onsdag 2 maj 2012

Engelskt landsortsdeckeri - Mumma!



Ja, jag läste faktiskt krim i påsk, men har inte kommit till skott och skrivit om Reginald Hills Dalen som dränktes (On Beulah Height) förrän nu. Det är den första boken jag läser i serien om Yorkshire-poliserna Dalziel och Pascoe, Hills radarpar (han verkar ha skrivit hur många som helst ser jag när jag konsulterar Wikipedia, även om det här verkar vara den första att översättas till svenska. På sätt och vis börjar jag alltså från början vilket passar min litterärt anala karaktär).

Yorkshire upplever en fruktansvärt varm sommar, vars like man inte skådat på femton år. En tidig morgon försvinner en liten flicka från den lilla staden Danby när hon är ute med sin hund. Händelsen skakar bygden, inte enbart för dess egen skull, utan även för att den där förra, heta sommaren, försvann inte bara en, utan tre små flickor från den närliggande byn Dendale. Ingen av flickorna har återfunnits, och det har inte heller den huvudmisstänkte - Benny Lightfoot.
Andy Dalziel misslyckades den gången, och därför är han desto mer besluten att lyckas nu. Men fallet visar sig vara mycket svårlöst.

Efter de två Reginald Hill-böcker jag läst förstår jag att i hans historier ska man inte ska vänta sig laddad action och spektakulära mord för sakens egen skull. Ändå börjar jag undra efter en stund när den egentligen berättelsen ska börja (vad hände med flickorna då???), tills jag förstår att den redan har börjat. För i Dalen som dränktes är polisernas vardagsliv, tankar och relationer lika mycket huvudhandling som gåtan som ska lösas. På köpet får man en nypa klassisk bildning från den gamle läraren Hill. Jag är mycket nöjd.

Med allt utom översättningen måste jag tillstägga. Vem säger till exempel saker som "dingboll" istället för dumhuvud eller dumskalle eller dumbom? Ja, jag hade nog till och med föredragit dummerjöns. Och tolkningen av Dalziels lantliga dialekt kan väl kallas... tja... en aning för lantlig (han låter som Gullas syskon i Kulla-Gulla). Det kan räcka med att byta ut vissa ord för att skapa en känsla av hur en människa talar. Översättaren Carl G. Liungman har istället valt Donatella Versaces hållning: "More is more". Jag föredrar less.

Under läsningen kommer jag flera gånger att tänka på min Alan Banks-favorit En ovanligt torr sommar (In a dry season). På engelska kom böckerna ut åren efter varandra, inte hade väl Peter Robinson hunnit läsa? Lustigt det där när två romaner som - i alla fall sett till den yttre handlingen - liknar varandra så mycket kommer ut nästan samtidigt. Kanske är något i vattnet? Eller i det här fallet, inte i vattnet utan i torkan.

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar