lördag 20 april 2013
En deckare är en deckare är en deckare...
Jag gillar verkligen Maria Wern, Gotland och ”lagomdeckare”. Samma personer, nya brott, precis som på tv. Men trots det lika bra.
Denna bok handlar om en 11-årig pojke, Leo, som förlorade sin mamma för sex månader sen. Med en pappa som är musiker och jobbar en hel del nätter. Han blir mobbad och slagen i skolan, livet kunde ju börjat bättre.
Denna bok handlar också om mordbränder, trakasserier på politiker, hot och en liten skvätt kärlek. Känns lika viktigt att följa huvudpersonernas öde i boken som att lösa mordgåtan… nästan.
”Eldens mäktiga ande vilade över rummet. Lukten av eld skrämde honom, men var samtidigt fascinerande. Han tappade en brinnande tändsticka bland trassel och terpentin. Det var som om papperskorgen fick liv. I värmen buktade den utåt och blev till ett ansikte som ville tränga igenom den mjuka plasten. Han vågade inte röra sig fast det brann för fullt. Elden hypnotiserade honom. Det knastrade som om ansiktet ville berätta något för honom ... en hemlighet om de döda barnen på mammas tavla.”
Veronica Wästergård
Bokia Killbergs Växjö
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar