lördag 17 januari 2015

Skrivet på huden... eller omslaget.



Det började med Jenny Boströms magiskt fina amerikanska klassikeromslag. Nu dyker den ena efter den andra tatuerade framsidan upp. Och jag gillar det. Kanske är tatueringen den nya blodstänket (ni minns väl det stilbildande omslaget till "Låt den rätte komma in" med blod i relief)?

Jag trodde definitivt det när jag i Svensk Bokhandels vårnummer såg omslaget till "En bön för de stulna".



Nu visar det sig att boken kommer att se ut såhär istället när den kommer ut:



Något av en besvikelse måste jag säga. Kanske slängde de i sista stund en blick på "Vinterkriget" och tänkte: "Det där kommer att resultera i ett lika-som-bär-inlägg i Bokboxen. Bäst vi ändrar." Med största säkerhet var det exakt så det gick till.

Jag väntar mig ändå mer tatuerat framöver. Om 90-talet var årtiondet när tatueringen blev vardagsmat på Svensson, är det böckernas tur på 10-talet. Det kan ni skriva upp (på huden om ni vågar).

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

4 kommentarer:

  1. Måste säga att jag inte alls fattar grejen med de "tatuerade" omslagen och varför alla verkar gilla dem - jag tycker de känns väldigt långt ifrån vad böckerna egentligen handlar om, och jag har svårt att se var tatueringsstuket blir relevant... Jag tycker mest det blir grällt och lite barnsligt. Men det är ju jag. :) En bön för de stulna såg ju ändå betydligt snyggare ut i katalogen än i verkligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men i Amanda Svenssons fall måste du väl hålla med om att det matchar innehållet? Pirattemat! Och i Steinbecks fall tycker jag att motivet mössen/kvinnan funkar alldeles utmärkt. Tatueringsstuket där tycker jag speglar den här typen av "på drift"-roman. Livet i utkanten av livet. "Vinterkriget har jag däremot inte läst, så den framsidan kan jag inte försvara. Bara hylla för att den är snygg!

      Radera
  2. Amanda Svenssons bok har jag inte läst ännu, men det omslaget gillar jag faktiskt! Det är mest de där klassiska tatueringsomslagen jag har svårt för, som i Steinbecks fall... har ju noterat mössen i håret, men nja. Jag tycker ändå det känns konstigt. Men smaken är som baken, osv :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, den är ju det. Men det är ändå HÅR och MÖSS :)

      Radera