Bokhandlarna svarar: Vad läser du i sommar?

Johan Zillén:

Ooh, min semester började idag och jag har packat kappsäcken med lockande läsning. 

Först ska jag nog ge mig på manuset till Bengt Ohlsson bok ”Rekviem för John Cummings”, en roman om gitarristen Johnny Ramone – en av The Ramones grundare. Augustvinnare och gammalt favoritband. Det borde bli magiskt!

Sen ska jag prova mig på ett förhandsex av Mia Ajvides debutroman ”Mannen som föll i glömska”. Jag har ju en definitiv ”man-crush” på hennes make John så det ska bli kul att se om ”the Force runs strong in their family….” 

Sedan blir det nog dags för en liten humorpaus. Danny Wallaces ”More Awkward situations for Men”. Har du inte redan upptäckt denna gudabenådade humorist tycker jag du ska titta på den här lilla filmen: 

Dannys böcker ”Join Me”, ”Yes Man” (som blev en rätt lam film med Jim Carrey. Boken är mycket mycket bättre) och ”Friends like these” är alla tre fullkomligt underbara! En brittisk Henrik Schyffert ungefär.

Två deckare har jag packat ner i sommar. Linwood Barclays ”Morgonen hon försvann” (hans två tidigare titlar ”Utan ett ord” och ”Alltför nära” är bägge otroligt spännande och välskrivna) och ”Hungerelden” av Eriksson & Axlander-Sundquist, vars förra bok ”Kråkflickan” var en av de ruggigaste böcker jag läste 2010.

Jonas Karlssons nya novellsamling ”Spelreglerna” ligger längst ner i påsen. Jag har uppskattat hans tidigare två, även om jag inte varit fullkomligt såld. Utmanar dock den som ser detta klipp att inte bli lite nyfiken: 

Hinns det med så ligger även Terry Pratchetts ”Unseen Academicals”, Sarah Silvermans ”The Bedwetter”, Marc Spitzs David Bowie-biografi och ”De hemlösa” av Yiyun Li på nattygsbordet. 

Sen antar jag att man måste umgås lite med barnen också om det nu blir lite tid över……

On the beach….

Eva Killberg:

En lång och mödosam vandring genom djungeln har det varit. Sex år tog det, och plågoandarna var många, från anacondor och termiter till sadistiska vakter och avundsjuka medfångar.

Har just avslutat den oerhört starka självupplevda "Även tystnaden har ett slut" av Ingrid Betancourt. Och jag har fortfarande svårt att greppa hur hon överlevde sex års fångenskap i den colombianska djungeln. Gerillarörelsen Farc kidnappade henne som bekant under hennes valkampanj till president. Hennes barn var i tonåren och blev alltså vuxna under tiden. 

Hur hon stod ut? För det första trodde hon nog aldrig att det skulle dröja så länge innan hon fick tillbaka sin frihet. För det andra hade Ingrid Betancourt en vilja av stål att behålla sin mänskliga värdighet. Hon vägrade exempelvis att lystra till ett nummer i stället för namnet. Och dessutom hade hon tryggheten från sin familj med sig mentalt - så hörde hon ständigt sin fars röst i dikterna av Pablo Neruda - bland dem titelraden "Även tystnaden har ett slut". Hon hörde också dagligen hälsningar från sin mamma på den radiokanal i Colombia som bara sänder just detta - hälsningar från anhöriga till gisslan. (Vilket säger något om hur oerhört vanliga kidnappningar har blivit...)

Det har varit en 600 sidor lång resa - men det var det värt. Ingrid Betancourt, som är född i Colombia men uppvuxen i Frankrike, skrev skildringen på franska. Det gav henne tydligen den nödvändig distansen till det smärtsamma tillbakablickandet. Skildringen är blir en djupdykning i både ondska och makt - och i det mänskliga psyket.
Jag glömmer den aldrig.

Susanna Mattsson:

Har bara två veckors semester i sommar varav den ena kommer att gå åt till att göra yoga från morgon till kväll, men jag har ju aldrig behövt ledighet för att läsa, så några böcker hade jag allt tänkt att hinna klämma innan hösten kommer.

Håller just nu på med "Hämnden" av Reginald Hill. Har ett projekt på gång där jag försöker hitta deckarförfattare jag gillar och Hill har jag (skam till sägandes) faktiskt inte läst innan. Hittills verkar det hur bra som helst.

Sedan har jag en halvläst Nicole Krauss liggande, "Det stora huset". Jag liksom föll ur den för några veckor sedan och har inte kommit tillbaka, men den ska vara utläst innan sommaren är slut.

En annan bok som väntat länge på att få bli läst är Siri Hustvedts "The Blindfold", den tar jag itu med och kanske även hennes senaste "The summer without men". Och så funderar jag på att läsa om New York-trilogin, skriven av Hustvedts make Paul Auster.

Sofi Oksanens "Baby Jane" inhandlades idag, så den ska läsas (psykisk sjukdom verkar vara ett sommartema, har just läst de fantastiska "En dåre fri" av Beate Grimsrud och "Jag vill inte dö jag vill bara inte leva" av Ann Heberlein) och sedan måste jag kolla upp allt av min nya deckarfavorit Patrick Redmond!

Ja, det borde väl räcka en bit in augusti.