Bokhandlarna svarar: Vad läser du i påsk?

Stenhård krim eller mysig feelgood? Bokhandlarna blandar och ger i påsk...


Eva Killberg, Ängelholm:

Det blir körigt i påsk. Mellan ägg, sill och lamm tänkte jag klämma in blandade godsaker från vårens bokskörd. Härligt!

Jag börjar med Avskedsbrev av Valeria Parrella, en av de stora författarna i dagens Italien. Hon skriver en fantastisk prosa och jag älskade hennes Väntrum. Valeria Parrella, född 1974, är på Sverigebesök i slutet av mars. Hoppas få höra mer om henne då, och att hennes romaner når ut till fler svenska läsare. Många idylliserar Italien och behöver nog en mer nyanserad bild av hur det är att leva där, som i Parrellas Syditalien.

Katarina Wennstams nya thriller Svikaren står sedan på tur. Hon skriver engagerat, påläst och oerhört spännande om aktuella fenomen. Den här gången handlar det om idrottsvärlden - också en värld vars bild behöver nyanseras.


Och när jag ändå är inne på spänning, kör jag på med Ondskans pris av Set Mattsson. Nu talar vi sena krigsår, Malmö, flyktingmottagning, vita bussar. Vad ligger bakom det märkliga mordet på en polsk flykting? Douglas Palm, sympatisk kommissarie får utredningen på sitt bord - och blir omskakad. En lovande debut som kommer ut i maj. Genren kallas Malmökrim - och inom den lär ju finnas en hel del att göra...

Kärlek får avsluta påskläsningen. Moa Herngrens Jag skulle aldrig ljuga för dig skildrar skickligt hur svårt det är att leva tillsammans i nöd och lust. Huvudpersonen är en kvinnlig parterapeut som har bilden av sig själv som den goda modern och sitt äktenskap som lyckat. Men det skaver inom henne, och hon löper ständigt, som om hon skulle springa ifrån sitt liv. Moa Herngren är riktigt bra på att skildra våra vardagsliv. Jag tror - tyvärr - att många kan känna igen sig.

Hinner jag, så blir det en portion kärlek till. Dubbelexponering av Suzanna Dilber, kritikerrosad roman om hur kvinnorna upplever förhållandet till samma man i ett otrohetsdrama. Och får jag ytterligare en stund över väntar Justine Lévys Mauvaise fille om mor- och dotterförhållandet. Annars får jag väl fräscha upp franskan i sommar i stället.

Johan Zillén, Center Syd:

Om jag nu lyckas slita mig från Wordfeudspelandet (Ja, jag har upptäckt det sist av alla människor världen jag vet!) så är det tre väldigt olika böcker jag finner mig i just nu.

Mannen utan ansikte – Martha Gessen: Boken har fått lite blandat kritik, men storyn om hur Putin genom skickligt manipulerande och hårda nypor blivit den mäktigaste mannen i Ryssland är både skrämmande och intressant.vFrågan är: Hinner man läsa ut den innan författaren mördas/försvinner/råkar ut för en ”olycka”? Se en intervju med Martha Gessen på världens bästa TV-program, The Daily Show, här:

Jag har även fastnat för ett manus från Damm Förlag, Erin Kellys Grenar av gift (The Poison Tree) som släpps senare i sommar. Jag är bara 50 sidor in men är redan övertygad om att detta är något speciellt. Författaren har jämförts med exempelvis Donna Tartt och Tana French. Gott sällskap

Ingen Påsk utan en Pratchett (Gammalt Djungelordspråk som jag precis kom på)!

I Shall Wear Midnight är den fjärde boken i Discworld-pendangserien om den unga häxan Tiffany Aching och hennes små, blå vänner Nac Mac Feegles (tänk er Smurfarna korsade med Braveheart på crack ungefär). Som vanligt är Pratchetts språk och humor en ren njutning för själen. Misstänker att min fru börjar bli lätt irriterad på att jag hela tiden avbryter hennes Wordfeudspelande för att läsa upp fantastiska Terry-formuleringar ur boken…. J

Veronica Wästergård, Växjö:

Eftersom jag har tänkt vara ledig en vecka i påsk och åka lite skidor, blir det förmodligen mer än en bok. Finns inte så mycket som slår känslan att krypa upp i soffan med mysdressen på och en bra bok i handen efter en hel dag i backen. Kanske en varm choklad till det som kronan på verket.

Jag har helt snöat in på en viss boktyp för tillfället, böcker med ”feelgood”-känsla, jag är nog innerst inne en riktig ”sucker” för lyckliga slut. Därför valde jag boken: Hundar, hus och hjärtats längtan av Lucy Dillon.

Boken handlar om Juliet, 31 år och nybliven änka. Hennes värld rasar och hon försöker med hjälp av olika typer av självhjälpsböcker hitta gnistan i livet igen. Men det är hennes mamma eller rättare sagt hennes mammas hund som får livet att börja vända uppåt igen.

Jag hoppas och tror att detta är en bok som får mig att le och må riktigt riktigt bra där jag sitter framför brasan i vår stuga i Idre.

Susanna Mattsson, Jägersro:

Den norska traditionen med påskekrim verkar allt mer ha rotat sig även här i öster, men jag har aldrig riktigt förstått varför man ska läsa deckare just på påsk. Ska blodet få oss att tänka på Kristi lidande? Eller går grymheter bara väldigt bra ihop med ägg (emellanåt svårsmält, emellanåt hårdkokt - ja ursäkta, jag är från Göteborg)? Jag vet inte. Alltså får jag testa påskdeckeriet själv med en gammal goding: Dalen som dränktes av Reginald Hill. Lurig att få tag i numera (på svenska, på engelska går det dock bra), men jag fick låna ett exemplar av min snälla kollega Beatrice. Jag lyckades ju upptäcka Hill lagom tills att han gick och dog. Inga fler böcker att hämta där alltså, tur då att han har en diger bakkatalog. Som jag alltså nu tänker beta mig igenom.

I övrigt tänkte jag hålla årstidsenligt gult tema. Lade ifrån mig Karl Ove Knausgårds gula Min Kamp 4 till förmån för Little Bee (haussad av Johan), men tror att den får komma till heders igen lagom till påsk. Karl Ove reser här som artonåring till Nordnorge för att arbeta som lärarvikarie. Väntar mig inget mindre än ett storverk såklart av favoriten Knausgård. Marlene van Niekerks Agaat ståtar ju även den med ett vackert gult omslag (och en placering på DN-kritikernas topplista) så den hamnar också i påskägget. Det är Sydafrika 1996, apartheidregimen har just fallit och på en lantegendom sköter den svarta fosterdottern Agaat motvilligt och ilsket om den dödssjuka lantbrukarhustrun Milla. Genom Millas dagböcker får vi ta del av ett förhållande präglat av makt och vanmakt. Låter lovande.

Ett digert sidantal har är den gemensamma nämnaren för de böcker jag valt, så jag sätter inte ribban högre än såhär. England, Norge och Sydafrika är det således som gäller i påsk.

Ellen Skarp, Helsingborg:

Jag ska åka tåg genom halva Sverige inför påsken och vad är bättre än att läsa då? I resväskan packar jag ner... Chris Cleave: Little Bee, som jag väldigt gärna vill läsa, och även Kim Edwards: Drömmarnas sjö. Och, i handbagaget lägger jag - äntligen - Jussi Adler-Olsens pocketvariant: Kvinnan i rummet. Nu bara Måste Jag Läsa Honom!