måndag 16 april 2018

Gästbloggaren: Susanne Boll




Vi är många därute, som gått genom eld. Som trakasserats, hotats, förföljts och livrädda rusat fram som på glödande kol på mörka gångbanor med rädslan flåsande i nacken. Ibland hinner vi inte undan.

Vi är eldsystrar.

Titeln till min nya bok är dubbeltydig, för den handlar både om kvinnors (och barns) utsatthet och om två faktiska systrar som drabbats hårt av en eldsvåda.

Om Eldsystrar:
 ”Vera Lilja är en erfaren, skicklig och omtalad psykolog med mottagning vid Odenplan i Stockholm. Hon har under en tid mottagit anonyma hot som blivit alltmer påträngande. Någon som är våldsam, kränkt och driven av ett glödande hat riktar allt fokus mot Vera Lilja. I Veras ungdom förlorade hon båda sina föräldrar i en fruktansvärd brand, där även hennes syster blev svårt skadad. Vera har i hela sitt liv känt en enorm skuld och försöker sona den genom att hjälpa andra. När det visar sig att Veras favoritklient, journalisten Ayana, är kidnappad gör sig det förflutna påmint. Det som Vera i ett helt liv försökt att glömma. Veras psykologiska kunskaper sätts på spel och det är upp till henne att rädda dem båda.”

Vi har en del gemensamt, Vera och jag. Vi är båda från Motala, vi har flyttat till Stockholm, vi är utbildade psykologer och vi har utsatts för någon som blivit besatt av oss.
Liksom jag reser Vera tillbaka till Motala (där hon har en stuga vid Vätterns strand) med jämna mellanrum. Min familj bor kvar i Motala, men är - till skillnad från Veras - vid god vigör. Veras syster Eva bor också kvar i Motala och det är med dubbla känslor Vera besöker henne. Eva skadades både av elden och av fallet från andra våningen då hon flydde lågorna den där olycksaliga natten. Vera älskar sin syster över allt annat, men smärtan över det som än gång hände river i henne.

Medan jag lämnade psykologyrket efter några år, för att vidareutbilda mig till journalist och senare bli författare, fortsatte Vera Lilja sin yrkesbana. Man skulle kunna säga att Vera är den psykolog som jag hade velat vara om jag fortsatt att arbeta som psykolog; modig, ibland okonventionell och alltid med barnet och barnets rätt  i fokus.

Jag har med åren insett att min erfarenhet av att själv ha blivit utsatt för en stalker, präglar alla mina böcker. Under ca tio år fick jag mängder av brev, blommor, presenter och telefonsamtal av en man, en bekant från ungdomen, som bestämt sig för att jag var kvinnan i hans liv. Jag vädjade först till honom att sluta, returnerade saker, polisanmälde honom, slängde luren i örat på honom och bad kompisar ringa och prata med både honom och hans mamma. Inget hjälpte och han flög till Sverige för att träffa mig och renoverade en lägenhet åt oss i sitt hemland, samtidigt som jag bildade familj och till sist bytte telefonnummer. Det var en otroligt jobbig tid och jag var fruktansvärt rädd att han skulle dyka upp och röja mina barn och min man ur vägen, för att få ha mig för sig själv. Nu har stalkningen upphört, vilket jag är djupt tacksam över.
Men i mina böcker fortgår den. Förmodligen för att jag omedvetet har behövt skriva om det i terapeutiskt syfte.

I Morgongåvan kidnappas sångerskan Nathalie av en man som länge haft ögonen på henne, hans ängel. Hon har ingen aning om att de mötts tidigare och hur han nu valt ut henne för att ge henne sin morgongåva.

I Det enda rätta går psykologen Maria sexuellt över gränsen med en klient. Då Maria inser sitt misstag avslutar hon, men klienten accepterar inte ett nej och med ens är familjen och framför allt Marias dotter i fara.

I Hitta hem träffar läkaren Helmi, som tidigare gett falska friskbesked till sina cancerpatienter, en man. Vad hon inte vet är att han har en dold agenda. Av hat och hämnd.



Och i Eldsystrar är det alltså Vera Lilja som blir utsatt. Hon har tidigare mottagit hot i sin yrkesroll, men hoten som riktas mot henne nu är personliga och grova. Någon anser att hon förstört hans liv. Och han är mycket våldsam.
Kanske är jag färdig nu. Kanske kommer uppföljaren till Eldsystrar (som är första delen i en trilogi) inte att handla om besatthet, hot och förföljelse. Kanske är jag personligen färdigbearbetad.

Men problemet med män som hotar och trakasserar kvinnor kvarstår. 
Och jag kommer för alltid att engagera mig i frågan. Och stötta mina eldsystrar.

// Susanne Boll, författare

Susanne Boll föddes 1972 i Motala och är psykolog, journalist och författare. Hon har tidigare skrivit tre relationsromaner men har nu tagit klivet över till spänningsgenren.
Hon bor i Stockholm med sin familj.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar