Fröken Hazeltines hem för blyga och ängsliga katter - Alicia Potter

 

Till fröken Hazeltine kommer folk med sina katter som är rädda för allt möjligt: fåglar, möss, eller ALLTING! En av de räddaste är Crumb som själv smitit in och gömt sig.

Katterna får öva på att lyssna på läskiga ljud, gå till attack och klättra i träd. Lilla Crumb är så rädd att han bara vågar titta på.

En dag ger sig fröken Hazeltine ut efter mjölk och kommer inte tillbaka. Hemma väntar katterna, ensamma hungriga och väldigt, väldigt rädda. Vad är det som har hänt???

Det är bara en katt som vet vart fröken Hazeltine tagit vägen, men han som är så rädd, ska han våga göra något...

 

En underbar bilderbok för barn 3-6 år om rädslor, att våga och att tillsammans blir man stark.

 

Själv har jag fallit pladask för Birgitta Sifs underbara illustrationer som gör att boken med fördel kan sättas i händerna på kattälskare i alla åldrar!

 

// Odette, Akademibokhandeln Killbergs Helsingborg

Bokhandlarnas svarar: Odettes REA-tips 2015

Jag brukar rekommendera barn- och ungdomsböcker ur rea-katalogen och det tänkte jag göra även detta år:

0-3 år:

"Här är den lilla gården" av Barbro Lindgren. Tja, vad ska man säga? Hon fick inte ALMA-priset av en slump!

"Knacka på!" Av Anna-Clara Tidholm. Åh så enkel, och åh så bra!

"Här kommer Ingrid" av Katerina Janouch. Svårt att motstå denna lilla tjej, vet många barn som blivit beroende!



3-6 år:

"Historien om någon" av Åke Löfgren. Nostalgitripp för alla föräldrar…

"Mirabell" av Astrid Lindgren. Perfekt kombination med Astrids underbara saga och Pija Lindenbaums bilder.

"Skratta Lagom" av Gunilla Bergström. Det börjar väl bli ganska uppenbart vid det här laget att jag gillar de gamla klassiska barnböckerna… Bara att tacka för att de alla verkar dyka upp denna rea (också)!



6-9 år:

"Lilla Lollo" av Margareta Nordqvist. Grymt (!) söt gris, riktigt lättläst, med bara versaler.

"Sommardrömmar" av Pia Hagmar. Ett måste för alla hästfrälsta tjejer (och givetvis killar med, men de brukar tyvärr inte vara så många). Oj vad hästböcker jag har plöjt!

"Boken om Mademoiselle Oiseau" av Andrea de la Barre de Nanteuil. Vet inte riktigt om detta kan klassas som barnbok, har nog bara sålt den till vuxna som verkar vilja behålla den själv, och det förstår jag!



9-12 år:

  
"Gummi-Tarzan" av Oe Lund Kirkegaard. Denna läste min första fröken högt för oss, supernostalgi!

"Glasbarnen" av Kristina Ohlsson. Mysrys för slukaråldern. Ingen har väl missat Kristina Ohlssons deckare för vuxna…?

"Kitty och e-postmysteriet" av Carolyn Keene. Kul att Kitty hänger med och tydligen har moderniserats. Fanns inget e-postmysterium när jag var liten, då var det minsann vanliga brev som gällde.



Tonår:

"Förr eller senare exploderar jag" av John Green. Eller "The fault in our stars" som filmen som boken bygger på heter.

"Flyga högt" av Katarina von Bredow. En lysande relationsroman för högstadiekidsen.

"Only väg is upp" av Emmy Abrahamson. Swinglish is what som gäller. Drömmen om teaterskola i London delas nog av många.



Fakta:

  
"Min första engelska ordbok"

"Kom så lagar vi mat" av Carrie Love.

"Viktiga kartor" av Sarah Sheppard.

Odette Gross
Killbergs Bokhandel Jägersro

Alla olika, alla lika

Tittade igenom vårt lager av svenska böcker i översättning i Helsingborgsbutiken och kunde inte låta bli att notera de väldigt olika omslagen på två av våra mer välkända böcker:

För alla djurvänner kan jag avslöja, utan att spoila allt för mycket, att Ove hänger INTE katten, vilket jag nog tycker att den franska versionen verkar antyda…

Odette Gross
Killbergs Bokhandel Helsingborg

Bokhandlarna svarar: Om du bara fick läsa en genre för resten av livet, vilken skulle det vara?

Under gråt och tandagnisslan svarade våra panelmedlemmar på den senaste bokhandlarfrågan. Det är uppenbart att den gode Sartre hade rätt. Valet skapar ångest!

Var ligger bokhandeln?

Johan Zillén, Center Syd: Tja, först hade jag tagit den personen eller folksamlingen som krävde något så fruktansvärt orättvist och hemskt av mig och tryckt upp hen/dem mot en vägg och örfilat hen/dem med en självdöd plattfisk ända till hen/de bett om ursäkt och lovat att aldrig kräva något så urbota dumt av någon någonsin igen.
Sen, om vi istället antar att det är en hypotetisk fråga, hade jag fått sätta mig ner och klura riktigt ordentligt.
Ge upp romaner? Inte få läsa nästa Backman? Cleave? Eller Cormac? Går det?
Skippa alla deckare och thrillers? Vad ska man läsa på stranden då? Hur kommer det gå för Ewert??
Dumpa kommande självbiografier? Men det vill jag ju inte heller. Tänk om Bowie skriver en!!
Säga farväl till fantasyn? Ingen mer Gaiman, Ajvide eller Cronin?!!? Otänkbart!
Kan jag inte istället lova att jag aldrig igen kommer läsa en bok om stickning/virkning, trädgård eller new age hokus-pokus om att prata med döda släktingar alt. änglar?
Det är ett löfte jag tror jag kan hålla ....

Susanna Mattsson, Jägersro: Okej, bokhandeln på min öde ö saluför alltså bara en sorts böcker. Ja, då är svaret enkelt. Visst skulle jag sakna den enskilda deckaren eller reportageboken/biografin, Och lyriken! Jag skulle verkligen sakna lyriken! Men jag skulle förtvina själsligen utan romanerna. Det är ju genom dem jag får leva hundratals liv istället för ett enda. Tvingas jag snäva ner svaret ännu mer väljer jag samtidsromaner ("Stolthet och fördom" kan jag i princip utantill och detsamma gäller för "Svindlande höjder" så dem kan jag tänka på innan jag somnar under min palm). Då skulle jag ändå kunna hänga med i vad som händer i världen medan jag vegeterar på ön.

Filip Nygren, Helsingborg: Hmm... Måste jag separera fantasy och sci-fi?
Med risk för ett alldeles för självklart svar så säger jag fantasy i så fall. De flesta kanske tror att genren är begränsad till drakar, alver och orcher, men det finns, i min mening, egentligen inga regler för vad genren fantasy kan innefatta. Du kan som läsare hitta allt från mordhistorier till komedi och romantik, så att läsa fantasy-genren resten av livet skulle för mig inte vara någon egentlig begränsning av det jag får läsa.
Okej, jag skulle sakna en del biografier...
Och definitivt kokböcker...
Lite inspirerande designböcker hade också varit svårt att leva utan...
Suck...

Odette Gross, Helsingborg: Nej! Nejnejnejnejnejnejnejnejnej! Att bara läsa en genre hela livet!!! Förutom att det är helt omöjligt tror jag att det bryter mot de mänskliga rättigheterna under kategorin ”Förbud mot tortyr”!
Jag kan sträcka mig så långt att jag väljer bort en gengre: fantasy. Det var inte speciellt svårt eftersom jag aldrig läser det i alla fall, men sen blir det värre. Jag gillar deckare, men efter ett par mord vill jag gärna ha något annat.
Om jag absolut måste säger jag nog romaner, det är ett vitt begrepp som innefattar ganska mycket, från chic lit till nobelpristagarna.
Men jag inser att jag då aldrig får reda på hur det går för Cormoran och Robin i Robert Galbraiths deckarserie som jag har läst de två första av och älskat. Eller att jag inte får läsa ”Children of the mill” som jag väntar på pocketversionen av, det är en memoar. Och reseguider är ett måste! Och kokböcker behöver man ju! Och barnböcker! Och fina fotoböcker! Och alla andra böcker med!
Så jag uppfinner en ny genre: ”böcker jag vill läsa-genren” och så väljer jag den!

Eva Killberg, Ängelholm: En god roman har allt
En god roman kan flytta dig till en annan tid, till en annan plats, in i en annan människa, ge dig förståelse och förskräckelse, glädje och sorg, skönhet och fulhet, komik och tragik, kort sagt, hela livet och mer därtill. Självklart skulle jag välja romaner, om jag blev så illa tvungen att välja. Deckare, facklitteratur och lyrik är förstås också givande, på olika sätt. Men för mig kan det inte riktigt göra det som en rik, välskriven roman kan. För mig måste inte allt vara sant - bara det är sannolikt. Därmed försvinner även fantasy för mig, och faktaböckerna kommer längre ner på önskelistan.
Men deckare, som är så spännande, kan man vara utan det? Måste man inte få grotta ner sig i människans svarta sidor emellanåt? Jag säger bara, läs Dostojevskijs roman "Brott och straff". Bättre än så blir det inte.
Och det sköna i lyriken, kan man avstå det? Jo, det finns romaner som är oerhört poetiska. Ta senaste nobelpristagaren, Patrick Modiano. Ofta avslutar han sina kapitel med de underskönaste formuleringar. (Han är förresten spännande också, bara man har tålamod). Eller ta Linda Olson, den svensk-nyzeeländska författarinnan som förtrollar sina läsare med ljuvt vemod, bland annat i den senaste romanen, "Koltrasten sjunger i skymningen". Till och med titeln är poetisk.
Men som väl är behöver ingen välja. För det vore inte samma sak med en roman för en ung, arg man som Yahya Hassan. Lika kraftfullt hade det aldrig blivit i prosa, som i de laddade diktraderna. Och faktaböckerna, nog behövs de. Vem vill avstå Bengt Liljegrens hyllade Churchill-biografi?
Kontentan blir ändå - jag vill inte välja bort delar av smörgåsbordet i bokhandeln!

Odettes tio-i-topp: Känn ingen press Backman!

För tredje året i rad toppar Fredrik Backman min topplista. Ingen press Backman, men gärna en lika bra till nästa år… ;-)

1. "Britt-Marie var här" (Fredrik Backman)
Britt-Marie är en 63-årig kvinna som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Hon har lämnat storstan och sin otrogna man efter 40 års äktenskap, Borg har gått igenom en finanskris som inte lämnat något annat efter sig än till salu-skyltar och en ölstinkande pizzeria. Britt-Marie hatar fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. Det är inte början på en underbar vänskap, det är det sannerligen inte. Men när ungdomslaget i byn behöver en tränare så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. För när det kommer till kritan finns bara en universell sanning om samhällen vid vägar: Pizzerior och fotboll är det sista som överger människorna.

2. "Lewismannen" (Peter May)
I en vindpinad torvmosse på Isle of Lewis påträffas liket efter en ung man. Av den patologiska undersökningen framgår att mannen blivit knivmördad och att han troligen legat i mossen sedan slutet av femtiotalet. I övrigt har polisen bara en ledtråd: DNA-analysen visar att offret på något vis är släkt med Tormod Macdonald, en åldrad lantbrukare från ön.
Men Tormod har alltid hävdat att han är enda barnet och ingen har någonsin hört talas om några släktingar. Numera lider han av svår demens och har små möjligheter att själv bringa klarhet i situationen eller att försvara sig mot de misstankar som riktas mot honom.
Tormod är också far till Marsaili, den före detta poliskommissarien Fin Macleods första stora kärlek. Fin, som återvänt till ön för att restaurera sina föräldrars torp, inleder nu en privat undersökning. Han ser det som sin plikt att hjälpa den kvinna han aldrig slutat älska, men är samtidigt medveten om de bråddjup som plötsligt kan öppna sig när man börjar vända på stenar i det förutna.

3. "Björndansen" (Anders Roslund & Stefan Thunberg) 
"Björndansen" är en roman om den mest hänsynslösa och samtidigt mest uppfinningsrika liga vi sett. Om bankrånarna som kom från ingenstans. Men också om en familj, om broderskärlek som är starkare än allt, om fäder och söner. Om verklighet som blir dikt. Leo, Felix och Vincent - du kommer aldrig att glömma dem.

4. "Jag heter inte Miriam" (Majgull Axelsson)
Majgull Axelsson tar oss med på en omvälvande resa genom krigets Europa och efterkrigstidens Sverige. Vi får följa en romsk kvinna som antar namnet Miriam och identiteten av en judinna för att överleva i kvinnolägret Ravensbrück där romer stod allra längst ner i rangordningen bland fångarna.
När hon sedan kommer till Sverige med de Vita bussarna behåller hon namnet och gör allt för att dölja sitt förflutna. Hennes hem och familj är skött till perfektion, hennes utseende är alltid välordnat och hon är korrekt, lugn och välformulerad i allt hon gör. Men under den perfekta ytan döljer sig den stora hemligheten.

5. "Eleanor & Park" (Rainbow Rowell)
Två ovanliga människor. En oemotståndlig kärlek... Parks tråkiga tillvaro förändras när Eleanor hamnar bredvid honom på skolbussen. Rödhårig, storvuxen och konstigt klädd passar hon inte in. Men de funkar tillsammans. De möts i musiken, i serierna och en längtan bort. En oförglömlig berättelse om den första kärleken mot alla odds!

6. "Bombmannens testamente" (Lena Ebervall & Per E Samueson)
Advokaterna Ebervall & Samuelsson har skrivit en roman om bombmannen Lars Tingströms liv, om hur samhällets övergrepp drev honom till att för evigt skriva in sig i kriminalhistorien.

7. "Gökens rop" (Robert Galbraith)
Gökens rop är J.K. Rowlings hyllade deckardebut under pseudonymen Robert Galbraith. När en skandalomsusad fotomodell faller från en balkong i Mayfair, London tror man är det är självmord. Men hennes bror misstänker brott och söker upp privatdetektiv Cormoran Strike. Fallet blir krigsveteran Strikes neddekade detektivbyrås räddning.

8. "Lotus Blues" (Kristina Ohlsson)
En desperat man kommer till advokat Martin Benners kontor och berättar att hans syster behöver hjälp. Det är bara det att hans syster är död. Innan hon tog sitt liv erkände hon fem mord. Nu vill brodern ge henne upprättelse och samtidigt få hjälp med att hitta hennes försvunne son Mio.
"Lotus Blues" är en hårdkokt thriller och den första delen i en serie om två.

9. "När kriget kom till Lyckhem" (Britt-Marie Mattsson)
I "När kriget kom till Lyckhem" skildrar Britt-Marie Mattsson en bohuslänsk familjs öde vid tiden för första världskriget. Vad fick de svenska utvandrarna att bli soldater vid västfronten?

10. "Bridget Jones: Mad about the boy" (Helen Fielding) 
"Bridget Jones dagbok" blev ett fenomen som lästes och älskades av kvinnor världen över. Den roliga, rebelliska antihjältinnan som alla kan känna igen sig i. Väger för mycket, dricker för mycket, ÄR för mycket. Men samtidigt osäker och sårbar. Nu är den efterlängtade uppföljaren här! Bridget har fyllt 50, har två barn, fortfarande trassel på kärleksfronten, och sociala medier gör inte...

Och en pocket som är ett måste nu i jul är ”God Jul”(Jonas Karlsson)!
Det lackar mot jul i kommunhuset och ledningen diskuterar hur de ska kunna göra något festligt med husets fasad. Trots nedskärningar och stundande eventuella varsel är alla överens om att det vore trevligt att i år överraska med en spännande julhälsning för att sprida lite glädje till kommuninvånarna. Snart bjuds lokalpressen in för att dokumentera projektet som vittnar om den fina lagandan som...





Odette Gross
Killbergs Bokhandel Helsingborg

Bokhandlarna svarar: Dina bästa franska boktips?

Så här en vecka efter att Frankrike återigen kammat hem ett Nobelpris i litteratur (och i väntan på att butikerna ska fyllas av Patrick Modianos böcker) pressade vi bokhandlarna på deras bästa franska boktips. Här kommer de:

Susanna Mattsson, Jägersro: Åh, jag är ju som sagt inte så värst bevandrad i den franska litteraturen, men minns att jag älskade Françoise Sagans "Något av ett leende" som jag läste på engelska ("A certain smile") i 20-årsåldern. Bokens fras "20 is the age of hilariuos laughter" används fortfarande flitigt i mina födelsedagshälsningar (bara att sätta in valfri ålder) med förhoppningen att någon annan ska ha läst och upptäcka referensen. Albert Camus "Främlingen" har jag tipsat om förut, och så har vi ju såklart Simone de Beauvoirs "Det andra könet". Ingen lättviktare, men en grundsten i min feministiska bildning. Ja, där har ni mitt Frankrike. Jo förresten, förra franske Nobelpristagaren Jean-Marie Gustave Le Clézios roman om fadern: "Afrikanen" var också den rullans bra.

Eva Killberg, Ängelholm: Årets Nobelpristagare är förstås en höjdare för alla frankofiler. Länge räknade jag mig dit, läste franska och åkte aldrig någon annanstans. Så kom italienskan in i mitt liv, och ändrade mitt beteende. Men det hindrar inte att fina läsupplevelser fortfarande poppar upp i mitt minne.
Så himla långt tillbaka ligger förstås inte förre franske nobelpristagaren, Jean-Marie Gustave Le Clézio. Helt underbar, gott folk, vilket språk, så rörande romaner, vilka naturskildringar! "Vandrande stjärna" blev min favorit den gången.
Andra nobelpristagare från Frankrike satte djupa spår - men också obehagskänslor. Som Albert Camus med "Främlingen". Mycket speciellt, brännande sol, alienation (som var det största innebegreppet då) och scener som man aldrig glömmer. Tänk er den vresige mannen som alltid går och sparkar på sin hund - men som bryter samman fullständigt när hunden dör.
Bland icke nobelpristagare står förstås "Igelkottens elegans" i en klass för sig, av Muriel Barbery. En oerhört charmig historia om en överintelligent elvaåring och dito portvaktsfru. För en gångs skull blev filmen precis lika bra som boken, med perfekt casting!
Kul är det i alla fall att vi får frossa i böcker från ett annat språk än engelskan. Och eftersom Patrick Modiano skriver korta romaner kan det faktiskt vara värt att damma av franskan!

Odette Gross, Helsingborg: Det här var en enkel fråga. Jag har läst precis en fransk författare. Så jag väljer henne. Och hon är bara halvtfransk, den andra delen är brittisk... Tatiana de Rosnay. "Sarahs nyckel" är fantastisk! Och det råkar vara en av få böcker där filmen är (nästan) lika bra. Läs den! Se den!

Johan Zillén, Center Syd: Jag är läskigt dålig när det gäller fransoserna... Gillar Fred Vargas rysliga thrillers och läste Victor Hugos "Samhällets olycksbarn" med stor behållning i tonåren.
Men jag älskar verkligen verkligen Daft Punk om det kan verka ursäktande. :-)

Bokhandlarna svarar: Vilket är ditt favoritformat, och varför?

Papper - om bokhandlarna själva får välja.

Johan Zillén, Center Syd: Föredrar pappersboken. Pocket är bekvämare om man är på resande fot, hemma blir det mest inbundet eller manusbuntar. Har inte kommit överens med e-boken. Kan ”jobbläsa” ett manus på iPaden (har en enkel e-boksläsare jag fick i gåva av snällt förlag men avskyr den) men får ingen riktig läsro. Tycker inte heller att det funkar bra att e-läsa i trädgården, stranden eller sängen. Fortsätter mörda träd.

Odette Gross, Helsingborg: Pocket! Och efter det inbundet. Absolut inte storpocket, vilket har börjat bli ett problem när jag köper böcker i England där många böcker nu bara kommer ut i den större varianten. Jag ligger ofta och läser och inbundna böcker kan vara förenade med livsfara om de är för tunga. Och jag föredrar den tätare stilen i pocketböckerna, jag har till och med låtit bli att köpa böcker jag velat ha i England för att texten är för stor och med för mycket mellanrum mellan raderna, blir bara jobbigt att läsa.

Susanna Mattsson, Jägersro: Pocket är favoriten (förutom när jag äter, eftersom man måste använda en hand till att hålla boken öppen), efter det har faktiskt ljudboken seglat upp som god tvåa. Har helt vant mig vid att lyssna nu och tycker om att få berättelsen rakt in i örat. Förutsatt att inläsaren är något att ha. Inbundet är jag inte alls lika förtjust i att läsa, (även om de är fina att titta på), men det blir ändå mest det eftersom jag vill hålla mig uppdaterad på det senaste. Läsplatta har jag aldrig ens provat (stofil var det ja).

Bokhandlarna svarar: Hur håller du koll på vad du har läst?

Som bokhandlarna läser man. Mycket. Ibland kan det vara svårt att minnas alla böcker som passerat genom åren. Så vi frågade, hur gör du för att hålla reda på vad du har läst?

Odette Gross, Helsingborg: Skriver upp alla böcker jag läser i en anteckningsbok, med namn, författare, lite om handlingen och så betygsättning 1 - 5. Började med det ungefär ett år efter jag började jobba på Killbergs när jag insåg att den interna hårddisken inte räckte till längre...

Johan Zillén, Center Syd: Jag har sedan 2002 bokfört varje titel jag läst och satt poäng av 10, alternativt skrivit ”läste ej ut” i ett dokument på skrivbordet. Mycket praktiskt när man ska komma ihåg vilka böcker man gillade tidigare år och det är dags för sommarpockettipsen. Dilemmat för oss boknördar är ju att vi ofta håller på och läser sådant som kommer ut om ett halvår ….

Susanna Mattsson, Jägersro: Som barn förde jag noggrann läsdagbok med målsättningen att läsa minst 100 böcker om året (lyckades för det mesta), men någon gång i högstadiet rann det ut i sanden. Tog upp vanan ungefär samtidigt som jag återvände till bokhandelsbranschen. Först skrev jag ett litet omdöme om varje bok tex. "Orwell/internatskolehistoria som griper tag ovanligt lite i förhållande till historiens grymhet." (Kazuo Ishiguros Never let me go), men efter att vi startade bloggen gick jag över till ett mer fantasilöst betygssystem (1-5, som det såg ut när jag gick i skolan) eftersom jag ändå skriver om allt jag läst här.

Bokhandlarna svarar: Sommarläsningsenkät (Odette)

Tåg – bästa stället att läsa på om man frågar Odette.

Vad får du inte missa att läsa i sommar? Var är bästa platsen att göra det? På detta och mer får du svar i vår sommarläsningsenkät. Först ut är Odette:

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?
Nej, nej, nej! På semestern MÅSTE jag inte göra någonting! Däremot VILL jag läsa en hel massa! Alla böcker jag köpt i England under årets besök som ligger och väntar på mig tex.

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?
Återigen: Nej, nej, nej! Tänker inte läsa något jag inte vill läsa!

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?
Tåg!

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?
Tåg...

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Beror på om vi får förhandsexemplar av Fredrik Backmans nya bok innan den kommer ut... I så fall den!!!

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?
Offer utan ansikte av Stefan Ahnhem. Grymt bra deckare som utspelar sig i Helsingborg.


PS. Några utmärkta anledningar att stå ut med att hösten kommer även i år: Britt-Marie var här (Fredrik Backman), Lotus blues (Kristina Ohlsson), När kriget kom till Lyckhem (Britt-Marie Mattsson).

Bokhandlarna svarar: Läser du annorlunda på sommaren?

Sommarläsning är ett välkänt begrepp, lustläsning, lättsmält, pocket... eller? Vi frågade bokhandlarna om de förändrar sina läsvanor över sommaren.

Johans sommarplaner

Johan Zillén, Center Syd:  Ja, mer utomhus vanligtvis. Och på stränder ibland. Ofta kisande. Det brukar gå lite fler böcker under de veckor man är ledig från jobbet också. Hur många beror på väder, lust och huruvida Margaritorna är All-Inclusive eller inte ...

Eva Killberg, Ängelholm: Sommar kräver sina offer. Det må låta rått - men så är det: Det krävs mord och mörker på sommaren - kanske för balansens skull? Lika mycket brutal läsning klarar i alla fall inte jag under det mörka vinterhalvåret.  Men nu, när solen skiner och det är nästan för vackert ute - då blir det deckare. Alltid en engelsk Donna Leon (i år blir det The Jewels of Paradise.) Leon levererar snällt till min semester. Mysdeckare i skärgårdsmiljö känns alltid rätt sommartid. En Rosman eller en Sten, kanske. Carin Gerhardsen, nu med Tjockare än vatten, är alltid ett säkert kort. Och så blir det gärna lokala författare - som Bjäreförfattaren Benedicte Callert. I år handlar hennes deckare om hela Skåne, har jag förstått. Det blir en spännande runda! Så, gott folk, solstolen och parasollen väntar!

Susannas? Nja, kanske inte...

Susanna Mattsson, Jägersro: Sommaren borde vara fri från alla borden, eller hur? Ändå känns det lite som att det vore perfekt att ta itu med den där pockethögen (se ovan) som legat och väntat på läsning i... ja, länge. Men sanningen att säga så läser jag exakt likadant på sommaren som resten av året. (Det vill säga en blandning av romaner och deckare, barn- och ungdomsböcker och fantasy, mest nyutkommet. Alldeles för lite facklitteratur.) Kanske läser jag till och med lite mindre eftersom det finns så mycket andra aktiviteter att ägna sig åt (som renoveringen från helvetet). Men några böcker ska jag nog hinna klämma. Vilka har jag ännu inte bestämt.

Odette Gross, Helsingborg: Jag läser mer engelska böcker på sommaren. Mest av den anledningen att jag på semestern inte blir utsatt för alla läsex på jobb som förlagen kastar efter oss och då får en möjlighet att komma i kapp med mina böcker hemma som jag köpt under mina senaste London-besök. Detta året ligger det en hög och väntar på mig med bla What have I done av Amanda Prowse, The hidden cottage av Erica Hames, You had me att hello av Mhairi McFarlane och One plus one av Jojo Moyes. Sen har jag också en hel del böcker jag skulle vilja läsa om, som Mobergs Utvandrar-serie och min favoritbok alla kategorier: Törnfåglarna, men det misstänker jag förmodligen inte blir av... Sedan jag började jobba i bokhandel har jag insett att det finns alldeles för många bra böcker för att man ska hinna läsa någon bok TVÅ gånger!

Bokhandlarna svarar: Odettes REA-tips!

Jag gör som jag brukar (vilket betyder att jag gjort det en gång tidigare…) och tipsar om barnböcker man inte får missa i årets bokrea-katalog.

0-3 år:

Nalle – Grete Janus Hertz & Mogens Hertz. En riktig klassiker för de allra minsta.

Sagan om den lilla, lilla gumman – Elsa Beskow. Kommentarer överflödiga…

Busiga Bebben – Thomas Svensson. Favorit i repris, denna bok har varit slut på förlaget ett bra tag.



3-6 år:

Fem myror är fler än fyra elefanter – Owe Gustafson. Det var dessa myror och elefanter som lärde mig att läsa. Lärorikt och kul!

Nicke Nyfiken på sjukhus – H.A. Ray. En av mina egna favoritböcker som barn.

Tre sagor – Jan Lööf. Skrot-Nisse, Morfar är sjörövare och Sagan om det röda äpplet finns i denna fina samlingsvolym.



6-9 år: 

Kalla mig Paddington – Michael Bond. Ännu en nostalgitripp för mig.

Hundralappen – Helena Bross. Extra lätt att läsa med bara versaler för dem som precis knäckt koden.

Äventyr med Sigge – Lin Hallberg. För den inbitne hästtjejen/killen.



9-12 år:

Fem räddar en hemlighet / Fem gör ett fynd – Enid Blyton. Går inte att välja mellan dem, lika bra!

Rädda Rabalder – Inger Frimansson. Välskriven hästbok för slukaråldern.

Rodrick regerar / Gregs bravader – Jeff Kinney. Vardagsberättelser i dagboksform varvat med illustrationer. Perfekt för dem som tycker att en ”vanlig” bok kan vara jobbig att ta sig igenom.



Fakta:

Min första kokbok. Lätta recept med tydliga bilder.

Första uppslagsboken. För den vetgirige.

Så funkar maskiner. Den här ska jag absolut köpa själv! Perfekta presenten till brorsonen!