torsdag 19 januari 2012

"Nattvandraren" av Andrew Taylor




Den här tiden på året är verkligen ingen tid för intellektuella utmaningar. Trött redan när jag vaknar är det sista jag orkar med en bok som kräver ens det minsta lilla läsmotstånd (om jag lade mig ner på golvet i butiken skulle jag somna rakt av). Samtidigt får det ju inte vara dåligt. (Absolut inte dåligt, vinterslut och dålig läsning - Hu!) Varför har jag då inte tagit mig an Andrew Taylor innan? Hans förra bok Det blödande hjärtat utsågs till bästa översatta deckare 2009 av Svenska Deckarakademin. Det gick mig inte alls förbi, ändå läste jag inte. Ännu en bok, Nattvandraren, kom ut. Jag kikade på baksidestexten flera gånger. Men läste jag den? Nej då. Nu måste man ju fråga sig om jag är helt dum!!! Här har jag gått i flera månader och suktat efter lite vindpinad engelsk knastertorr spänning. Och Andrew Taylor har allt det där. Spänning, Cambridge, sent 1700-tal, ett visst inslag av mystik och spökerier... Mumma!

Vad handlar det om då? Jo, det börjar med att John Holdsworth, en bokhandlare (jaaaa, fler pluspoäng!) vars liv raserats efter att hustru och son drunknat i Themsen, oväntat blir kontaktad av en rik änka. Hon vill ha hans hjälp med att bota sonen Frank, som blivit galen efter att ha mött ett spöke. Holdsworth är en skeptiker, men befinner sig i en situation där han har mycket lite att förlora. Sålunda åtar han sig uppdraget och reser till Cambridge där sonen befinner sig. Mycket snart framgår det att det ligger mer under ytan än (det eventuella) spöket. En kvinna som drunknat under mystiska omständigheter, ett suspekt ordenssällskap, lärosätets intrikata maktspel... Spännande så det förslår. Men Taylor bjuder på mer än rafflande intriger. Han kan nämligen skriva också. Fina personporträtt, psykologiskt trovärdigt och härligt lågt tempo (ja, det är en bra sak ibland att boken inte känns som en actionrulle).

Ni hör ju. Här finns allt man behöver när det är mörkt dygnet runt och det inte tycks spela någon roll hur många timmar man sover, för man är lika trött ändå (ni gissar rätt - inget fan av vinter). Nattvandraren gör det definitivt värt att hålla sig vaken några timmar extra.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar