tisdag 25 september 2018

Må kunskapen vara med er!










Jag köpte Factfulness och några deckare till min man som semesterläsning i somras, och
tänkte att jag också ville läsa den någon gång i någon avlägsen framtid. Så fort Peter började läsa den så kände jag att jag ville ha den, direkt!, nu, ta den ifrån honom. Men det kunde jag ju inte. Så jag väntade till första, bästa tillfälle när han lade den ifrån sig på ett bord och gick för att göra något annat. Alltså, lägger man ifrån sig en bok sådär så får man ju skylla sig själv.

Sen började jag att läsa. Och jag läste och jag läste och jag läste. Under två dagar såg jag inget alls av den vackra naturen vi körde förbi på våra utflykter.
När vi var på Muminmuséet tänkte jag bara på Hans Rosling och hans grafer. Dessa fantastiska grafer med bubblor, som nästan alla bubblar åt rätt håll. Vi är kanske inte där än - men det går åt rätt håll!


Jag är så innerligt lycklig över att numera veta att så många saker går åt rätt håll, och jag har en betydligt hoppfullare framtidssyn om att vi kommer att kunna rädda oss från både miljöförstöring, fattigdom och globala pandemier t ex - genom riktiga fakta och kunskaper. Och att kunna jämföra rätt saker med varandra.
Äpplen är äpplen och päron är päron. Ju!
Må kunskap vara med er! ”När vi har en faktabaserad världsbild kan vi inse att världen inte är så dålig som den verkar - och vi kan inse vad som behöver göras för att fortsätta förbättra den.” - Hans Rosling


// Silja, Akademibokhandeln Killbergs Helsingborg

torsdag 20 september 2018

Tävla med Bokboxen!




Du läste väl författaren Christina Erikssons gästblogg hos oss tidigare i veckan?
Inte?
Gör det först då, och klicka tillbaka dig hit sedan. 

Någon måtta får det väl vara ....
Ah! Välkommen tillbaka!

Blev du sugen på att läsa "Din vän Forsete"?
Utmärkt! Vi har nämligen lyckats lägga beslag på fem stycken signerade exemplar som vi möjligtvis kan skilja oss ifrån, om du kan svara på frågan nedan.


Varifrån kommer namnet "Forsete"?

1. Seriemördarnas skyddshelgon
X. Norsk rotfruktsgratäng
2. Rättvisans gud i nordisk mytologi


Skicka ditt svar och din postadress till bokboxenkillbergs@gmail.com senast fredagen den 28:e september. Eftersom det är bokmässa kan det dröja till mitten på veckan efter innan vi avslöjar vinnarna. Du får bita ihop helt enkelt. :-)

Lycka till!


måndag 17 september 2018

Gästbloggaren: Christina Eriksson



Jag hade nästan gett upp den där drömmen om att lyckas få ett större förlag intresserat av det jag skrev. Mina tidigare böcker hade jag skrivit för det jag trodde skulle kunna vara en potentiell publik. Det var mer anpassat och avvägt för att tillfredsställa någon annan. När jag skrev Din vän Forsete gjorde jag det främst för min egen skull, för att jag hade en berättelse i mitt huvud som bara behövde komma ut. Jag hade aldrig kunnat drömma om att den skulle läsas av andra!

I samma veva som jag skrev Din vän Forsete så skrev jag på en annan bok som var mer faktabaserad. När jag kommit en bit på vägen med den så bad jag en lektör att titta på den eftersom jag var osäker på om den var något att ha. Feedbacken jag fick var att det nog var intressant men att man skulle kunna göra en deckare av den. Jag svarade honom att det hade jag redan gjort. När han läst även det lät han mig förstå att jag var tvungen att gå vidare med det. Vilket jag gjorde och det är jag väldigt tacksam över idag.

Min resa har inte varit varken rak eller okomplicerad. Jag startade min författarresa med att ge ut min första bok på ett hybridförlag och fyra år senare hamnar jag på mitt absoluta drömförlag. Det är svårt riktigt begripa att det här är på riktigt trots att boken faktiskt finns ute i handeln. Jag kommer att få blåmärken av att ha nypt mig i armen så många gånger.

Jag får ofta frågan om var jag hämtar min inspiration och det enkla svaret är från verkligheten. I de flesta fall handlar det om verkliga kriminalfall som jag exempelvis hör om på radio eller via någon av de poddar jag lyssnar på. När jag har blivit nyfiken på något så går jag vidare och läser in mig på ett fall, kanske lyssnar på ljudupptagningar från rättegångar eller dylikt. Men det kan lika gärna vara ett människoöde som jag burit på länge. Min uppväxt på landet och mitt i frikyrkobältet i Småland har definitivt bidragit till inspiration av alla karaktärer som stökar runt i mitt huvud.

När jag hittat en historia jag vill berätta så handlar det mycket om att lyssna på vad karaktärerna vill förmedla. I mitt huvud pågår ständiga diskussioner och små filmsekvenser som spelas upp. Jag ser definitivt i bilder när jag skriver.
Jag trivs bäst med att jobba fritt och bara låta texten flöda. När jag nu skrivit på uppföljaren till Din vän Forsete så hade jag ambitionen att jag skulle följa en plan. Att jag skulle skriva ett synopsis och en ordentlig kapitelindelning. Det sprack efter ungefär femtio sidor. Jag tappade motivationen och rösterna tystnade. Till slut struntade jag i planen och bara skrev och då lossnade det. Nu har jag påbörjat arbetet med den tredje boken i serien och rösterna är högljuddare än någonsin.

Din vän Forsete är starten på en tänkt serie där vi får följa kriminalkommissarie Elias Svensson vid Nationella Operativa Avdelningen i Stockholm och författaren Cornelia Lind som är specialiserad på psykopater i vardagen. Hon och jag har haft många intressanta samtal. Elias jagar en gärningsman och han är säker på att han vet vem som är skyldig men han kommer ingen vart. I periferin finns också någon som kallar sig Forsete efter den fornnordiska guden för rättvisa. Vän eller fiende? Länge visste jag inte det själv ens.

I allt jag skriver så vill jag att läsaren ska tänka efter, att man ska få en medvetenhet för vad som pågår i samhället. Frågor om barns och kvinnors rättigheter och skyddsnät är det som driver mig. Det som kommer fortsätta att driva mitt berättande.
Idag är jag otroligt tacksam över att ha fått möjlighet att skriva och att få fortsätta skriva på heltid.



Mitt tips till den som vill bli författare är att fortsätta skriva och fortsätta läsa och lära. Få författare blir antagna eller berömda med sin första bok. För de flesta av oss handlar det om ibland omänskligt slit. Att skriva och skriva om och ta till sig av kritiken man får och sen skriva om och skriva om igen. Man kan aldrig ge upp utan det är bara att fortsätta utvecklas.

Jag hoppas att ni ska tycka om det jag skriver. 
Även om jag bara skrivit för mig själv den här gången.

Kärlek vänner // Christina Erikson

tisdag 11 september 2018

Nytt Låna & Läs-år har börjat!



Nu har det nya läsåret börjat!
 
Jag har, i skrivande stund, hunnit med att läsa 13 av de 48 titlarna i katalogen (ytterligare 7 tillkommer okt-april) och kan intyga att det är ett riktigt starkt utbud i år!
 
Starkast i urvalet, enligt mig är:
 
Naomi Aldermans "Makten" - En roman i Margaret Atwood-klass! Fascinerande om ett samhälle där våldskapitalet skiftar till kvinnornas fördel.
 
Stina Jacksons "Silvervägen" - Norrlandsspänning på mästerlig nivå. En roman som tål att jämföras med t.ex. Johan Therorins "Skumtimmen" eller Åsa Larssons böcker!
 
Mattias Edvardssons "En helt vanlig familj" - Hur långt skulle du gå för att skydda ditt barn? Oavsett vad?
Fullkomligt lysande spänningsroman av Löddeförfattare. Såld till 30+ länder!
 
Nina Lykkes "Nej och åter nej" - Briljant satirisk skilsmässoberättelse. Bästa norgehistorian på många år ... :-)
 
Jonas Hasse Khemiris "Pappaklausulen" - Ännu en gripande och stark roman från en av landets mest begåvade unga författare. (Jag är 46. Han är ung banne mig.)
 
Mary Lynn Brachts "Vit krysantemum" - Hjärtskärande berättelse om två av Koreakriget separerade systrar och deras liv på skilda håll. För dig som t.ex gillar Khaled Hosseinis böcker ("Och bergen svarade" t.ex.)
 
Karen Clevelands "Hon som inte vet" - Som en extraspännande säsong av "Homeland"!
Spionthriller där den som vill dig illa kan vara den som står dig närmast ...
 
Maja Lundes "Blå" - Efter succén med den hyllade "Binas historia" skriver nu Maja Lunde ännu en fängslande roman om klimatförändringar, vår planet och oss. Mycket bra!
 
CJ Tudors "Kritgubben" - Ruggigast bland årets brittiska spänningsromaner.
Gränsar nästan bitvis till skräck, så inget för den lättskrämde. Långt ifrån Midsomer ...
 
Nu ska jag strax börja på Jonas Gardells "Till minne av en villkorslös kärlek", och jag är grymt sugen på Thomas Mullen hyllade "Dark Town" om rasmotsättningar och mord i 40-talets amerikanska söder!
 
Kom in och lös ditt medlemskap hos oss på Center Syd så snackar vi vidare! :-)
 
// Johan, Akademibokhandeln Center Syd
 
 
Få tillgång till 55 böcker i Akademibokhandelns butiker att låna och läsa under ett helt år. Ett bra alternativ om din bokhylla redan är full.
Du har en bok hemma åt gången, att läsa och njuta av i din egen takt. Behåll den i en dag eller en månad. Helt upp till dig! Låna i Malmö, lämna i Sundsvall! Slipp stå 12 veckor i bibliotekskö för att få låna omtalade nyheter! Den sista boken du lånar får du behålla!
Låna & Läs är en tjänst för medlemmar i Akademibokhandelns Vänner och du betalar endast 399 kronor för ditt lånekort.

måndag 3 september 2018

Fransk passion



Som ung var jag stor frankofil. Första utlandsresan gick till Paris och sedan blev det Frankrike, fransk mat och franska viner för hela slanten (och litet till...) Franska på universitetet, fransk filmklubb. Så småningom kom Italien att ta över. Men nu har jag gjort en mental resa tillbaka till det franska under helgläsningen, med en ny, väldigt fransk, roman.

"Dansa vid vulkanens rand" är den dramatiska titeln på romanen av Grégoire Delacourt. Utgiven på förlaget Sekwa, förstås. Heder åt dem och andra förlag som ger ut annan än svensk- och engelskspråkig skönlitteratur!
 
Här handlar det om glödande passion. Den förödande sorten som får huvudpersonen att lämna allt hals over huvud, man, barn, vänner, hela det tidigare livet. Och allt detta efter att ha sett en man på en restaurang, utan att ens veta hans namn. Det är vansinnigt och vackert, passionerat och plågsamt. Och det känns väldigt franskt. Här dricks inte sprit för att hantera känslor - här flödar årgångsvinerna. En resa till pittoreska Provence blir det förstås också, och det gör alls ingenting.
 
Trots en invävd sagoberättelse om en get (!) som jag har litet svårt att förstå - man måste kanske vara franskfödd för det - är romanen en fängslande läsupplevelse med sensualitet och kärlek på liv och död.
 
// Eva Killberg, Akademibokhandeln Killbergs Ängelholm

måndag 27 augusti 2018

Sommarbok slut. Sommarbokslut.



Detta är långt ifrån första året jag delat med mig av min sommarbokhög inför semesterstarten, men det är faktiskt den allra första gången jag faktiskt läst precis alla böckerna i den (plus några till)!

Vanligtvis faller några av dem bort, antingen för att de började tråkigt (jag har inte mycket tålamod) eller blev utputtade av något som verkade intressantare (inte ovanligt när man som bokhandlare får läsex i posten nästan dagligen ...).

Men detta år var alltså mitt urval så perfekt balanserat att precis varje tänkt titel hanns med.
Och, uppenbarligen, var bra nog för att läsas ut.
Eller, i något fall, lästes ut ändå ...

Jag kommer att skriva utförligare recensioner av flera av dem vid ett senare tillfälle, men just nu får ni hålla tillgodo med lite hastiga omdömen.

Here we go.


"Makten" - av Naomi Alderman
En "Tjänarinnans berättelse" för vår tid? Rekommenderas av Atwood själv? Inte överraskande en fascinerande roman. Kommer solklart hamna på min lista av årets bästa böcker! Längre recension kommer inom kort.

"Hunger" - av Alma Katsu
Western-rysare om Donnerkaravanen. Blodig och obehaglig. Mindre skräck än jag väntat mig. Klart läsvärd, men jag blev lite besviken på upplösningen ...

"Värd att döda" - av Peter Swanson
En riktig bladvändare, med nagelbitande spänning till sista meningen på sista sidan!
Du kan läsa hela min recension här: Värd att läsa!

"Smugglaren" - av Tony Johansson
Skånsk spänningsroman som tar upp aktuella politiska frågor. Lite i Henning Mankells skola. Bra.

"Calypso" - av David Sedaris
En av litteraturens främsta essäister och en personlig favorit. "Calypso" är mörkare än hans tidigare böcker - med mycket om hans systers självmord m.m. - men fortfarande fruktansvärt roligt. 

"Pappaklausulen" - av Jonas Hassen Khemiri
Underbar roman. Tycker en son som är en pappa som är en bokhandlare. (Du fattar när du läst ...) :-)
Skriver mer om den vid ett senare tillfälle.

"De sista flickorna" - av Riley Sager
Stephen King älskade. Jag är inte lika begeistrad. Utmärkt inledning, men lite meh eftersom. 

"Sweet Lolita" - av Kicki Sehlstedt
En klart godkänd svensk spänningsdebut, men inget som knockade sockorna av mig tyvärr.

"Falco" - av Mons Kallentoft & Anna Karolina
Jag har gillat Anna Karolinas egna böcker skarpt tidigare (och fortfarande då), men hennes samarbete med deckarkungen Kallentoft var inte min kopp av té riktigt. (Sorry Anna. Och Mons)

"Vit krysantemum" - av Mary Lynn Bracht
Gripande och stark roman om två systrar, separerade under och efter Koreakriget. 
Gillar du t.ex. Khaled Hosseinis böcker borde du läsa denna.

"Hon som inte vet" - av Karen Cleveland
Riktigt bra thriller i "Homeland"-stil. Snabbläst spionspänning.

"Hem ljugna hem" - av Michelle Sacks
Amerikansk thriller som utspelar sig i Sigtuna. Ett intressant litet kammarspel, bitvis gripande men sällan särskilt spännande. Läsvärd, men inget som hamnar på året topptio-lista.

"Öppna era hjärtan" - av Niklas Ekdal
Skruvad och bitsk politisk satir enligt förlaget. Försök till skulle jag påstå. Det finns en grundläggande idé till en underhållande bok här, men tyvärr faller det mesta väldigt platt. Skulle behövt många varv till med duktig redaktör ....

"Monster" - av Jørgen Jæger
Tydligen en av Norges populäraste kriminalförfattare, men det känns konstigt att hoppa in mitt i en serie - detta är den åttonde delen om samma karaktärer. Habilt skrivet, men bara knappt över dussindeckarnivå.

Bonusböckerna.

"How to be famous" - av Caitlin Moran
Fortsättningen på underbara romandebuten "Konsten att skapa en tjej" från 2014.
Precis som Caitlin själv - fräck, fyndig och hysteriskt rolig. Om livet som ung popskribent mitt i nittiotalets Cool Britannia. Massor med musikreferenser för oss nördar! På gång som TV-serie också! Must See TV!

"Förorternas Buddha" - av Hanif Kureshi
Fann mig själv utan ny bok (!!) i fem sekunder och greppade i panik en gammal favoritklassiker!
Nej, jag har faktiskt tänkt läsa om det här moderna (1990) mästerverket ett tag. Brukar ytterst sällan läsa om böcker, men de här tänker jag på varje gång David Bowies underbara soundtrack dyker upp i mina spellistor.

Lämnar er med den bara för att vara snäll. :-)




Auf Wiedersehen // Johan, Akademibokhandeln Center Syd




torsdag 16 augusti 2018

Att skilja vetenskap från trams - med Emma Frans! Nu i pocket!



En av mina favoriter från förra årets utgivning finns nu i pocket!

"Glassförsäljning och drunkningsolyckor samvarierar starkt.
Det låter förstås väldigt intressant.
Kopplingen är dock självklar och är allt annat än spännande. Glass orsakar så klart inte drunkningsolyckor istället ger varmt sommarväder både ökad glassförsäljning och ökad förekomst av drunkningsolyckor."


Emma Frans är doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska institutet, vetenskapsskribent och bland de roligaste personer jag följer på Twitter. 
(Och sedan boken kom ut både vunnit 2017 Stora Journalistpriset i kategorin "Årets röst" samt utsetts till Årets folkbildare. Minsann!)




Kanske är resonemangen och terminologin lite för avancerad för yngre skolbarn, men att sätta ”Larmrapporten” i händerna på varje svensk gymnasieelev vore sannolikt mycket samhällsnyttigt.

 ”Tänker du dela den där helt obekräftade nyheten från en mycket tveksam källa?”

”Ja, det tänkte jag. Även om det inte är sant så skulle det ju kunna vara sant!”

”Hmmh, ok. Då gör vi så att innan du läst ut Emma Frans bok ”Larmrapporten” så drar vi in dina internetprivilegier helt och hållet.”

"Nämen va?! Det kan väl inte du göra??"

"Watch me punk ..."


Här får vi en lättfattlig grundkurs i källkritik, råd för hur man bemöter ”alternativa fakta” och felaktiga påståenden, genomgångar av allt från kausalitet till mansplaining.
Finns nu i pocket!
Perfekt som present till alla dina bekanta som delar chemtrailsbilder och konspirationsteorier på Facebook.
Inför kommande valrörelse lär det behövas ...

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd




* Reviderad text. Tidigare publicerad nov 2017.

måndag 6 augusti 2018

From Lödde to the World!


Man kan ju kanske fråga sig varför jag alltid hamnar i trädgården, iklädd shorts, ibland med en öl i handen, när jag läser Mattias Edvardssons böcker?
Förrförra sommaren tog jag del av hans bok "En nästan sann historia", en finurlig liten berättelse någonstans i gråzonen mellan roman och spänningsroman.

Men nu har Edvardsson tagit steget in i thrillerns värld full ut!

"Hur långt skulle du gå för att skydda din familj? Och hur väl känner du egentligen dina barn?
De är en helt vanlig familj. Prästen Adam, juristen Ulrika och deras 19-åriga dotter Stella. De bor i en fin villaförort utanför Lund och på ytan tycks deras tillvaro perfekt. Men en dag raseras allt ..."


"En helt vanlig familj" är en enastående bra spänningsroman. En sådan som man bara ramlar över några gånger per decennium. Och hade det inte varit för att den råkat ges ut samma vår som Stina Jacksons lika makalösa "Silvervägen" så hade det sannolikt varit en promenadseger till Svenska Deckarakademins pris för årets svenska kriminalroman.
(Hmmh.. Vi kanske skulle kunna anordna en Thunderdome-style burmatch mellan Edvardsson och Jackson för att göra upp om titeln ....)

 
Sen vet jag att ni litar blint på mitt omdöme där ute, men bara så ni vet - det är inte bara jag som är lyrisk här. Boken har hyllats av i stort sett varje recensent som satt tänderna i den - och den är insåld till över 30 länder!
30!
Länder!
Som alla ligger utanför Sveriges gränser!
Inte illa för en lokal förmåga får jag säga! :-)
Blir detta den stora exportsuccé jag tror kan vi då snart kanske vänta oss såna häringa guidade litteraturpromenader - i Stieg Larsson-stil - för tyska scandicrime-fans i Löddeområdet med omnejd.
 
"Jaah, hier sehen wir das spaziergang zwischen Lödde Centrum und das einkaufzentrum Center Syd var Mattias hat promeniert und auf ihre bücher hatte getänkt.
Schnell Schnell. Alles mit mit bitte!"
 
Jag ser fram mot att välkomna dem i butiken. :-)
 
// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd
 


 

måndag 30 juli 2018

Till pappersbokens försvar (Johans gästblogg hos Boktugg)




Tidigare i sommar gästbloggade jag hos Boktugg, om min syn på pappers- kontra ljudbok. För dig som tycker det är läskigt att klicka på länkar och gå till andra sidor än de du är van vid re-publicerar jag nu texten i sin helhet här på trygga gamla Bokboxen. Varsågod. :-)




Vi befinner oss mitt i en ljudboksrevolution!
De säger att en tredjedel av läsandet nu sker digitalt, mestadels via streamat ljudbokslyssnande då e-boken aldrig riktigt verkar slå igenom här på hemmaplan.
Som fysisk bokhandlare talar jag självklart i egen sak här, men jag föredrar verkligen den klassiska gamla trädmördande pappersboken.
Jag har försökt att hoppa på ljudbokståget, men det är inget för mig.

Jag förstår att mängder av människor tycker det är praktiskt, och att många som tidigare kanske inte läste böcker alls nu kastar sig hejdlöst in i mängder av romaner, deckare och annat kul.
Själv tappar jag bara bort mig i handlingen när jag försöker lyssna. Varje avbrott, vare sig det är hojtande barn, irriterande telefonsäljare eller trafikinformation i bilradion, sabbar både fokus och upplevelse för mig.
Sen tar det så evinnerligt lång tid att lyssna på en bok! 500 sidor text kan ju ligga på 14 - 15 cd-skivor och ta upp till 18 timmar innan man får veta att det var butlern som gjorde det.
Det kan jag läsa med ögonen på långt under halva tiden.
Jag har förstått att man kan öka hastigheten på uppläsningen i vissa tjänster, men utsikten att höra Mimmi Pigg läsa upp Håkan Nessers nya lockar inte så där jättemycket …

Och på tal om rösten.
Tänk om den är helt fel? Jag och förlaget har kanske helt olika åsikter om hur Joona Lina ska låta?
Sen, och jag vet att jag nu kanske får bannor av kultureliten, brukar jag lyssna på musik när jag läser.
Sätta stämningen för en rysare med lite gammal gothrock.
Lite klassisk Bowie till en hjärtskärande roman. Lite somrig pop till en feelgood.
Jag är väl inte ensam om detta?
Även om jag inte brakar på med maxvolym så krockar ändå soundtracket med uppläsaren.

Det finns en handfull undantag där ljudboksformatet och jag kommit överens.
Författare som David Sedaris t.ex. Hans underbara ”Let’s explore Diabetes with Owls” fick mig att garva högt (och dra på mig rätt många konfysa blickar) på stranden i Sarasota häromåret.
Perfekt för ljudboksformatet tycker jag. Små, finurliga essäer.
Eddie Izzards självbiografi ”Tro mig – en memoar om kärlek, död och jazzkycklingar”, där världens roligaste man själv läst in ljudboken, kan också varmt rekommenderas till intresserade öron.

Men nej, jag håller mig nog huvudsakligen till det klassiska formatet.
Det är ändå något speciellt med hur en bok känns, luktar, gör sig som konversationsstartare hemma i bokhyllan, kan ges i present och lånas ut till vänner och bekanta.

Förr skickade förlagen ut stora tjocka pappersbuntar med manus, eller så ramlade okorrade förhandspoddar ner i brevlådan.
Nuförtin´ skickas det ut pdf:er och word-dokument i mailen istället.
Och visst, det kommer inte hindra mig från att läsa det jag är intresserad av.
Dimper det ner ett nytt Backmanmanus i inkorgen lär jag ju knappast vänta bara för att jag måste läsa det på min iPad. Men jag vill inte ta ut den i min soliga trädgård, än mindre till Falsterbo strand.

Står valet mellan digitalt manus eller fysiskt förhandsex vinner alltid det senare.

Kalla mig teknikfientlig (är jag inte) eller gammal gubbe (hör jag ändå av barnen hemma) om ni vill, men så länge som pappersboken finns kvar som alternativ kommer den vara mitt förstahandsval.


Sen vore det väl tjänstefel av mig som bokhandlare om jag inte lämnade er med några sommarläsningstips. Två nya inbundna och två pocket begränsar jag mig till.

Stina Jacksons debut ”Silvervägen” (Albert Bonniers Förlag) är kanske den bästa svenska spänningsroman jag läst sedan Johan Theorins ”Skumtimmen” eller Åsa Larssons tidiga romaner.

Styrkan”, av Don Winslow (Harper Crime). Korrupta New York-snutar i en oavbrutet spännande polisroman som bara skriker ”Gör TV-serie av mig!!”.

Karin Alfredssons ”Skrik tyst så inte grannarna hör” (Bokfabriken). En gripande och skakande roman om systerskap och mäns våld mot kvinnor. #metoo

Dodgers” av Bill Beverly (Southside Publishing). Välförtjänt Golden Dagger-vinnare för bästa kriminalroman 2016. En spännande, våldsam och underhållande roadmovie.

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd


Om gästbloggaren:

Johan Zillén, 45-årig deporterad Stockholmare, har drivit Akademibokhandeln/Killbergs Bokhandel på Center Syd sedan 2002. Han bor bland fru, diverse barn, skog och många bokhyllor utanför Lund i Skåne. Ni kan läsa mer av hans tankar om bokbranschen, samt boktips och recensioner på Bokboxen , eller följ Sveriges roligaste bokhandel på FB:  Akademibokhandeln Center Syd 

måndag 23 juli 2018

Backmans "Vi mot er". Nu i pocket!






 
"Efter de fruktansvärda händelser som skakade Björnstad i första boken berättar "Vi mot er" historien om månaderna efteråt. De bästa vännerna Maya och Ana lever ut sommaren på en gömd ö och försöker lämna omvärlden bakom sig, men ingenting blir som de hoppas. 

Rivaliteten mellan Björnstad och grannstaden Hed växer till en ursinnig kamp om pengar, makt och överlevnad som exploderar när städernas hockeylag möts. Samtidigt avslöjas en ung spelares innersta hemlighet och ett helt samhälle tvingas visa vad det egentligen vill stå för."
 

 


Man kan kanske påstå att Fredriks förra bok "Björnstad" (Jag har skrivit om den här.) möttes med ett mått av skepticism av den breda bokläsande massan. "Jaha? ska det inte vara roligt som Ove nu? Handla om våldtäkt och hockey? Är Britt-Marie med?"

Boken blev inte heller samma försäljningspansarvagn som hans tidigare romaner. Den sålde bra, med alla normala mått mätt, men man kan inte använda normala mått när det gäller Fredrik Backman längre.
Han är nu en av de mest lästa svenska författarna världen över. Ove, Mormor och Britt-Marie har sålt i upplagor de flesta författare bara kan drömma om. "Björnstad" också (eller "Bear Town" i USA, "The Scandal" i England), don't get me wrong.

Men Backmans trogna läsare. Hans "Beliebers" så att säga (Backmen? Backman Törner Ove-Drivers?) tog "Björnstad" till sina hjärtan på en gång. Bara läs kommentarerna om boken på hans Instagramkonto eller FB-sida. Tårar och kärlek galore!

Jag är tveklöst en av dem. Även om "Mormor" fortfarande är min favorit av hans romaner så är mina känslor för "Björnstad" och "Vi mot er" likvärdigt starka.
Han är en sådan odrägligt begåvad ordkonstnär. Jag sitter och läser vissa formuleringar om och om igen och bara njuter.
Bara det sätt han på ett ögonblick kan få ditt hjärta att stiga eller sjunka på ett par sidor.
 
Särskilt kapitel 41-48 borde ha tryckts inplastade (eller levererats med näsdukar) för här sprutar mina tårar stup i kvarten.



Konstnärs illustration av Bokhandlaren i Lödde när han läste sista åtta kapitlen i "Vi mot er".

Någon sa till mig att "Björnstad" visade att Fredrik Backman gått från att vara en duktig bloggare och humorist till att vara en begåvad författare.
Jag svarade hen att "Björnstad" och "Vi mot er" visade oss en annan sida av en mycket begåvad författare.

Det finns nog inget modernt svenskt författarskap som jag uppskattar mer just nu.

Nu finns "Vi mot er" i pocket. Läs den!


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd



Redigerad version av text från 2017.

torsdag 19 juli 2018

Gästbloggaren: Mats Lerneby (Tidsväktarna)

Leif                                                                                                 Mats



Om du gavs möjligheten att åka till en historisk period, vilken skulle du välja?
Se till att så att väskan i Varglyan 20 juli 1944 stod rätt placerad? Åka tillbaka till den 18 maj och sätta pengar på att IFK Göteborg  vinner finalen i UEFA-cupen dagen därpå? Eller bara åka ner till Rom år noll och se hur alla ruiner som finns idag, egentligen såg ut? 

Att vara författare är att förmedla goda berättelser. Men även dessa berättelser blir ibland, baserat på utbud, publik, förväntningar, ganska likriktade. Många böcker är upprepningar på samma tema eller dramaturgi. I den svenska bokvärlden idag verkar det finnas hur många kvinnliga och manliga versioner av Wallander som helst.

Det är inget fel, men både som journalist och som författare har jag alltid strävat efter att skriva någonting nytt. Som journalist söker man nyheten. Att vara först. Som författare söker man den unika berättelsen som aldrig berättats.
Tricket är att få folk intresserade av det.

Jag hade skrivit en reportagebok om maffia och fotboll, en thriller som väntade på utgivning och kämpade med en rymdberättelse om solsystemet om 500 år, när jag får några år sedan erbjöds spela fotboll med det svenska författarlandslaget i Israel. Det var en kontroversiell resa, men jag resonerade som så att det bästa sättet att bilda sig en uppfattning var att åka dit själv och det var under den resan träffade jag Leif Jacobsen.

Det visade sig ganska snart att han tänkte ungefär som jag. De var dags för något nytt. Någonting som kunde sätta saker i sammanhang och samtidigt vara roligt och underhållande. Det blev väldigt påtagligt när vi gick i Jerusalem, att vår historia är det som skapar oss. För att veta vart man ska och hur man ska komma dit, måste man veta var man har varit och hitta balans i det.
Så föddes idén till Tidsväktarna. En serie för ungdomar om historia, med en fot i den mänskliga världshistorien och den andra i underhållande action fylld med humor. Att helt enkelt kunna kombinera gränslös fantasi med historiska fakta.

Det har varit en utmaning.

På flera sätt.
Att samarbeta med en annan författare, att övertyga förlagen om den goda idén, att ta reda på saker man aldrig trodde man skulle behöva veta osv, osv.
Men framförallt har det varit roligt att skriva. Inför arbetet av varje ny bok i serien, lär man sig nya saker, får nya perspektiv och upptäcker saker som inte berikar en som författare, utan även som människa.

Häxan och liljan är första delen i en lång rad böcker i serien Tidsväktarna. Tvillingparet Max och Marie får en kryptisk film i mobilen från deras barnflicka Amanda och innan de vet ordet av är hon försvunnen och de har hamnat i ett smutsigt och fientligt 1500-talets Florens, där Amanda är dömd att brännas på bål som häxa. Tidsresan är början på någonting större och äventyret i Florens, med bekantskaper som da Vinci och Machiavelli.

Nu är stenen i rullning. Nu reser jag och Leif i tiden. Gensvaret har varit fantastiskt och uppmuntrar oss att låta fantasin flöda med hjälp av vår egen historia. Del 2 kommer i november och utspelar sig just i Jerusalem, många flera delar följer. 
God läsning önskas!

// Mats Lerneby