”Vi är som hajarna. Om vi slutar simma så dör vi. Eller sjunker. Jag kommer aldrig ihåg vilket det är, om dom dör eller sjunker. Men vi är som dom i alla fall. Hajarna. Du och jag. Vi måste ut och simma, bort från det här.”
Fuktig hetta, ändlösa slätter, vidsträckta stjärnhimlar, cigaretter, en cabriolet i hög fart på grusvägarna. Det är scenografin i Veronika Malmgrens debutroman ”Gracie”.
Efter ett år som utbytesstudent i den lilla staden Manning på Kansas slätter är det dags för Klara att åka hem till Sverige. Kvar lämnar hon bästa vännen Penelope, och ett liv milsvitt skilt från det hemtama svenska. I Manning längtar alla bort; Penny, hennes av- och på-pojkvän Lee, Wolf Eye i kassan på C-Mart… Bort från småstadstristessen, smygdrickandet på helgerna, fördomarna och slentrianen. Den enda som vill stanna kvar är Klara.
Gracie är bilen, en sandfärgad Delta 88 cabriolet, som Penny och Klara kör rakt ut på fälten med dånande musik i högtalarna de där heta kvällarna som präglar Klaras två sista månader i USA.
”Gracie” är en tunn bok, styckena mestadels korta, och man läser snabbt. Men innehållsmässigt är boken allt annat än tunn. På de 159 sidorna skildras, utan ett onödigt ord, en värld och en vänskap som är både storslagen och vemodig.
Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar