Författarintervju: Mattias Edvardsson

Hej där Mattias Edvardsson, Löddeköpingeförfattare som slog igenom på bred front härom året med romanen ”En nästan sann historia”. Hur står det till?

Det är ganska utmärkt faktiskt!

Aha, kan detta ha att göra med vissa händelser på Bokmässan i London nu i veckan?
Kan du berätta lite om vad som har hänt?
Min agent ringde sent på kvällen efter att man gått ut med de internationella rättigheterna till "En helt vanlig familj" och berättade att ett amerikanskt förlag lagt ett otroligt bra bud. Efter det rullade det på i full fart. Boken såldes till England, Kina, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike. Snart är det uppe i femton länder. Och boken har uppmärksammats i både amerikansk och brittisk press.

Herre jösses! Och när kan läsare här på hemmaplan få ta del av denna bok?
Lagom till midsommar bör den landa hos er på Centan.

Det känns som en väldigt lång väntan!
Skulle vi på Akademibokhandeln Center Syd inte kunna få dela ut en hög exklusiva förhandsexemplar till de allra mest nyfikna bokälskarna i Lödde med omnejd?

Självklart. Vilken bra idé! Jag ber förlaget skicka över några förhandsexemplar. USA och Kina i all ära. Det är trots allt Löddeköpinge som är hemma.

Tack så mycket!

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Scrolla ner om du vill ha ett gratisex!

Bor du i Skåne och vill läsa en exklusiv förhandsutgåva av den hetaste svenska boken på Londonmässan? Vi har fått 10 st VIP-exemplar att dela ut till hugade läsare.


Skicka iväg ett mail till bokboxenkillbergs@gmail.com och anmäl ditt intresse så kan boken bli din. Boken kan sedan avhämtas på Akademibokhandeln Center Syd eller, om du kan vänta några dagar till, på någon annan av Killbergs Bokhandels butiker i Skåne (Helsingborg City, Ängelholm, Kristianstad, Landskrona eller Burlöv Center).

Gästbloggaren: Susanne Boll

Vi är många därute, som gått genom eld. Som trakasserats, hotats, förföljts och livrädda rusat fram som på glödande kol på mörka gångbanor med rädslan flåsande i nacken. Ibland hinner vi inte undan.

Vi är eldsystrar.

Titeln till min nya bok är dubbeltydig, för den handlar både om kvinnors (och barns) utsatthet och om två faktiska systrar som drabbats hårt av en eldsvåda.

Om Eldsystrar:

 ”Vera Lilja är en erfaren, skicklig och omtalad psykolog med mottagning vid Odenplan i Stockholm. Hon har under en tid mottagit anonyma hot som blivit alltmer påträngande. Någon som är våldsam, kränkt och driven av ett glödande hat riktar allt fokus mot Vera Lilja. I Veras ungdom förlorade hon båda sina föräldrar i en fruktansvärd brand, där även hennes syster blev svårt skadad. Vera har i hela sitt liv känt en enorm skuld och försöker sona den genom att hjälpa andra. När det visar sig att Veras favoritklient, journalisten Ayana, är kidnappad gör sig det förflutna påmint. Det som Vera i ett helt liv försökt att glömma. Veras psykologiska kunskaper sätts på spel och det är upp till henne att rädda dem båda.”

Vi har en del gemensamt, Vera och jag. Vi är båda från Motala, vi har flyttat till Stockholm, vi är utbildade psykologer och vi har utsatts för någon som blivit besatt av oss.

Liksom jag reser Vera tillbaka till Motala (där hon har en stuga vid Vätterns strand) med jämna mellanrum. Min familj bor kvar i Motala, men är - till skillnad från Veras - vid god vigör. Veras syster Eva bor också kvar i Motala och det är med dubbla känslor Vera besöker henne. Eva skadades både av elden och av fallet från andra våningen då hon flydde lågorna den där olycksaliga natten. Vera älskar sin syster över allt annat, men smärtan över det som än gång hände river i henne.

Medan jag lämnade psykologyrket efter några år, för att vidareutbilda mig till journalist och senare bli författare, fortsatte Vera Lilja sin yrkesbana. Man skulle kunna säga att Vera är den psykolog som jag hade velat vara om jag fortsatt att arbeta som psykolog; modig, ibland okonventionell och alltid med barnet och barnets rätt  i fokus.

Jag har med åren insett att min erfarenhet av att själv ha blivit utsatt för en stalker, präglar alla mina böcker. Under ca tio år fick jag mängder av brev, blommor, presenter och telefonsamtal av en man, en bekant från ungdomen, som bestämt sig för att jag var kvinnan i hans liv. Jag vädjade först till honom att sluta, returnerade saker, polisanmälde honom, slängde luren i örat på honom och bad kompisar ringa och prata med både honom och hans mamma. Inget hjälpte och han flög till Sverige för att träffa mig och renoverade en lägenhet åt oss i sitt hemland, samtidigt som jag bildade familj och till sist bytte telefonnummer. Det var en otroligt jobbig tid och jag var fruktansvärt rädd att han skulle dyka upp och röja mina barn och min man ur vägen, för att få ha mig för sig själv. Nu har stalkningen upphört, vilket jag är djupt tacksam över.

Men i mina böcker fortgår den. Förmodligen för att jag omedvetet har behövt skriva om det i terapeutiskt syfte.

I Morgongåvan kidnappas sångerskan Nathalie av en man som länge haft ögonen på henne, hans ängel. Hon har ingen aning om att de mötts tidigare och hur han nu valt ut henne för att ge henne sin morgongåva.

I Det enda rätta går psykologen Maria sexuellt över gränsen med en klient. Då Maria inser sitt misstag avslutar hon, men klienten accepterar inte ett nej och med ens är familjen och framför allt Marias dotter i fara.

I Hitta hem träffar läkaren Helmi, som tidigare gett falska friskbesked till sina cancerpatienter, en man. Vad hon inte vet är att han har en dold agenda. Av hat och hämnd.

Och i Eldsystrar är det alltså Vera Lilja som blir utsatt. Hon har tidigare mottagit hot i sin yrkesroll, men hoten som riktas mot henne nu är personliga och grova. Någon anser att hon förstört hans liv. Och han är mycket våldsam.

Kanske är jag färdig nu. Kanske kommer uppföljaren till Eldsystrar (som är första delen i en trilogi) inte att handla om besatthet, hot och förföljelse. Kanske är jag personligen färdigbearbetad.

Men problemet med män som hotar och trakasserar kvinnor kvarstår. 

Och jag kommer för alltid att engagera mig i frågan. Och stötta mina eldsystrar.

// Susanne Boll, författare

Susanne Boll föddes 1972 i Motala och är psykolog, journalist och författare. Hon har tidigare skrivit tre relationsromaner men har nu tagit klivet över till spänningsgenren.

Hon bor i Stockholm med sin familj.

Det mest skrämmande ...

Redan när thrillern börjar har det värsta hänt: Två små barn är mördade i sitt hem.

 

"Vaggvisor" av franska-marockanska författarinnan Leila Slimani handlar om det mest skrämmande av allt. Mitt i vardagligheten finns den största faran, den som inte går att värja sig emot.

 

På ytan är allt så bra. Myriam och Paul lever i det vackra huset i Paris tionde arrondissement med sina två små barn. Och när Myriam efter en lång barnledighet vill ta upp sin karriär, hittar de den perfekta nannyn, Louise. Barnen älskar henne och hemmet är trivsammare än någonsin.

 

Men om något är för bra för att vara sant, så är det ju sannolikt också det. Och med psykologisk skärpa skildrar Slimani hur katastrofen smyger sig in i Parislägenheten.

 

Det är riktigt skickligt skrivet. Så har också Leila Slimanis roman liknats vid Gillian Flynns "Mörka platser".

 

"Vaggvisor" har sålt i mer än 600 000 ex bara i Frankrike, och kommer nu ut i 38 länder, ett av dem Sverige.

Tack för det, Natur&Kultur. Fransk litteratur på svenska hör annars inte till vanligheterna.

 

// Eva Killberg, Akademibokhandeln / Killbergs Ängelholm

Artemis

Inte många SciFi-titlar blir översatta till svenska nuförtiden, inte ens genrens stora elefanter som Reynolds, Stephenson och Baxter. Mycket på grund av att de flesta rymdnördarna slukar böckerna så fort de släpps på engelska misstänker jag ...

Andy Weir har, efter sin stora succé med "Ensam på Mars" ("The Martian") - både som bok och Matt Damon-film, dock tagit sig genom nålsögat.
Nya romanen "Artemis" finns nu ute på alldeles vanlig svedalska!

"Månstaden Artemis är paradiset i rymden för rika turister och excentriska miljardärer, alltså. 
För Jazz är det alger till frukost, ölsubstitut på kvällen och en brits under marken. Till den dag hon erbjuds en oemotståndlig summa för att begå det perfekta brottet. 
Men givetvis är inget så enkelt som det framstår. Jazz upptäcker snart att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela Artemis och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra."

Är den något att läsa då?
Ja absolut. Den är mycket underhållande. Inte riktigt vanlig Alien-SciFi-stil dock, utan mer av en "Heist"-Movie. En kupp- och sabotageberättelse i rymdmiljö.
Mer Oceans 11 än Total Recall liksom.

Inga stora filosofiska frågor om människans ursprung eller roll i universum, men en god blandning av action, spänning och humor.

Extra pluspoäng också för de ovanliga perspektiven. Här hittar vi inte de vanliga genrehjältarna. Ingen stilig och kaxig Chris Pratt-typ och/eller sexig-men-brijant Jennifer Lawrence-hjältinna.
Vår huvudperson Jasmine "Jazz" Bashara är en ung muslimsk tjej från Saudiarabien som slavar med leveransjobb och smuggling på den Kenyanska månbasen (Kenyas ekvatorläge ytterst praktiskt för rymdfärder uppenbarligen). Skurken är norrman, baspolisen kanadensare (i full Mountieuniform!) och resten av rollistan en salig blandning av slaver, latinos, asiater och afrikaner. Befriande faktiskt.
Multi-Kulti-SciFi! Tummen upp!


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Gästbloggaren: Frida Skybäck

 

 

Jag vet inte exakt vad det är med London som drar i mig. Så fort jag ser något från staden: ett TV-klipp från Oxford Street, en Instagrambild med en röd dubbeldäckare eller ett tidningsuppslag om Afternoon Tea på ett mysigt hotell kliar det i fingrarna och jag måste tvinga mig själv bort från datorn för att inte råka beställa ännu en resa. Många svenskar har ju en relation till staden och när jag som 19-åring drog dit på vinst och förlust kändes den på något märkligt vis redan som hemma.

Även om London för mig har ett magiskt skimmer över sig var livet där inte bara en dans på rosor. Staden bjöd visserligen på fantastiska äventyr och möjligheter. Ingen annanstans har jag hittat en så perfekt blandning av historia och nutid. Kulturen blomstrar och den är i stor utsträckning gratis. Det finns alltid utställningar att gå på, museum att besöka och parker att slukas av, utan att det kostar dig ett endaste pund. Dessutom hittar du mat från världens alla hörn, människor som är nyfikna på dig oavsett varifrån du kommer och en aldrig sinande källa av chanser att prova nya saker.

Men London har också en hård sida. Levnadsstandarden är, trots skyhöga hyror, skrattretande låg. Som fattig student eller butiksarbetare har du inget annat val än att tränga ihop dig med andra människor i kollektiv. Mitt första hyreskontrakt gällde en madrass som jag delade med en annan tjej, i ett rum med fem andra. Lägenheten var fruktansvärt nedgången, utan värme och fungerande elektricitet, och badrummet var så mögelskadat att man var tvungen att luta sig bort från väggen för att kunna duscha. Totalt var vi tio personer och en muskoloni, men de betalade i och för sig inte för sin hylla i köksskafferiet.

Som tur var blev det bättre. Jag arbetade mig upp, fick högre lön och hade till slut råd med en alldeles egen säng. Min sista tid i London jobbade jag i en allt-i-allo-butik i ett vackert sekelskifteshus med breda golvbrädor och stuckatur i taket och med ett ljuvligt litet extrarum där vi sålde böcker.

”Bokhandeln på Riverside Drive” är på många sätt en hyllning till min tid i London. Jag har fyllt boken med allting jag älskar med staden, det som är vackert, spännande och alldeles underbart. Men jag beskriver även svårigheterna, hur tufft livet kan vara när man lever ur hand i mun och hur man blir beroende av andra människor för att överleva. Sist men inte minst handlar ”Bokhandeln på Riverside Drive” om litteratur. Den originella personalen i The Riverside Bookshop vet vilka böcker som kan rädda en kund som känner sig vilsen, behöver tröst, kärlek eller bara en stunds verklighetsflykt. Jag vill dock passa på att påpeka att bokhandelns udda och något knasiga personal på inget sätt är inspirerad av verkliga förlagor.

 // Frida Skybäck, Lund

 

Frida Skybäck flyttade själv från Skåne till London på vinst och förlust och kom hem med ett nyfunnet intresse för engelsk litteratur och den stora kärleken. Numera bor hon i Lund med sin man och deras två barn. Hon har tidigare skrivit bl.a. böckerna "Den vita frun", och "Polarnatt". "Bokhandeln på Riverside Drive" är hennes femte roman.

 

Författarsignering: Frida Skybäck på Center Syd 30/3

På Långfredagen får Akademibokhandeln Center Syd besök av Lundaförfattaren Frida Skybäck, som signerar sin nya feelgoodroman "Bokhandeln på Riverside Drive".
Välkommen kl 11:00-13:00.

 

Författarsignering: Jenny Lindqvist på Center Syd 24/3

Följ med på vårens äventyr och lär dig känna igen tio olika sorters blommor.
Leta efter blommorna i naturen och skapa vackra vårpyssel. 
Träffa författaren och illustratören Jenny Lindqvist på Akademibokhandeln Center Syd den 24/3.