Gästbloggaren: Caroline Eriksson - om "Hon som vakar".

En man balanserar på kanten till en avgrund. Han vänder sig om, möter sin frus blick och drabbas av en fasansfull insikt. Hon närmar sig inte för att hjälpa, utan för att knuffa honom mot en säker död. Det är upptakten till "Hon som vakar", min nya psykologiska spänningsroman.

Psykologisk spänning är en av de mest populära bokgenrerna just nu, inte minst efter globala bästsäljare som "Gone Girl" och "Kvinnan på tåget".  Men vad är egentligen psykologisk spänning och varför älskar så många - inklusive jag själv - den här sortens berättelser?

Psykologisk spänning utforskar det mänskliga medvetandet, med fokus på dess dunklare delar. Spänningen drivs av svek, skam och mörka hemligheter i nära relationer snarare än av våld, blod och bestialiska detaljer. I "Hon som vakar", liksom i mina tidigare böcker, är berättelsens nerv det som händer inom och mellan karaktärerna. Som socialpsykolog är jag oerhört fascinerad av just detta.

Vad som försiggår på ytan är en sak, du hör vad din bästa vän säger men kan inte vara säker på vad hen egentligen tänker och tycker. Du får aldrig veta vad som händer inne hos den "perfekta" grannfamiljen när de har stängt om sig. I mina berättelser öppnar jag dörren och släpper läsaren hela vägen in. Att få komma nära, bakom kulisserna, under ytan. För mig är det en del av charmen med psykologisk spänning, särskilt med tanke på de välputsade fasader människor idag är så bra på att visa upp för varandra, både i verkligheten och i sociala medier.

  Låt oss för ett ögonblick anta att du vore en karaktär i en psykologisk spänningsroman. Då skulle du inte kunna lita på någon. Det största hotet skulle inte komma från någon ansiktslös främling eller galen seriemördare. Det skulle komma från någon du har nära dig, någon du tror är ofarlig. Din granne. Eller kanske rentav din egen partner. Just så råkar det vara i Hon som vakar. Frågan är bara vem som spelar vilken roll i det eskalerande dramat mellan författaren Elena och familjen Storm, grannarna som hon inte kan låta bli att följa i smyg.

Ett annat utmärkande drag för psykologisk spänning är leken med läsarens förväntningar. "Twister" av olika slag är ett vanligt grepp. Också till synes grundläggande premisser för berättelsen kan visa sig vara något helt annat än - ja, rentav raka motsatsen till - vad läsaren först tog för givet.

Vi återvänder till mannen i inledningen av Hon som vakar, mannen som jag också inledde det här inlägget med. Hur hamnade han vid den där avgrunden och vad kommer att hända med honom? Vad är det som driver kvinnan som nu är alldeles intill honom, hans fru? Och varifrån kommer hämndlystnaden i hennes ögon?

  Tja, den som läser boken får se. Den som läser hela vägen till slutet alltså.

// Caroline Eriksson

 Skuggsidan av det mänskliga psyket. Konsekvenserna – ibland förödande – som denna skuggsida kan få för våra relationer. Det är vad som fascinerar mig, som driver mig att vilja berätta en historia. Jag heter Caroline Eriksson, är 41 år och socialpsykolog i grunden. Tidigare har jag gett ut en fackbok, två spänningsromaner baserade på verkliga mordfall samt den psykologiska spänningsromanen "De Försvunna" (som nu sålts till 26 länder). Sedan hösten 2016 driver jag tillsammans med Ninni Schulman podden "Skriv en bestseller - eller en annan bok".