Klassiker från Provence

Är naturen verkligen god? Eller har mejerireklamen och miljökämparna fel? Läste nyss Jean Gionos "Kullen" och fick en helt annan bild i denna klassiker från Provence. Här lever människorna utlämnade till naturen, isolerade och beroende av dess nycker. Det är långtifrån alltid angenämt. Naturen lever och hämnas. Brunnen sinar, kullen mullrar, skogsbranden är ett odjur. Det är fascinerande skildrat, en riktig rysare förstärkt med folktro. Och detta i en miljö som man gärna ser på med romantisk blick. Åh, Provence!

Han lär ändå ha älskat sitt Provence, Jean Giono som skrev boken redan 1929. Han levde hela sitt liv i byn Manosque, men blev ändå en av de mest ansedda författarna på sin tid. Jag älskar hans språk - aldrig ett ord för mycket, kärvt men ändå så vackert. Känslan i "Kullen" sitter kvar, men min absoluta favorit är "Mannen som planterade träd" av Giono. Helt fantastiskt och helt rätt även 2011 med temat: Varje människa kan göra skillnad för en bättre värld. Och tro mig, när Giono skriver blir det aldrig patetiskt.

Heder åt Elisabeth Grates bokförlag som ger ut franska klassiker på nytt. Härifrån väntar jag också på nobelpristagaren och ordkonstnären Le Clézios nya bok.

Eva Killberg
Bokia Ängelholm