Äntligen! Nu känner jag igen min favoritförfattare Håkan Nesser. Styckerskan från Lilla Burma har allt en Nesser-kriminalroman ska ha: kommissarie Barbarotti, märkliga ortsnamn, genial plot, medmänsklighet, humor och den nesserska vokabulären. Och det känns som att komma hem - efter Himmel över London som gjorde mig gruvligt besviken. Där och då tyckte jag faktiskt att Nesser låtit berättartekniken ta över, att han briljerade till den grad att han drev med mig som läsare.
Men som sagt, nu är Nesser i högform igen. Det handlar om kvinnan från gården Lilla Burma som styckat sin man "en smula". I själva verket är det ett cold case (vilket är rätt hett numera). Fallet hamnar på Barbarottis skrivbord eftersom han behöver terapi. Det blir en resa genom Sverige, genom sorg och genom gamla polisutredningar. Låter det inte spännande? Tro mig, det är verkligen värt resan.
Sorgligt nog är det enligt Håkan Nesser sista boken om den sympatiske kommissarie Gunnar Barbarotti i Kymlinge.
Jag saknar honom redan...
Eva Killberg
Bokia Killbergs Ängelholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar