onsdag 14 oktober 2015

Årets bästa bok? "Allt jag inte minns" av Jonas Hassen Khemiri

Visst, det är några månader kvar och nog kommer såväl Shriver som Stridsberg och Atkinson att vara med i slutstriden, men just nu känns det såhär: Jonas Hassen Khemiri har skrivit årets bästa bok!

När romanen börjar är dess huvudperson död. Samuel har omkommit i en bilolycka och den anonyme författaren intervjuar människor i hans närhet med intentionen att kartlägga Samuels sista dag i livet. Han söker upp släkt, vänner, grannar och nästan genast står det klart att det inte finns en sanning, en berättelse, om vad som egentligen ledde fram till Samuels död.

"Allt jag inte minns" kan läsas som ett klassiskt triangeldrama mellan Samuel, bästa vännen Vandad och ex-flickvännen Laide. Men framför allt är det en historia om förlust, kärlek, skuld, sanning, klass och vad som egentligen finns kvar när någon försvunnit. Det är en oerhört mörk berättelse, suggestiv och osläppbar. Efter hand förstår vi också att författaren har en egen agenda med boken, och det är inte att berätta Samuels historia.

Det här metagreppet är typiskt Khemiriskt, och flera av författarens kännetecken finns här: De många rösterna, humorn, den skarpa samtidsblicken. Den språkliga lekfullheten har dock tonats ner till förmån för ett rakare berättande, och det funkar. Det här är en fullkomligt lysande roman med teman som rör, åtminstone mig, på djupet.

Från förlagets håll lanseras "Allt jag inte minns" som en kärleksroman. Och tja... det kan man väl också kalla den. Frågar ni mig är det i så fall kärleken mellan Samuel och Vandad som åsyftas. Det är när den ruckas som världen rämnar på riktigt.

Hamadi Khemiri läser ljudboken och han gör det som vanligt utmärkt. Jag lyssnar på varje ledig femminutare jag har, helt betagen.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar