Bokhandlarna svarar: Vad ser du fram emot i vårens bokutgivning?

Det drar ihop sig till nytt år. Vi frågade bokhandlarna vad de helst vill läsa i vår.

Johan Zillén, Center Syd:

Vad jag ser fram mot 2012? Hmmmmh…. Jag ser fram mot att nästa Harry Hole, Gengångare, äntligen kommer ut! Själv läste jag den i höstas och börjar bli tokig på att vara ensam om att veta saker! Jag vill prata om den med andra!

 Det har lovats från Piratförlaget att en ny Roslund & Hellström vankas till sommaren! Yay Ewert!

Till hösten får jag förhoppningsvis sätta tänderna (ha ha, vampyrskämt…) i Justin Cronins uppföljare till den fantastiska Flickan från ingenstans (The Passage) – The Twelve. På engelska då. Svensk översättning torde dröja till sommar/höst 2013. Mer Vampyrapokalyps åt folket!

Sen är det kanske lite förmätet av mig att redan i december utropa att jag läst nästa års bästa bok, men sån är jag! ;-p

Little Bee av Chris Cleave (Brombergs förlag, till våren) har snott åt sig min tredje 10-poängare (de två tidigare: Cormac McCarthys Vägen och Pratchett & Gaimans Goda Omen) sedan jag började i bokbranschen 2002. Visst kan jag ha fel, men jag finner det mycket otroligt att jag kommer läsa en bättre bok än denna under 2012. Hoppas jag har fel. Det hade jag 2008 när jag var bombsäker på att inget skulle kunna slå Zusaks Boktjuven. Farbror Cormac ställde mig i skamvrån där….

I två år har den nigerianska flickan Little Bee suttit inlåst på en flyktingförläggning utanför London. Tiden har hon ägnat åt att studera engelska och fundera ut olika sätt att ta livet av sig – ifall männen som tvingade henne på flykt plötsligt skulle dyka upp. Hon är arton år när hon släpps ut från förläggningen. Vart ska hon ta vägen, utan pengar eller kontakter? Det enda hon har är ett visitkort till en person vid namn Andrew O’Rourke. Sist hon såg honom var på en strand i Nigeria. Kanske kan han hjälpa henne nu? I en annan del av England försöker den nyblivna änkan Sarah O’Rourke hitta en ny tillvaro med sin son. Hon tänker mycket på semesterresan till Nigeria för två år sedan som blev början på slutet för hennes familj. 

En otroligt stark och fruktansvärt välskriven bok. Jag avundas inte översättaren som har till uppgift att försöka fånga tonen i Cleaves språk (och hur fanken man nu gör Jamaicansk dialekt i svensk textform?). Effing brilliant! Boken är inte bara gripande och tragisk, vilket man säkert kan få intrycket av när man läser förlagspresentationen här ovan, utan också bitvis mycket rolig. Och så är Batman med! Bara det! ;-)

p.s Boken finns utgiven på engelska under både titeln Little Bee och The Other hand. En aning förvirrande men så är det.


Eva Killberg, Ängelholm:

2011 var ett praktfullt bokår, då de stora elefanterna dansade. Men nu är julklappsböckerna både inpackade och uppackade - och jag ser fram emot fräscha nyheter 2012. Jag tänkte värma upp med Snusk av Alan Bennett, en känd pjäsförfattare i England. Han blev också min favorit efter den lilla pärlan Drottningen vänder blad. Alan Bennett har absolut komiskt gehör, med en slags torr, brittisk humor. Underbart!

Jag fortsätter att roa mig med Berglins vuxenseriealbum om tonårsföräldern, Far och jag. Berglin-paret är mina absluta älsklingstecknare. Ni såg väl ettan på Svenska Dagbladet på julafton: "Har alla fått sin Zlatan, så vi kan börja äta nu?"

I januari kommer storsäljande Jo Nesbøs nya ut, Gengångare. Och den här gången ska jag verkligen ge den norske thrillerförfattaren en chans. Nu handlar det om droghandel i stor och livsfarlig skala, i Hongkong och Oslo.

Sedan kan det vara dags att ta tag i något seriöst. Det kan bli Fukushimas färger av Elin Lindqvist. Hon har rest runt tillsammans med japansk fotograf och reporter och skildrat hur människor drabbades av jordbävnings- och kärnkraftskatastroferna i nordöstra Japan i mars 2011. Alltför ofta får man aldrig reda på hur det gick sedan TV-rapporteringen upphörde.

Som påskdeckare tar jag en av de bästa svenska deckarförfattarna just nu, Kristina Ohlsson. Hennes fjärde bok Paradisoffer handlar om flygkapare som kräver utlämning av afghanska fångar. Hon vet vad hon talar om, Kristina Ohlsson, som till vardags arbetar med terrorbekämpning på OSSE i Wien.

Min kärlek till Italien, detta underbara/usla land, besvaras i vårens utgivning. Här finns en hel del att botanisera bland. Stål av Silvia Avallone ska vara en skildring av ett Italien splittrat av Berlusconi, nominerad till främsta litteraturpriset Premio Strega. Den unga flickan som växer upp i en nersliten industristad i Toscana drömmer om att bli "velina", avklädd TV-värdinna.

Michela Murgia skriver i Själamakerskan om en dödens barnmorska. Utspelas på det mycket speciella Sardinien och i Turin på 1950-talet. Romanen har fått flera priser.




Italienska deckarförfattare saknar förstås inte stoff att väva av. Jag fortsätter läsa Gianrico Carofiglio, ex-maffiaåklagare (som lever än och skriver). Den här gången handlar det om en grupp fascister och kokainsmuggling plus otillåten kärlek. Låter lovande.

En bättre människa vill man väl ändå alltid bli. Ett sätt är att läsa Patricia Tudor-Sandahl. I sin nya bok reder hon ut begreppet generositet. Att ge är en handling, att vara generös är en hållning, menar Tudor-Sandahl. Och det kanske stämmer, när man tänker på de generösa personer som funnits i ens närhet. Jag ska i alla fall läsa Generositet - att bli lite mer människa.


Susanna Mattsson, Jägersro:

Med risk för att vara erbarmligt förutsägbar måste jag säga att den bok jag ser fram mest  emot i vår är Knausgårds Min Kamp 4. Ingen kan ha missat min besatthet av denne norrman. Har ju funderat på att ge mig på honom på norska för att få fortsätta läsningen av hans mäktiga, självbiografiska svit, men är lite rädd att missa viktiga språkliga vändningar trots att jag tillbringade mitt tjugofjärde år i grannlandet i väster (det var ju inte precis igår längre). Och Norstedts ger ju ändå ut hans alster föredömligt snabbt. Kanske är det bara bra att få tid att smälta varje band några månader.

Sedan kommer Amanda Hellberg ut med en uppföljare till Döden på en blek häst i vår. Tistelblomman ska den heta och jag är riktigt peppad på den. Sist vi träffade Maja Grå pluggade hon konst i Oxford. Nu har hon och Jack, hennes kärlek, flyttat till det skotska höglandet. Det ryktas att huset där de bor, Tistelblomman, är hemsökt. Och Maja har ännu inte berättat för någon att hon är annorlunda, att hon ser saker som andra inte ser... Upplagt för ruggigheter. Kan bli hur spännande som helst. Och jag borde verkligen ta mig samman och läsa Styggelsen, den fristående första delen i serien, innan Tistelblomman kommer ut. Då får jag rappa på. Boken ska dyka upp redan i januari.

Så ser jag mycket fram emot att få rekommendera nya Harry Hole-boken till alla älskare av god kriminallitteratur. Läste den för ett tag sedan och kan avslöja att Jo Nesbø är i högform i Gengångare. Och det har varit en plåga att inte få yppa handlingen. Men snart, snart...

Boken med det fantastiska omslaget, Alla mina vänner är superhjältar kommer i svensk översättning i vår (heja Pia Printz och hennes fina förlag Printz Publishing). Tom är gift med Perfektionisten, men på bröllopet får Perfektionistens ex, Hypno, henne att tro att Tom är osynlig. Efter sex månader är hon säker på att han  lämnat henne och gör sig beredd att flytta till Vancouver. Tom måste lyckas övertyga henne om att han finns, och att han älskar henne. Har mer än en gång stått och tittat på Andrew Kaufmans bok, som verkar väldigt smart och rolig. Nu är det dags att läsa.


Slutligen kan jag knappt hålla mig tills Eld, uppföljaren till Cirkeln, dyker upp i april. Mina förväntningar är skyhöga, men jag ska försöka hålla dem i schack. Vad kommer att hända i Engelsfors när de utvalda börjar andra året i gymnasiet? Jag vill veta! Har inte sträckläst en bok som jag sträckläste Cirkeln på år och dar. Hoppas på stordåd från Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.

En sista förhoppning om att under våren bli golvad av en bok jag ännu inte ens känner till hyser jag såklart. Jag hoppas på tur med det.