Evas 10 bästa böcker 2021!
Min nuvarande favoritsysselsättning är denna 750 sidor långa relationsroman. Så välskriven, så intressant, så fängslande. Jag följer de tre familjerna på Österlen under 80-talet – efter katastrofen – med alla dess ringar på vattnet. Som livet självt, kan det bli bättre?
J K Rowling: Julegrisen
Jamen, den är ju helt underbar, den nya sagan för litet yngre barn. Från verklighetens skilsmässobarn – dock inte särskilt olyckligt – till den magiska världen där det förlorade gosedjuret ska återerövras i Förlorien. Den perfekta högläsningen i jul.
Kerstin Ekman: Löpa varg
Utan att vara naturmänniska blir jag ändå helt tagen av Kerstin Ekman senaste roman. Det handlar ju om så mycket i livet, denna ganska tunna roman. Naturligtvis finns hennes kärlek till naturen där, och vargen, ”Högben”. Den åldrande jägaren och skogsmästaren blir sig inte lik efter mötet med honom.
Om livet, åldrandet, vårt förhållande till skogen och allt levande, och om något så ovanligt som ett gott, långt äktenskap.
Klas Östergren: Två pistoler
Så spännande tid att följa med till, 1700-talet. Klas Östergrens historia ses i backspegeln, med den gamle hovstallmästare Muncks minnen. Från bädden i Toscana, med en pistol vid vardera sidan, tänker han på den tjusiga tid han upplevde vid Gustav III:s hov. Han var på något sätt behjälplig med att få till det med tronarvinge, blev en gunstling men fick så småningom fiender och tvingades lämna landet.
Malin Wollin: När jag tänker på henne
Det talas om diagnoser och psykisk ohälsa. Det är fruktansvärt jobbigt för den som lider av det. Men hur känns det att vara syskon till någon som har problem? Att älska syskonet, leva i konflikter och samtidigt få mindre uppmärksamhet av föräldrarna? Malin Wollin skildrar starkt och inkännande en sådan sårig relation.
Peter May: Dödsboet
En av mina deckarfavoriter är Peter May. Lite gubbig blev han då han flyttade sina intriger från Shetlandsöarna till franska öar. Men det har blivit bättre, och nu är jag vän med hans skotske detektiv. Ön utanför Bretagne är förstås vindpinad och kärv, liksom människorna. Det kalla fallet, med mord på en gammal man som ändå var döende, blir filmiskt spännande.
Donna Leon: Odjur
Den andra av mina deckarfavoriter. Alltid i Venedigmiljö, alltid samhällets avigsidor, alltid sympatiske kommissarien Brunetti och hans intelligenta hustru. Här hittas en anonym man död i en av stadens kanaler, men spåren leder till ett slakthus på fastlandet, till en farlig värld av utpressning och mutor.
Anna Breitholtz Monsén: Stranden
Deckare som bokstavligen är skriven på Ängelholms fantastiska strand. Utspelas i fiktiva Sandinge, skriven med en annorlunda blandning. Det är spänning, mord men också humor och värme. Debuterande Anna är nominerad till Årets Deckardebut och skriver glädjande nog redan på nästa del!
Carolina Neurath: Fråga aldrig om Marianne
Författaren är känd som en av Sveriges vassaste ekonomijournalister. Men här skriver hon en oerhört tragisk familjehistoria ur verkligheten. Som barn fick hon och hennes bror alltid höra att de inte fick fråga om vad som hänt släktingen Ingrid, de fick heller inte vara ensamma med henne. Men hon var verkade ju så glamorös, hade till och med bott i Paris och varit gift med en stilig fransman och fått en dotter kallad Marianne. Slutet på den historien nystar den vuxna Carolina upp, med hjälp av dagböcker och rättegångsprotokoll, med farfars goda minne.
Dick Harrison: Sveriges stormaktstid
Vår mest produktive historiker-författare löser en gåta: Hur kunde Sverige, ett av de svagaste länderna i Europa, lyftas till en stormakt på bara två decennier? Detta hände under 1600-talets början och berodde på en rad faktorer och personer. Men Dick Harrison gör allt begripligt och spännande i en härlig julklappsbok med massor av fina bilder och porträtt.
// Eva Killberg, Akademibokhandeln Killbergs Ängelholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar