The Poison Tree av Erin Kelly. Har varit sugen på den här romanen/thrillern sedan jag läste om den hos Bokhora för läääänge sedan. Men så blev det som det blir ibland (tyvärr lite väl ofta). Jag beställde den inte direkt, och så hamnade boken och mina goda intentioner i ett dammigt hörn av hjärnan. Där har de vilat. Tills nu i sommar då jag fick lagt vantarna på ett förhandsexemplar av den svenska översättningen. Grenar av gift heter den. Alldeles nyutkommen. Läsning rekommenderas å det varmaste (låt dig inte luras av det märkliga omslaget). Gillar du Donna Tartt (sliten, sliten liknelse, men på sin plats), Marisha Pessl, Patrick Redmond, Gillian Flynn och Tana French? Då kommer du att gilla det här med.
Det är sommaren 1997, i London, som uppstyrda toppresterande Karen träffar den bohemiska skådespelerskan Biba och faller handlöst. En sådan där tät vänskapsförälskelse som balanserar på gränsen till passionen. Som det verkar som att man bara upplever i slutet av tonåren eller tidigt i tjugoårsåldern.
Biba är skådespelerska och bor i ett nedgånget gammalt hus tillsammans med sin bror Rex. Ett, tu, tre så bor Karen där också. Det blir en lång sommar av vänskap, kärlek, sex, fest, alkohol och sena nätter. En sådan där sommar som man bara upplever en gång i livet. Om man har tur. Men för Karen kommer turen att ta slut.
Boken börjar när Karen tio år senare hämtar Rex som just släppts ur fängelset. Hon är fast besluten om att skapa ett nytt, tryggt liv för sin lilla familj. Men det verkar finnas de som inte har glömt vad som hände den där sommaren...
Visst det härligt när man får läsa en spänningsroman som inte enbart bjuder på en mordgåta, utan även riktigt fint språk och mångfacetterade karaktärer? Där döden, katastrofen, brottet, är något som liksom bara... råkar... hända. För oss icke yrkeskriminella känns det som ett bra mycket troligare scenario än alla polisromaners blodstänka mordplatser och elaborerade plotter. Emellanåt får man en sådan där bok i händerna. Inte alltför ofta. Och när det händer är det inte alltid så här bra.
Ser att det finns mer att läsa av Erin Kelly. The Sick Rose ska inte likt dess föregångare behöva dväljas i minnets dunklare hörn. Jag beställer på studs.
Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägerso
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar