerat exemplar av "Herravälde" i två av våra butiker i september!

               

 

Ålevangeliet - en fin läsning!

"Hur mycket kan man veta om en ål? Eller om en människa?
"Ålevangeliet" är en bok om världens mest gåtfulla fisk. En fisk som gett upphov till ett alldeles eget mysterium inom naturvetenskapen, det som kallas ”ålfrågan”. En fisk som alla från Aristoteles till Sigmund Freud försökt förstå sig på, utan att lyckas. Och som nu dör ifrån oss, i mångt och mycket fortfarande en gåta.
Men ”Ålevangeliet” är också en bok om författaren och hans far och hur ålen förde dem samman. En berättelse om ursprung, öde, livet och hur det bör levas. Samt om det som är livets sista och ofrånkomliga utmaning: hur man hanterar döden."

Ålevangeliet köpte jag till min man Peter, tänkte direkt att det är en bok för honom.
Men eftersom han hade rätt mycket kvar av sin pågående bok, snodde jag den själv.
Utan att ha så mycket koll på ålar sen tidigare så blev det en mycket bra och spännande läsupplevelse om den mystiska ålen.

Man får ta del av alla de teorier och forskningsresultat som betraktats som sanningar under historiens gång, där flera teorier visat sig vara falska. Boken blandar intressanta fakta med författarens egna barndomsminnen, när han ”fiskade” ål med sin pappa. Dessa delar är så finstämda och levande, och även om jag inte har fiskat ål, så finns det en hög igenkänning kring ljusa sommarnätter, sena höstkvällar och det okomplicerade livet som gjorde barndomen magisk.

Jag läste, googlade, läste, kollade kartor, läste, letade bilder, läste. Så numera vet jag rätt mycket om ålar, dess olika stadier, var de lever mm och är ytterst tveksam kring om jag någonsin vill äta någon igen! De kämpar sig igenom tillvaron för att slutligen ta sig till sin födelseplats, fortplanta sig och sedan dö. Jag vill inte gärna avbryta denna fantastiska livscykel på något julbord.

Den här boken passar så många och är en perfekt present till alla som haft en barndom!

// Silja, Akademibokhandeln Killbergs Helsingborg



Titta på SVTs fina inslag om boken här (ca 23 minuter in i programmet):
https://www.svtplay.se/video/23552654/sverige/sverige-sasong-22-avsnitt-5-1

Boksignering med Jill & Mark Johnson!

Jill Johnson, countrystjärna och numera kokboksförfattare, har nyligen gett ut "Jill&Marias taverna" tillsammans med Maria Molin Ljunggren.
Brodern Mark, med en bakgrund som PR-konsult, debuterade i fjol och kommer nu med sin andra spänningsroman: "Det blinda spelet".

Välkommen att få signerade exemplar av båda författarna lördagen den 14 september kl 11-12.

// Akademibokhandeln Killbergs Ängelholm

Lunchdejt och bokprat med Frida Skybäck!

Lördag den 7:e september besöker Lundaförfattaren Frida Skybäck - aktuell med nya feelgoodromanen "Bokcirkeln vid världens ände", vår butik på Stortorget i Helsingborg. Frida inleder med ett bokprat klockan 12:30, följt av signering.

Välkommen!