Död åt blurben!

Är blurben på väg att dö ut, frågar sig Svensk Bokhandel i senaste numret. (Blurben är alltså, för den som händelsevis inte skulle veta det, ett sådant där litet omdöme som ofta - alltför ofta enligt artikeln i SvB - pryder böckernas framsidor. De kan vara saxade ur en recension, en blogg, eller skrivna av en annan författare som läst och gillat verket och så vidare.)

Uttrycket myntades då komikern Gelett Burgess skulle
lansera sin bok "Are You a Bromide?".

Personligen tycker jag att de för det mesta stjälper mer än vad de hjälper. Ett löfte om "en bok i Austens anda" (ja, jag går orimligt ofta på om just det här) leder ohjälpligen till alltför högt ställda förväntningar. Ett dubiöst "xxx levererar..." från obskyr landsortstidning gör mig skeptisk. Kunde de inte hitta ett bättre citat, från en bättre tidning? (Jag känner en kille som recenserade i Nöjesguiden för en herrans massa år sedan. Han sågade en film med bland annat orden "fantastiskt uselt" och hittade sedan sin omdöme: "Fantastiskt!" på filmomslaget i videobutiken.)

Och jag vet inte hur många böcker där Stephen King blurbat "Jag önskar att jag skrivit den här boken". Eftersom mannen ifråga knappast kan beskyllas för att vara fantasilös, gör det lama upprepandet mig återigen skeptisk. I fallet Tony och Susan, blurbade Ian McEwan "Jag är avundsjuk att jag inte kom på det själv" och det önskar jag också att han gjort... (inget ont om boken, bara det att McEwan hade gjort det bättre).

För min del för du gärna dö ut och vila i frid, lilla blurb. Jag kommer inte att gråta på din begravning.

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro