måndag 19 augusti 2019

Bok är bäst på TV?



Oj vad många av mina favoritböcker som har kommit / är på väg som TV-serier på de olika streamingtjänsterna!

Neil Gaimans och Terry Pratchetts underbara "Good Omens" har redan haft premiär på Amazon Prime / BBC (och den är nästan lika underbar i filmatiserad form. Rekommenderas varmt!), och nu planerar Netflix att lägga en kvadriljon dollar eller så på att filmatisera Neils Magnum Opus - "The Sandman". Oooh, vad jag hoppas att det blir bra. Jag fullkomligt älskar Sandman, läser om hela sviten nästan varje år. Tidernas bästa "graphic novel" (kan vi säga "grafisk roman" på svenska nu? Är alla med på det?).
Do not F this up Netflix ...

The Witcher” kommer snart till Netflix (med en superuppumpad Henry Cavill i huvudrollen).
Du vet väl att förlagan till serien är Andrzej Sapkowskis böcker om monsterjägaren Geralt of Rivia, inte bara spelet med samma namn?
De finns inte tillgängliga på svenska för ögonblicket (kommer säkert om serien blir en hit), men vi har alla i engelsk pocket hemma i butiken.


Stephen Kings "Pestens Tid" ("The Stand") har gjordes det ju TV-serie - inte helt oävet - på redan på nittiotalet. Nu gör CBS en re-bootad version med bl.a. James Marsden i Gary Sinise roll och Whoopi Goldberg som Mor Abagail.
Det är inte spikat vem som tar rollen som fan själv, Randall Flagg, ännu. Får jag föreslå någon annan än Matthew Mackonnahäjj tack. Nästan vemsomhelst annan ....

Amazon har köpt rättigheterna till Tolkiens alla verk, och tänker lägga mer pengar än något annat bolag i världshistorien lagt på en TV-serie tidigare.
Vi slipper dock se Frodo & Co. traska runt i en evighet ännu en gång. Serien kommer att utspela sig under Midgårds andra ålder, dvs långt före Härskarringssviten
Vi lär däremot komma att få se the Big Bad Sauron tidigt i karriären, Aragorns förfader Isildur, kanske en ung Galadriel mm. Serien kommer, tydligen, plocka friskt från både "Silmarillion" och "Sagor från Midgård".

När Hollywood gav sig på Philip Pullmans "Den mörka materian: Guldkompassen" för några år sedan, med Nicole Kidman och Daniel Craig bl.a., blev det mest pannkaka av alltihop. Synd, med en så fantastisk förlaga.
Kanske kan BBC och HBO göra den rättvisa? Nu med James McAvoy, Dafne Keen och Lin-Manuel Miranda i några av huvudrollerna.
Kolla in trailern!

Till sist.
Douglas Adams klassiska "Liftarens Guide till Galaxen" började sitt liv som radioteater, blev sedan en fantastisk boktrilogi - i fem delar (Ja. Fem delar. Deal with it.), brittisk TV-serie på 70-talet och även stort Hollywoodspektakel 2005 (skippa den ...).
Nu tänker streamingjätten Hulu dra igång ytterligare en version för TV-publiken.
Inget mer är känt om serien ännu, men jag är klart villig att hoppa på tåget ännu en gång.
Sitter här med handduken redo. :-)

// Johan Zillén, Akademibokhanden Center Syd







måndag 12 augusti 2019

Herravälde, Herre Jösses!

Författarbild: Anna Rex


"Det är försommar 1921 när Alice måste kliva in som direktör i sin makes ställe. Efter hans slaganfall upptäcker hon att allt är ett luftslott. Ingen går att lita på – allra minst hon själv. Rollen hon fostrats till spricker sönder och lusten till Halvard, den man hon gav upp, vill bara inte dö. Så kommer Thomasine, som efter ett möte med mästermålaren Anders Zorn bestämt sig för att bli konstnär. Kan hennes tvivelaktiga förflutna vara Alice till hjälp? Samtidigt säljer pigan Brita uppgifter om sin arbetsgivare till tidningsmannen Gustaf. Deras relation påverkar till slut riksdagsvalet."

Vi har skrivit om Elin Olofsson här på bloggen flera gånger tidigare (senast om romanen "Krokas" i min årsbästalista 2017), och författaren själv gästade oss när debutromanen "Då tänker jag på Sigrid" kom ut 2013.

Jag har, vid fler än ett tillfälle, kallat henne för "de små berättelsernas mästarinna", ett epitet jag måste revidera nu när jag läst nya romanen "Herravälde".
För även om de fina personskildringarna och engagerande kvinnoporträtten fortfarande finns kvar så sträcker sig denna roman högre än hennes tidigare verk.
Berättelsen om arvtagerskan Alice, konstnärinnan Thomasine, pigan Brita och deras kamp mot männen som vill kontrollera alla deras öden skildras trovärdigt, gripande och - trots allvaret - mycket underhållande.
Tunga ämnen kan tyckas, men detta är en riktig bladvändare.

Med "Herravälde" tar Elin Olofsson steget från bokhandlarfavorit till litterärt allmängods.
Det skulle förvåna mig mycket om inte den här romanen kommer dominera både kritikerfavorit- och topplistor den kommande hösten.
En solklar Augustnominering, vågar jag sätta en hundring på, även om Elins bok kanske är lite för o-krånglig för juryns smak ... ;-)

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd


Du kan träffa Elin i två av våra butiker nu i höst!

 



Elin Olofsson bor i Östersund och Offerdal i Jämtland. Hon debuterade 2013 med romanen "Då tänker jag på Sigrid" och året därpå kom "Till flickorna i sjön". I januari 2016 kom hennes tredje roman, "Gånglåt", där hon fortsätter att skriva om liv och villkor för kvinnor på landsbygden. Elin Olofsson är också krönikör i Östersunds-Posten. Den fjärde romanen, "Krokas", kom 2017.

måndag 5 augusti 2019

"De hemlösa katterna i Homs" - nu i pocket!



En av förra årets starkaste romaner, "De hemlösa katterna i Homs" av pseudonymen Eva Nour, finns nu i pocketutgåva. Vi repriserar här den gästblogg som författaren skrev hos oss i höstas.



De hemlösa katterna i Homs” är en roman om kriget och lidandet i Syrien, men det är också en berättelse som rymmer mycket hopp och kärlek. Och katter, vilket jag ska återkomma till.

Jag som skrivit boken kallar mig Eva Nour. Det är en pseudonym för att skydda huvudpersonen Sami, som jag har skrivit romanen med och till. Vi träffades första gången 2015 och lever nu tillsammans i Paris. När vi möttes hade Sami nyligen kommit som flykting till Paris, och jag var där som svensk journalist för att skrivaom terrordåden. Vi blev goda vänner och sedan mer än vänner.

I början undvek Sami att prata om kriget och flykten. Historierna kom i fragment och blixtminnen. Vissa saker han berättade var så ofattbara att jag behövde skriva ned dem för att sortera tankarna. Det började som en dagbok, men efterhand växte berättelsen och kändes viktigare än så. Sami uppmuntrade mig att fortsätta anteckna och ställa frågor. Som journalist är det svårt att intervjua personer man känner väl – den bristande distansen kan vara en svaghet, men här blev det en styrka. Jag vågade fråga om sådant jag aldrig vågat fråga förut och Sami vågade berätta. Om hur det är att plocka gräs och blad från träden för att överleva. Om att dela sina sista konserver med hemlösa katter. Om att begrava sin egen lillebror.

Samis berättelse ger en skrämmande insyn i en av världens hårdaste diktaturer, men den ställer också allmängiltiga frågor om den enskilda människans ansvar och makt. Och om kärlekens drivkraft. Frågor som inte enbart har med lidandet i Syrien att göra.

Två frågor som vi ofta får:

1. Vad är sanning och vad är fiktion? Boken är en roman och har ett litterärt berättande, men alla större händelser är baserade på verkligheten och skildras genom Samis ögon. Jag tror att skönlitteratur ofta kan föra oss närmare sanningen. I Samis fall var fiktionen en nödvändighet och förutsättning för att den här boken skulle kunna publiceras.

2. Var kommer titeln från? Sami känner ett starkt band med djur och boken är full av katter, sköldpaddor, sparvar, duvor och hundar… Men framförallt är det ett minne som fastnat hos mig: En gång visade Sami en bild på ett par kattungar som han ställt fram en skål yoghurt åt. Det visade sig att bilden var tagen i hans hem, kort efter att huset förstörts av regimens missiler. Hur kunde det vara möjligt? tänkte jag. Ditt hem har nyss förstörts och du matar djuren. För mig blev katterna en symbol för medmänsklighet.

Det började som en kärlekshistoria och blev till en roman. Som i sin tur är en kärlekshandling, både till Sami och till det syriska folket. Och namnet? Eva är ett vanligt svenskt namn och betyder ”liv. Nour är ett typiskt arabiskt namn som betyder ”ljus”. Ljus och liv. Eftersom det här är en berättelse om att behålla hoppet, oavsett allt.

Eva Nour
Paris, november 2018

Originalinlägg publicerat november 2018