Bokrea - Dag Ett: En sumpad föresats

Hade ingen möjlighet att ta en bild från egna butiken idag,
 så därför lånade jag denna från Bokia i Västerås. Tackar!

Det är nästan bara under bokrean som en kund kommer in i butiken och frågar efter något om förintelsen och istället försvinner ut med historien om intrigerna inom familjen Gucci. Eller kombinationen bok om surkål, bok om jakt, en om förvaring samt en barnbok om rymden och en om att lära sig gitarr slängs upp på disken (skulle vara runt jul då). Jag gillar den här typen av innehållsmässiga krumsprång. Billiga priser lockar onekligen till ett under övriga årstider sällsynt genreöverskridande.

För egen del då, hur har det gått med min föresats att bara köpa tre reaböcker? Åt fanders såklart. Direkt när jag kom in på jobbet snubblade jag över Charlaine Harris Harper Connelly-serie i engelsk pocket. Serien om Sookie Stackhouse har länge varit min guilty pleasure (fast så guilty känns det faktiskt inte vid närmare eftertanke, mest pleasure). Får se om jag får samma sköna feeling för Harper Connelly. Så alla fyra böckerna ner i min reakasse. Därefter kunde jag inte motstå Vem kommer nu? Fyra av Stina Wirséns fantastiska Vem-böcker (Vem är arg? Vem kommer här? Vem blöder? och Vems byxor?) i en volym. Men sen får det vara slut. Finito. Basta.

Förra årets storfrekventerare av bokrean - mustaschmännen - har till min stora sorg lyst med sin frånvaro idag. Trist, inget piggar upp som en välvaxad mustasch.

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro

Reatips MegaSuperBonusDeluxe (2.0)

Först ut: Tre starka romaner.

Morgan Larssons Radhusdisco. En charmig och underhållande skildring av uppväxt på 70/80-tal. Jag trodde först att det skulle vara en sån bok som älskades av män, särskilt då män födda mellan -65 och -75 sisådär. Men till min överraskning älskades den även av minoritetsgrupper såsom: Kvinnor, Äldre, Yngre samt Andra. Morgans litterära stil är precis som hans radiopersonlighet. Mysig.

Inlåsta av Emma Donoghue. Udda pärla. Tänk er ett Josef Fritzl-scenario. Ja, han i Österrike ja. Men dottern i källaren och lite boundary issues. Berättarrösten i boken är den 5-årige Jack, som levt hela sitt liv i Rummet. Skakande, rörande och fascinerande.

Norrlands svårmod – Therese Söderlind. Kallades för ”Norrlands Joyce Carol Oates” i Sydsvenskan. På pricken! Lite Johan Theorin-feel tycker jag också. Svårslagen debut från härom året.

Och sen: Tre Kriminalare.

Olle Lönnaeus debut: Det som skall sonas. Plockade hem Svenska Deckarakademins debutantpris 2010. Utspelar sig i Tomelilla, Ystad och Malmö. Intolerans, utanförskap och spänning.

De samvetslösa – CJ Box. Hårdkokt höjdare i Lehane/Pelecanos/Barclay-skolan. Mycket bra.

Jussi Adler-Olsen – Kvinnan i rummet. Den första av tre böcker om Carl Mørck och Avdelning Q hos Köpenhamnspolisen. Den största deckarsuccén i dansk historia! Författaren fick Glasnyckeln 2010!

Moving on quickly: Tre representanter från facklitteraturen.

Jag älskar Jamie Oliver! På ett mycket heterosexuellt och manligt sätt. Jamies Italien är kanske hans allra bästa bok. Massor med läckra rätter och inspirerande recept!

Jan Stenmark är sannolikt vansinnig. Vi borde skatta oss lyckliga att vi får ta del av hans galenskap. I Storpack finns hans alla hans galna mästerverk samlade.

Keeeef! Att han kom ihåg tillräckligt mycket av sitt liv för att skriva om det är häpnadsväckande! ”Keith Richards says that kids should not do drugs. Keith Richards! We can’t do any drugs Keith because you f**ing had them all! We have to wait ‘til you’re dead and smoke your ashes!!”
– Denis Leary
En, ärligt talat, urusel svensk översättning kan inte förstöra en fantastisk historia…. It’s a gas gas gas…

Till slut: För barnen.

Bajskorv – Stephanie Blake. Det är så tråkigt nu när alla ens barn är för stora för sånt här trams. JAG är ju inte det!

Star Wars – Det kompletta bildlexikonet. May the force be with you. Always.

Sen får väl även jag tipsa om Strandberg & Elfgrens Cirkeln. En mycket välskriven och spännande ungdomsrysare. Många resor bättre än den där Mormontantens blodsugardravel. ;-)

Johan Zillén
Bokia Killbergs Center Syd

Bokhandlarna svarar: Om du fick kliva in i en av dina favoritböcker, vilken skulle det vara?

Eva Killberg, Ängelholm:

 I ett passionerat Berlin. Kanske är det för att jag är en ganska försiktig person, som jag känner lockelsen till ett tillåtande Berlin. Kanske är det passionen för kärleken och konsten som gör det. Men jag skulle gärna - tillfälligt - kliva in i Västberlin under det kalla kriget. Hemska förutsättningar - men så starka känslor. En gränslöshet som kanske bara kan finnas i en starkt begränsad värld?
Så jag skulle väl flytta in i den kufiske konstnärens ovanvåning, sitta och skriva på min roman på kaféerna, uppleva den stora passionen, dricka för mycket vin - men knappast förvänta mig happy end.
Och tänk, alltihop finns redan suveränt skildrat i Douglas Kennedys nya roman The Moment. Bara att kliva in ett tag... utan att ta några risker. Det passar mig perfekt!

Ett passionerat Berlin, några år tidigare...

Susanna Mattsson, Jägersro:

Ska erkänna att jag försökte vara lite mindre förutsägbar här, men svaret måste bli: Stolthet och fördom av Jane Austen. För är det någon bok som väckt nörden i mig så är det den. Inte nog med att jag läst själva boken, på svenska, på engelska, högt för mina vänner (dock ej i den nyöversättning av Gun-Britt Sundström som syns på bilden). Jag har även sett (och äger) miniserien från 1995 med Jennifer Ehle och Colin Firth ett oräkneligt antal gånger. Självklart även filmen från 2005 med Keira Knightley (även om den inte är lika fantastisk - det ska dock finnas ännu en tv-serie från 1980 som jag inte lyckats lägga vantarna på...) samt varianter som Bride and Prejudice, Lost in Austen och Becoming Jane. Kan inte heller låta bli att läsa relaterade böcker (oavsett kvalitet) som Me and mr Darcy och The Jane Austen book club. Blev därför sjukt lycklig när jag läste hos Bokhora att Curtis Sittenfeld skriver på en ny Stolthet och fördom. Sittenfeld är en favorit och i hennes händer kan det här projektet inte bli annat än lysande.

Någonstans här kan jag hoppa in...

 Johan Zillén, Center Syd:

Nog sagt...

Plockat ur bokhyllan: "Djur" av Joyce Carol Oates

Ibland funderar jag på att bli sträng mot mig själv enligt den sparsamma, "läs först det du redan har hemma"-principen. Men jag brukar snabbt slå bort tanken med att det faktiskt är mitt jobb att hänga med i det som ges ut. Så enkelt kan man förklara ett oproportionerligt stort bokkonto (utan förlagens läsex hade jag varit bankrutt för länge sedan, tack för dem).
Å andra sidan har jag nog oproportionerligt många olästa böcker hemma, för så fort vi rear ut något som verkar bra i butiken är jag där och lägger vantarna på det. Sedan hamnar boken i någon (av de fyra) "att läsa"-hyllorna hemma och där blir den alltför ofta stående. Så var det till exempel med Joyce Carol Oates kortroman Djur. Tills jag häromdagen helt sonika plockade ut den ur hyllan och läste den (se där, det gick ju!).

Boken handlar om collegestudenten Gillian Brauer som blir handlöst förälskad i sin litteraturlärare Andre Harrow och dennes hustru, skulptrisen Dorcas. Gillian är dock inte ensam om att beundra professorn. Svartsjukt bevakar flickorna på poesiseminariet honom och varandra. Alla vet att han har favoriter, men ingen avslöjar vad som verkligen händer när man blir hembjuden till Harrow och hans hustru. Samtidigt härjar en pyroman på collegeområdet. Eldar flammar upp än här, än där (symboliskt så det förslår). Ännu har ingen blivit skadad...

Jag tycker mycket om Joyce Carol Oates, det har jag gjort sedan jag först stiftade bekantskap med henne (med Foxfire och Dom där i slutet på tonåren), men jag läser inte allt hon ger ut. Tycker att hon kan vara ganska ojämn och försöker plocka ut det jag tror att jag skulle gilla. Djur hör definitivt till gilla-kategorin. Oates lyckas redan från första sidan få till en sådan där fantastiskt olycksbådande det-här-kan-väl-aldrig-sluta-väl-stämning som gör att man håller andan under hela läsningen. Det är en kort roman (jämfört med vissa av JCO:s tegelstenar känns den nästan som en novell), och det gör att språk och intrig tvingas bli föredömligt stramt hållna och handlingen är tät, tät hela tiden. Och som alltid hos Oates ligger kärleken och undergången nära sammanflätade. Det är helt enkelt fruktansvärt spännande. Och fruktansvärt bra. Blir sugen på att rota fram lite mer av den goda Joyce Carol ur hyllan här hemma.

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro

"Varma kroppar" av Isaac Marion

R är en ung man som genomgår en existentiell kris av sorts – han är en Zombie.

Han hasar fram tillsammans med sina odöda gelikar genom ett samhälle förstört av krig, på jakt efter blod och mänskligt kött. Hjärnor speciellt. Men R vill ha någonting mer. Han saknar kanske minne, identitet och puls. Men inte drömmar….

Efter att ha slafsat i sig en ung mans hjärna upplever R hans minnen och hans kärlek till flickvännen Julie (som står skrikande precis intill). R bestämmer sig för att rädda Julie från sina zombievänners attack. Plötsligt så är vi mitt inne i litteraturhistoriens kanske mest udda kärlekshistoria…

Alla eventuella likheter med en viss vampyrfilm är sannolikt helt avsiktliga...

Varma kroppar har jämförts mycket med Meyers Twilight-böcker. Mycket orättvist så tycker jag, framförallt så skriver inte Isaac Marion som en kärlekstörstande tolvåring… Både idén och prosan är fyndig och njutbar. Det tonårskärleksdravel, som det finns en del av måste erkännas, får mig i alla fall inte att vilja krossa mitt eget huvud med en tegelsten inslagen i en snuttefilt (som med Meyer).

Jag brukar inte vara något större fan av sk ”öppna slut”, dvs när en berättelse slutar mitt i en handling och läsaren uppmanas lista ut vad som händer sen alldeles själv. Det kan funka ibland, men oftast får jag bara känslan att författaren bara gjort det enkelt för sig själv.

Varma Kroppar lider av det precis motsatta problemet. Slutet är inte bara sirapssött utan lämnar inte heller något till läsarens egna fantasi. Synd på så rara ärter.

Bokens själva grundidé – att Zombies bara minns sina tidigare liv när de äter av människors kroppar, och ser våra när de äter våra hjärnor – tycker jag är riktigt bra. Den är även väldigt rolig bitvis, men långt ifrån ett mästerverk i genren (som Max Brooks Världskrig Z tex). Absolut läsvärd dock! 6 av 10.

Johan Zillén
Bokia Killbergs Center Syd

Årets reatips och en föresats

Föresatsen: I år ska jag verkligen behärska mig med rea-inköp. Samma tanke varje år. Det brukar gå exakt hur dåligt som helst. När böckerna väl ligger där, sjukt billiga, och utstöter sina lömska små lockrop: "Visst vill du ääääääga oss" så går jag bananas. Men inte i år. Jag ska vara benhård.

Några titlar får dock passera mitt tuffa rea-förbud. Inga romaner, utan "tråkiga" faktaböcker. De där som aldrig skulle locka mig till impulsiva lustinköp. Lite av en "grovt rågbröd istället för baguette"-grej (nu råkar jag ju gilla grovt rågbröd, så den jämförelsen haltade, men i alla fall).

Först ut: Gör det själv: Renovera, snickra och reparera (borde ju vara något för den som bor i ett ständigt pågående renoveringsprojekt). Nummer två: Sanna Töringes Köksträdgården (om jag skulle få tid att äntligen pyssla om den sorgligt förbisedda plats som kallas min trädgård). Nummer tre: Raw food på svenska av Erica Palmkrantz. När jag var liten kallades det råkost och åts av dagisfröken Vera. Kanske är det min tur nu?

Möjligen blir det så att jag även får lägga vantarna på Joyce Carol Oates Dagbok 1973-1982 och Siri Hustvedts Den skakande kvinnan. Om inte annat för att inte helt tappa mark när det gäller Totalproduktionsutmaningen.

Sen får det vara stopp. Men det finns ju en massa pärlor kvar i katalogen. Och jag kan väl åtminstone rea-peppa lite genom att tipsa om några av dem:

På Ungdomssidan finns en flera godbitar. Hela Hungerspelstrilogin kommer i en specialupplaga, lagom till filmpremiären (men utan filmomslag - tack för det). Förra årets favorit Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren är såklart ett måste. Decembergatan hungriga andar av Ulrika Lidbo är en riktigt bra skildring av en ung flicka med ätstörningar, och Jessica Schiefauers (Augustpriset 2011) debut Om du var jag gillade jag också mycket när den kom.

Bland romanerna reas fantastiska En dåre fri av Beate Grimsrud och Min Kamp 1 (nej, mitt tjat om Knausgård kommer aldrig att ta slut). Utrensning av Sofi Oksanen som jag tipsade om redan förra året gör comeback och på deckarsidan finns Tana Frenchs utmärkta Okänt offer, den fristående uppföljaren till Till skogs. Om du inte läst den och som jag redan råkar ha den hemma i en urtjusig utgåva med spalt, passa på att köpa Borta med vinden också, trots det trista omslaget. Och så får ju ingen missa inte David Nicholls pärla En dag...

Joråsåatteee... det här med att inte köpa så mycket i år, det kommer att gå utmärkt. Alldeles utmärkt. Det känner jag på mig.

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro

En fin liten Katt

Jag gillar katter (så mycket att jag balanserar farligt nära gränsen till Galen Kattant). Därför gillar jag såklart också Sanna Töringe och Kristina Digmans nya böcker om den mycket kompetenta Katt: Katt kan på morgonen och Katt kan i parken. Fina böcker för dem som är mycket små, men ändå kan själva.

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro