Vemodigt och vansinnigt vackert om kärlek och förlust – ”Den Försvunne” av Kim Echlin

Det är svårt att skriva bra om kärlek. Alltså om de där riktigt svindlande, andlösa, alltuppslukande kärlekshistorierna. Ganska lätt blir det sentimentalt. Ganska lätt blir det pekoral. Men när den kanadensiska författaren, journalisten och filmaren Kim Echlin skriver om kärlek blir det bara vansinnigt vackert. ”Den försvunne” är den första boken av Echlin som översätts till svenska, och själv hade jag inte hört talas om henne tidigare. Desto större blev såklart glädjen över att snubbla över den här fantastiska romanen.

På en bluesklubb i Montreal träffar sexton år gamla Anne Greves musikern Serey. Han är student från Kambodja och lever i ofrivillig exil sedan gränserna stängts vid Pol Pots maktövertagande. De inleder en passionerad kärleksaffär, men när gränserna öppnas återvänder Serey hem. Anne försöker gå vidare, men trots att hon inte hör ett ljud från mannen hon älskar reser hon till slut efter till Kambodja för att hitta honom.

För drygt tio år sedan reste jag själv i Kambodja, det var mitt första möte med ett land så fattigt, och så extremt färgat av sin historia. Det fanns så få gamla människor. Så hårt hade våldet och dödandet slagit att generationer nästan raderats ut. Jag minns hur jag sjönk ner, svimfärdig, i skuggan under ett träd utanför det gamla säkerhetsfängelset Toul Sleng, förlamad av vad jag sett därinne. Det var ofattbart. Echlins bok gör det inte mindre ofattbart, snarare kryper tragedin närmare, genom de personliga historierna. För lika mycket som det här är en kärlekshistoria, lika mycket är det en skildring av vad som sker med invånarna i ett land tyngt av rädsla, sorg, våld och korruption. Men det är också en berättelse om människans styrka och en längtan gränsande till besatthet. Hur långt är vi beredda att gå för kärlek? Och det vi finner, är det värt det? Här finns inga raka svar. Men en underbar historia; vacker, sprängfylld av känsla och outsägligt sorglig.

Jag frågar mig bara varför det svenska omslaget har en bild som får i alla fall mig att omedelbart associera till Vietnam (kläder, huvudbonad). Nej, då känns det här omslaget bra mycket bättre.

Läs mer om Kambodja: Vill du veta mer om Kambodja och dess historia (och det vill man efter att ha läst ”Den försvunne”.) så läs Peter Fröberg Idlings poetiska och knivskarpa reportagebok ”Pol Pots leende” från 2006. Makalöst bra den också.