Visar inlägg med etikett Augustpriset. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Augustpriset. Visa alla inlägg

fredag 8 december 2023

Årets bästa böcker 2023 - Johans favoriter!




Dags återigen för listan som hela Boksverige går och väntar på!
Min lista över årets bästa läsning 2023! 
Ett skapligt starkt litteraturår, med både fantastiska romaner (inklusive en mycket välförtjänt Augustvinnare) och rafflande spänning. 

Bara att skriva ner eller screenshotta titlarna här och bege dig till din lokala
boklåda (som då förhoppningsvis ligger i Lödde) så har du alla julklapparna för året klara!





Förinta världen ikväll – Stina Jackson

Efter succéerna med spänningsromanerna ”Silvervägen” och ”Ödesmark” är Stina Jackson äntligen tillbaka! Nu med en gripande roman om en mammas desperata jakt, och saknad, efter en dotter som övergivit henne.  Boken tar oss från Skellefteås gator till de amerikanska slätternas skuggsida, i en berättelse om ensamhet, missbruk och komplicerade förhållanden mellan trasiga människor.
Det här är en historia som kommer sitta kvar hos dig länge. Min favoritbok i år.


Jävla karlar - Andrev Walden

Journalisten Andrev Walden romandebuterar med en självbiografisk uppväxtskildring som både berör och roar.
Pappabyten, husbyten, kompisbyten, första kärleken, första ligget, första jobbet – allt avverkas i en rasande fart, med ett härligt språk och en stor nypa humor.
Oavsett om du, som jag, älskat Waldens texter som kolumnist eller inte är detta absolut en bok du bör läsa! Och inte bara för att den plockade hem årets skönlitterära Augustpris


Holly - Stephen King
 
Återigen visar Stephen King var thriller-skåpet ska stå (i ännu en 100% spökfri roman) med denna Columbo-inspirerade pusseldeckare.
Vi vet redan från första kapitlet vilka de mänskliga monstren är, och vad de gör. Sedan får vi följa vår hjältinna Holly när hon nosar upp varje ledtråd, inspekterar varje fingeravtryck, gräver upp varje metaforiskt skelett. 
Det är infernaliskt spännande! En riktig nagelbitare!
Salig Bill Hodges ande svävar över Holly och berättelsen, som i mitt tycke, tillsammans med ”Billy Summers" är det bästa han skrivit sedan millennieskiftet!


En ond tid - Deepti Kapoor

En tidig morgon i New Delhi kör en lyxig Mercedes rakt in i ett nattläger för fattiga daglönare. Fem människor dör. Den chockade mannen vid ratten som grips för brottet arbetar för familjen Wadia, en av Indiens mest inflytelserika familjer. Varför befinner han sig i bilen och vad är det han döljer?
Inledningen är ett mästerverk, bland det bästa jag läst på länge, så förväntningarna blir rejält högt ställda här.
Ibland svävar författaren ut lite långt från berättelsens kärna, vilket sänker tempot en aning och gör att handlingen bitvis känns lite ofokuserad.
Men det är marginell kritik, för oavsett detta så är "En ond tid" en av de absolut bästa böcker jag läst i år! Tänk er Shantaram möter Gudfadern, med en nypa Succession ungefär. 


De extrema - Luciane Andrev

Sveriges just nu hemligaste författare slog ner med dunder och brak förra året med debuten "Utan gränser", en rafflande thriller i Stieg Larssons anda. 
Än så länge har ingen lyckats avslöja vilken, enligt ryktet och förlaget, känd svensk näringslivsprofil som gömmer sig bakom guldmasken. Vad vi däremot vet är att den nyss släppta uppföljaren, "De extrema", även den håller hög internationell actionthriller-klass!





Skärvorna - Bret Easton Ellis

Trots att Ellis själv verkar göra sitt bästa för att framstå som osympatisk (anti-vax, Trump-fan, allmänt otrevlig) går det inte att förneka att karln kan sitt hantverk.
"Skärvorna" är hans bästa sedan "American Psycho". En autofiktiv drama-thriller om sex, droger, ungdom och ond bråd död i det tidiga åttiotalets Los Angeles.
Lite för lång för att vara ett mästerverk, men en riktig bra slice of americana.


Simmarna - Julie Otsuka

Någon som verkligen inte skriver för långt, utan istället släpper en roman på max 180 sidor eller så, och gör det en gång var tionde år mer eller mindre, är Julie Otsuka - de små stora berättelsernas gudinna. Nya "Simmarna" är inget undantag. 
En vacker, och hjärtskärande, historia om sprickor i simbassängen och att förlora någon som fortfarande finns nära dig.


Haralds mamma - Johanna Frid

En svärdotter och en inte alltför kär svärmor fastnar tillsammans på en flygplats och gammalt groll och oförrätter dras mer eller mindre motvilligt fram i ljuset under tiden i påtvingat umgänge. Bitvis roligt. Bitvis smärtsamt. Smärtsamt roligt. 



Lögnaren - Monica Rehn
Att bli oskyldigt anklagad för ett sexuellt övergrepp - Sannolikt var mans värsta mardröm? 
"Lögnaren" är den första delen  i en tänkt serie med temat "Oskyldig till motsatsen bevisats". Men vet vi som läsare att huvudpersonen är oskyldig? Är han ens helt säker på det själv?
Boken en riktig bladvändare, och jag vill inte gå in i mer detalj om handlingen för detta bör du absolut läsa själv! Det är finurligt upplagt med kapitel i skiftande "Han"- och "Hon"-perspektiv. Där "Han" tydligt är vår huvudperson, men berättelsens "Hon" mer av ett mysterium ...
Välskriven, och mycket spännande, med en befriande avsaknad av superhjältepoliser och galna seriemördare!
 (Ett extra plus ger jag även för skildringen av förlagsvärlden i boken. Alltid kul för oss i bokbranschen.) :-)

Glasmannen - Anders de la Motte

Del två i de la Mottes Asker-serie bjuder på mer intensiv spänning i skånsk miljö!
Jag föredrar ju, som jag nog sagt tidigare, Anders böcker när de är lite mörkare och tuffare. Inget ont om hans "slow crime" eller "mysmord" naturligtvis, men Stieg Larsson-vibbarna i böckerna om Asker och Hill är right up my alley, på ren svenska. Missa inte heller del 1, "Bortbytaren", som nu finns ute i pocket.



Bubblarna




Stacken - Annika Norlin

Älskade språket i Annika Norlins bokdebut, novellsamlingen "Jag ser allt du gör". Och älskar det lika mycket i hennes romandebut "Stacken". 
Är dock inte riktigt lika såld på storyn som helhet. Gillar kärnan i berättelsen, och faller pladask för flera av karaktärerna, men tycker berättelsen svävar ut i lite väl många mindre intressanta och för långa sidohistorier.
Men vad vet jag. Jag är ju en sådan där Utanförs. :-)

Flykt - Emmy Walt

Simultana terrordåd sker över hela Europa, och journalisten Mila hamnar mitt i kaoset. Samtidigt skadas hennes dotter i attack på svensk mark. Gränserna stängs och Mila fastnar utan telefon och pass i en mardröm. Grymt stark debut i spänningsgenren. 


Sommaren 1985 - John Ajvide Lindqvist

Ajvide är en av mina absoluta favoritförfattare, och en ny roman från honom medför alltid höga förväntningar. Når "Sommaren 1985" upp till dem?
Nja. 
Vad vi får, tycker jag, är en helt ok Ajvide-novell utdragen till en hel roman. Antingen det eller en alldeles för kort roman. Jag gillar den Saltkråkska stämningen mellan ungdomarna på ön, men saknar den större berättelse om havet (och dess invånare) vi går miste om.


Dimdans - Malin Hedin

En kvinna försvinner på midsommarafton, och hittas sedan död. En berättelse vi hört förut?
Kanske, men här ligger fokus på de som blir kvar. Dottern som förlorade mer än bara en mamma. Föräldrarna som förlorade mer än en dotter. Vännerna och grannarna som misstänks, och som misstänker varandra.
Ett vardagsdrama med kriminalinslag. För dig som t.ex. gillar Stina Jackson och/eller Åsa Larssons böcker.


Levande och döda - Christoffer Carlsson

Tredje, fristående delen av författarens spänningssvit i Halländska miljöer.

Precis som den föregående ”Brinn mig en sol” är detta en mästerligt komponerad kriminalroman. En gripande och dramatisk berättelse. Inte det mest spännande du kommer läsa i år, men kanske det mest välskrivna i genren.

Boken fick Svenska Deckarakademins pris för årets svenska kriminalroman - och var klart bäst av de fem nominerade. Dock tycker jag Carlsson borde ha vunnit för den föregående romanen. 


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd
 
 

tisdag 30 oktober 2018

Augustnominerad rakt in i hjärtat




I Smalånger är det mesta som vanligt. Maria har hittats död. Hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Harmynte John har ögon som svarta hål i rymden och äldreomsorgen får en ny medarbetare, Janakippo, som stack sin far med en högaffel. 
Karin Smirnoffs Augustnominerade Jag for ner till bror är en svart, rå, våldsam och from berättelse. Det är kärleksfullt, passionerat, varmt och tryggt. Svårast av allt är förlåtelsen.

Tog bussen längs kusten och hoppade av vid efyran. Sedan gick jag mot byn. För att underhålla mig själv sjöng jag everttaube. Våra föräldrar älskade everttaube och sen dog de. Så länge skutan kan gå och vem har sagt att just du kom till världen.”
Oj, oj, oj! Rakt in i hjärtat. Ibland kan böcker få en att välta.
Sträckläste i somras, underbart rytmiskt talspråk som tar läsaren igenom både sorg och lycka. Det är mörkt, men också ljust. Det är komplicerat, men också enkelt. Det är borta, men också hemma.
Men mest av allt är det själva språket.
Det där omedelbara och självklara språket.

//Silja, Akademibokhandeln Helsingborg

fredag 31 mars 2017

En ny favorit


 Personligen har jag svårt att få Ferrante-febern att släppa. Men livet måste gå vidare, och även andra romaner förtjänar att läsas. Inte minst min nya favorit, Therese Bohmans Augustnominerade "Aftonland".
Denna roman har inte gjort så mycket väsen av sig, men på en urtrevlig författarkväll (tack Ängelholms bibliotek!) insåg jag att här fanns en roman som måste läsas. Och mycket riktigt: Innanför det diskreta, lite dekadenta omslaget döljer sig en mycket underhållande roman om en kvinna i samtiden. Ambivalent inför det mesta, vill vara fri - men följer ändå alla bekantas familjer på Facebook.

"Karolina är professor vid Stockholms universitet, navigerar sig fram i den akademiska världen och lever ensam efter uppbrottet från en lång relation. När hon ska börja handleda en ny doktorand slås hon av hans självförtroende. Han säger sig ha funnit ny information som förändrar historieskrivningen av svensk bildkonst tack vare upptäckten av en kvinnlig konstnär verksam runt förra sekelskiftet. Karolina finner sig snart indragen i ett spel med flera oväntade bottnar, både känslomässigt och professionellt."

Det handlar om kärlek, konst och ensamhet. Skickligt och ofta med passager att stanna till och fundera över. Snart läser jag Therese Bohmans "Den andra kvinnan", som lär vara lika bra, minst!


 
// Eva Killberg, Akademibokhandeln Killbergs Ängelholm

fredag 4 november 2016

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

Hej på er igen! Det var ett tag sedan. Låt oss vara litterära (detta är ju ändå en bokblogg) och säga att min frånvaro berott på en ovanligt elakartad släng av spleen (fråga Baudelaire vad det är om ni inte redan lider av det själva), eller för den delen en slags privat djupdykning i ett Pär Lagerkvists universum. (Främst då den där dikten om arvedelen, hjärtats skri och strupens sår, ni vet.)

Det har varit en förlamande tid ifråga skrivandet, men läst har jag gjort i alla fall. Och hoppas nu kunna dela med mig med något större regelbundenhet igen. Låt oss inleda återkomsten lite sådär storslaget med en Augustnominering, Linda Boström Knausgårds (själv)lysande lilla tunnis Välkommen till Amerika.

Familjen lever sitt liv ett slags katastroftillstånd. Det är nu länge sedan flickan Ella slutade prata. Alla har vant sig. Mamman, skådespelerskan, och brodern, som spikar igen sin dörr och kissar i flaskor. Alla vill de vara ifred. Samtidigt längtar de ofantligt mycket efter varandra.
Den döda fadern kan plötsligt sitta i flickans säng när hon kommer hem från skolan. Bara flickan vet att hans död är hennes skuld. "Vi är en ljus familj", upprepar mamman. Men flickans mörker sipprar in under dörrspringor och rinner ur kranarna i badkaret. Frågan om vem som är starkast finns där hela tiden. Och en kärlek så stark att den hotar att slå dem sönder och samman.

Såklart kan jag inte låta bli att dra paralleller mellan Linda Boström Knausgårds biografiskt inspirerade roman och makens mastodontiska autofiktionsprojekt. Men där han breder ut sig på tusentals sidor, väljer hon att krympa ner sitt berättande till ett minimum (man kan ju dra en massa intressanta växlar på det där om man vill läsa biografiskt, men jag avhåller mig för stunden). Välkommen till Amerika är bara dryga 90 sidor kort. Varje sida dock så sprängfylld av sorg, längtan, desperation och kärlekstörst att de fyller hela ens medvetande.

Kanske kan man se detta korta, förtätade format också som en slags tystnad, likt Ellas i boken. Och så skönt det är. Att i en tid när varje utrymme fylls med ord och ett slags maniskt skriftligt identitetsbyggande (till vilket undertecknad absolut erkänner sig skyldig) läsa en text där varje ord har vägts på guldvåg. Där intet onödigt yttras.

Bokens Ella har med sina ord önskat pappan död och han dog, så hon vet att ord är makt. Men också detta att inte tala ger makt. Ändå tänker jag att det framför allt är ett sätt att kontrollera en kris. Först associerar jag till självskadebeteendets försök att hålla tillvaron i schack. Men sedan tänker jag att tystnaden också skapar ett eget rum. Ett rum för iakttagande och läkning.

I en passage funderar Ella över vem det är som bestämmer i deras familj: "Jag tänkte på vem det var som bestämde hemma hos oss och kom fram till att det nog var så att alla tänkte att det var någon annan … Det var som att friden jag ibland upplevde hemma berodde på ett så finmaskigt nät av förståelse och god vilja, att ingen bröt mot den underförstådda ordningen". Ella tänjer på den ordningen med sin tystnad, men hennes mamma låter henne ändå hållas, envis i sin intygande: "Vi är ljus familj". Är det en vägran att se mörkret, eller är det egentligen en gåva? En gåva som bara kan ges ur just ett sådant ljus?

Jag älskar det kärleksfullt tecknade porträttet av mamman. Alla dessa litteraturens mödrar som får klä skott och lastas för sin avkommas alla tillkortakommanden (I'm looking at you Edward St Aubyn, för att nämna ett nyläst exempel). Vad de skulle må bra av att en stund få vila i Linda Boström Knausgårds blick.
"Du ska var precis som du är" säger Ellas mor till henne efter ett möte med rektorn om dotterns tystnad. Även modern får vara precis som hon är i Ellas blick. Vilken nåd.



//Susanna Mattsson
Akademibokhandeln Killbergs Bokhandel Jägersro

lördag 2 januari 2016

Så att hjärtat går sönder - "När hundarna kommer"

Jag är gammal nog att ha varit hyfsat vuxen på 90-talet. En tid (inte helt olik nutiden) där främlingsfientliga krafter gjorde sig synliga i samhället. Skillnaden mellan då och nu är att då hade mörkermännen gärna rakade skallar och bomberjackor (om de inte hette Bert eller Ian) och att det ändå fanns en slags allmänhetens konsensus kring att den här typen av hatiska budskap var fel. Nu, hmmm - not so much. Men det är en lite annan historia. Eller är det verkligen det?

I alla fall, mordet på Jon Hron var ett utslag av den här fruktansvärda tidsandan. Ett så meningslöst och hatiskt brott, mot en så ung människa. Utfört av så unga människor. Det träffade hårt i mig. Och det träffade hårt i Jessica Schiefauer, som växte upp i Kode, det samhälle där även John och förövarna bodde. I höstas berättade hon på en författarträff att hon länge tänkt att skriva om händelsen. I princip ända sedan det skedde. Men det är först nu som boken tagit form. Och det är en alldeles fantastisk bok. Samtidigt så kärleksfull och så grym.

Den handlar om Ester och Isak. Två unga människor som den här sommaren blir så där handlöst första-kärleken-förälskade i varandra. Samtidigt finner Isaks lillebror Anton en annan slags kärlek (kanske ändå inte så annorlunda) i en äldre skinnskalle. Medan Isak och Ester bara har ögon för varandra, och föräldrarna (fina, kärleksfulla) jobbar på som vanligt i vardagslivet, dras Anton allt längre in i den nynazistiska kretsen. Det slutar i katastrof. Det slutar med att en ung pojke dör.

Vad händer med en kärlek, vad händer med en familj, när en av familjemedlemmarna plötsligt blir förövare? Det är de här frågorna som Schiefauer utforskar med sådan skicklighet. För våldet slår sönder allt, och sällan blir ett före och ett efter så tydligt som här. Det är smärtsamt att läsa. Det är så att hjärtat går sönder. Och ändå borde alla läsa. För att vi ska förstå varandra lite bättre. Så att vi kan ta hand om varandra lite bättre.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

fredag 25 december 2015

Med orden som tröst


Har börjat läsa "Bara vara Jojo" igen. Och tänker att det är så fint hur jag kan höra Niki genom hennes ord och meningar, skratta igenkännande som om hon var helt nära, fastän hon inte finns på den här planeten längre. Hur orden kan hålla henne kvar hos mig, hos alla oss vars liv hon berörde.

Apropå just det här var jag på en författarfrukost med Jonas Hassen Khemiri häromdagen. Hans senaste bok (recension här) handlar ju – bland annat – om just detta. Hur orden är det som finns kvar när man är borta. Han pratade så fint om det. Efteråt smög jag åt mig en yttepytteliten pratstund. Och fick en den sagolikt vänliga dedikationen ovan i min bok.

Under arbetet med "Allt jag inte minns" förlorade han också en vän. Och det ändrade bokens riktning. Han berättade att han skrivit en text till henne. Kanske kunde den vara till tröst?

Här kan ni läsa Jonas Hassen Khemiris ord till sin vän. När jag läser dem ser jag henne i bokens Pantern. Och här kan ni läsa mina ord till Niki. Orden. Vi är inget utan dem.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

måndag 21 december 2015

Bokhandlarna svarar: Susannas Tio-i-topp 2015

När jag går igenom årets läsning märker jag att det (igen) varit ett bra läsår. Alldeles för bra för att jag ska kunna välja ut tio böcker efter förra årets kriterier (dvs. att de ska ha kommit som inbundna, pocket eller ljudbok under året). De som finns på listan kommer således att ha kommit ut under 2015 antingen i inbundet eller som ljudbok. Det betyder att genialiska "Beckomberga : Ode till min familj" av Sara Stridsberg får stryka på foten, liksom "Liv till varje pris" av Kristina Sandberg, "Konsten att skapa en tjej" av Caitlin Moran och "Systerland" av Curtis Sittenfeld. Men nu har de fått ett omnämnande i alla fall. Och här kommer årets topplista!


1. "Allt jag inte minns" av Jonas Hassen Khemiri: Årets bästa bok utropade jag efter läsning, och jag står fast vid att denna Augustvinnare är just det. Om kärlek, ekonomi och vad som finns kvar av en människa efter att den lämnat oss. Khemiris återkomst till romanen är inget annat än mästerlig. Recension här.



2. "Bara vara Jojo" av Niki Nordensköld: Till den här boken har jag ju ett väldigt speciellt band, eftersom det inte bara är en fantastisk uppväxtskildring utan även ett återbesök (bokstavligen) i min egen barndom. Tack Niki, för att du lämnade den här boken till oss.

3. "Liv efter liv" av Kate Atkinson: En typisk Atkinsonsk roman, med en slags upplöst realism. Huvudpersonen föds och dör, föds och dör igen och under tiden går nittonhundratalet. Det kan till en början verka krångligt, men man köper snabbt konceptet och får fundera både över slumpens spel och över hur mycket våra handlingar egentligen kan påverka världens öde. Recension här.

4. "Store bror" av Lionel Shriver: Om hunger och maktlöshet handlar detta psykologiska drama som bevisar att Lionel Shriver är en av de skarpaste relations- och samtidsskildrarna. På något sätt påminner hon mig om Lena Andersson i det torrt iakttagande av våra känslomässiga tillkortakommanden. Användandet av romanformen för att skriva sig ur maktlösheten är en annan gemensam nämnare. Recension här.



5. "Wylding Hall" av Elizabeth Hand: Boken som skrevs för mig och bara mig. Ett folkband! Ett hemsökt gods! Engelsk landsbygd! Ett mystiskt försvinnande. Elizabeth Hand var en ytterst angenäm ny bekantskap, som jag ser fram emot att fördjupa i den snara framtiden. Recension här.

6. "När hundarna kommer" av Jessica Schiefauer: Någonstans i bakgrunden finns fallet John Hron, men det här är en fiktiv historia om vad som sker när våldet briserar alldeles nära. En samtidigt kärleksfull och grym bok som får hjärtat att blöda. värd sitt Augustpris. Recension kommer snart.

7. "The secret place" av Tana French: Tana French sviker aldrig. Senaste boken utspelar sig på en internatskola för flickor och skildringen av intrigerna, maktspelet och den psykologiska terrorn är rasande skickligt återgivet. Boken kom i och för sig ut 2014, men finns på svenska först nästa år så den får ändå vara med på listan. Recension här.



8. "Mellan rummen" av Alexander Mahmoud: Boken började som ett reportage i tidningen Re: Publik och är Mahmouds dagbok under ett år. "Ur det mest privata gror en berättelse om Sverige fram", står det på bokens baksida, och exakt så är det. Om rasism och klass och maktlöshet. Och kärlek. Recension kommer.

9. "Mina hjältinnor" av Samatha Ellis: En genialisk memoar där Ellis läser om sina ungdomsfavoriter. En skildring av vilken roll litteraturen kan spela i vår utveckling. Med skyhög igenkänningsfaktor väcker den lusten att läsa om sina egna bokälsklingar. För vem skulle du helst vara? Jane Eyre eller Cathy Earnshaw? Vet du säkert? Recension här.

10. "Domaren" av Ian McEwan: Intensivt spännande är denna roman om moral och kärlek. I centrum för berättelsen står familjerättsdomaren Fiona May som tvingas fatta juridiska beslut om liv och död samtidigt som hennes privatliv faller samman. Det var ett tag sedan jag läste McEwan och detta var ett mycket kärt återseende. Recension kommer.

Och nu undrar ni såklart: Var är Marilynne Robinsons "Lila" och Patti Smiths "M Train"? Svaret är att de ligger halvlästa bredvid min säng. Båda har på något vis ett tempo som inte synkade med mitt eget den här hektiska hösten. Men hade jag hunnit läsa klart hade båda hamnat på den här listan, högt upp dessutom, säkert som amen i kyrkan.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

lördag 19 december 2015

Bokhandlarna svarar: Johan Tio-i-topp 2015

Så var då 2015 års julhandel i full sving. Ofta kan det dröja ända tills 2:a advent innan man verkligen får koll på vilka böcker som blir årets hyllvältare. Visst, många av de givna rasar ut ur butiken.

Lagercrantz M4, nya Kepler, Guillou, Jonasson, Moyes och Lapidus till exempel. Inga överraskningar där. Att det skulle vara en jul utan tydliga storsäljare håller jag absolut inte med om.

Men hur kommer det gå för årets Nobelpristagare? Eller Augustvinnare? Oftast blir de succéer, men långt ifrån alltid. De stora kändisbiografierna, de nyligen Skavlan-besökande eller Malou-soffsittande. Det är ett himla sjå med att bevaka alla mediekanaler för att försöka förutse vad kunderna kommer att fråga efter imorgon.

Har Mosander lyft fram en titel i Go’kväll som vi inte ens köpt in? Kasta dig på datorn och skicka beställningar på en gång! Julhandeln är som vanlig handel gånger 10. Sitter någon trevlig tant i TV och hyllar en bok, som kanske knappt sålt ett exemplar mars till oktober, kan det rassla iväg mängder dagen efter.

(Vänligt påpekande till alla er TV-boktyckare och recensenter. Jag vet att ni inte ska ta hänsyn till den kommersiella sidan av vår bransch, men snälla, om ni ska lyfta fram en titel i era program eller tidningar veckan före jul vore det väldigt trevligt för oss på golvet i boklådorna om det inte är en bok som ni:

a) Läste och älskade när ni var barn men som inte funnits i tryck på trettio år.
Eller:
b) Läst i manusform eller som förhandsexemplar men som inte släpps förrän om tre månader.)

Men framförallt så är julen den tid då man får tillfälle att tipsa hundratals bokletare om sina egna favoriter i årets utbud. Vanligtvis brukar jag gå ut med min egen personliga topp 10-lista till 1:a advent, men i år har jag hållit på den tills nu (hade en näve titlar jag ville hinna läsa klart nu sista veckan).

De tio av mig utvalda titlar som jag kommer att trycka i händerna på mina kunder i år är (utan inbördes ordning): 



• Caroline Erikssons "De försvunna". Superspännande, tät och föredömligt kort thriller, som nu sålts till miljontals länder för 22 kronor – eller om det var tvärtom.

• Paula Hawkins "Kvinnan på tåget". Årets bästa utländska ”domestic noir” (spänning innanför hemmets väggar reds.anm.). Värd all hype.

"När hundarna kommer", Jessica Schiefauers Augustvinnande ungdomsroman. Skakande läsning även för en 43-åring.

• Jonathan Franzens "Renhet". Borde kanske ha redigerats ner med 150 sidor eller så, men ändå en stor romanupplevelse.

• Deckarherrarna Joakim Zander och (förra veckans bloggäst, lokala stjärnan samt hedersknyffeln) Anders de la Motte, med "Orten" respektive "UltiMatum".

• Scientologiöverlevaren Mariette Lindsteins spännande "Sekten på Dimön".

• Mats Strandbergs vampysskräckis "Färjan". Även om jag redan innan hyste stark ovilja mot Finlandsbåtarna blev den definitivt ännu starkare nu …

• Ryan Gattis intensiva L.A. riots-skildring "Sex dagar".

• Och till sist Louise Doughtys "Kvinna inför rätta". Älskar rättegångsthrillerdrama!

Jag ser att det är en väldigt thrillertyngd lista, men det känns inte som om det har varit den stora romanens år i år. Hittar inget som berört mig som en "Vägen", "Jag heter inte Miriam", "Little Bee" eller "Vi kom över havet". Läst flera av årets kritikerhyllade författare, men ingen som verkligen tagit tag i mig.

Får hoppas på större storverk 2016 helt enkelt.

Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd

torsdag 17 december 2015

Bokhandlarna svarar: Evas Tio-i-topp 2015

Året lider mot sitt slut, julen närmar sig och det har blivit dags för våra traditionsenliga bokhandlartopplistor. Vad var bäst 2015? De kommande dagarna korar vi årets bästa läsning. Först ut är Eva.


1. Svetlana Aleksijevitj: "De sista vittnena"
Omskakande och gripande läsning, som måste läsas med paus. Tårarna tränger fram - och det sorgliga är att barn i dag också tvingas uppleva krigets grymheter, precis som under andra världskriget i Sovjetunionen. Kan bytas mot annan bok av Nobelpristagaren.




2. Jessica Schiefauer: "När hundarna kommer"
Den starka vinnaren av Augustpriset i barn- och ungdomsklassen imponerar. Så självklar, så oerhört starkt skildrat hur unga kan gå vilse och hur omgivningen också drabbas av ondskan. Borde vara obligatorisk läsning för alla i högstadiet, plus lärare och föräldrar. Dessutom - en mycket fin skildring av den första stora kärleken.

3. Jill Alexander: "Hausfrau"
Madame Bovary/Anna Karenina för vår tid. Här har kvinnan hamnat utanför allting i det prydliga Schweiz. Amerikanskan som inte kan språket väljer en otillåten terapi - precis som Flauberts huvudperson. Lätt chockerande men också spännande. Den som inte förstår hur viktigt det är att behärska språket i ett nytt land, får definitivt en smärtsam insikt.

4. David Lagercrantz: "Det som inte dödar oss"
Oförtjänt kritik drabbade fortsättningen på Millennium. Jag fann en mycket driven, urspännande och faktiskt lärorik thriller. Dessutom välskriven och mindre brutal än de tre tidigare delarna. Lisbet Salander har behållit sitt starka engagemang för den svaga människan och är förstås lika driftig som tidigare.




5. Leif G W Persson: "Bombmakaren och hans kvinna"
Ingen har flyt som G W. Både i humoristisk stil och aktualitet. Den här gången råkar Säpo ha fått tips av en utländsk underrättelsetjänst om ett planerat terrorattentat... Med ett helt gäng skickliga kvinnor i huvudrollerna kan man nästan tro att G W blivit feminist. Bäckström förekommer i befriande liten dos.

6. Liane Moriarty: "Öppnas i händelse av min död"
Den australiensiska författarinnan har haft sin bok i topp 50 veckor i USA. Undra på det! Det här är en roman/deckare, vilket ni vill, som håller en fast från början till slut. Finns dessutom som pocket redan!

7. Jonas Jonasson: "Mördar-Anders och hans vänner"
Årets roligaste bok! En härligt hämningslös skröna om fängelsekunden som bildar firma med två andra galningar. Nu går det inte särskilt bra för firman, eftersom Mördar-Anders går och blir religiös. Jag skrattade högt!




8. Frida Nilsson: "Ishavspirater"
En underbar, hemsk, spännande, fantastisk berättelse för halvstora barn. Att läsa själv eller läsa högt. Frida Nilsson blev Augustnominerad och här talar vi Mio min Mio-känsla.

9. Henning Mankell: "Svenska gummistövlar"
Den sista romanen av Henning Mankell är en väldigt fin och lågmäld historia - som trots allt ger hopp om livet. Tänk att kunna fängsla läsaren med så litet händelser!

10. Karin Bojs: "Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren"
Ännu en välförtjänt Augustvinnare - nu i fackboksklassen. Riktigt rafflande spännande att följa Karin Bojs genväg genom tusentals år av släktforskning. Karin Bojs är vetenskapsjournalisten som gör det komplicerade tillgängligt. Dessutom ger hon praktiska råd om hur man besöker spännande platser - missa inte det i källhänvisningarna längst bak!

Eva Killberg
Killbergs Bokhandel Ängelholm

onsdag 25 november 2015

När hundarna kommer – Augustpriset 2015


Ett stort grattis till Jessica Schiefauer som i måndags kammade hem sitt andra Augustpris!
Denna gång för ungdoms-men-passar-lika-bra-till-en-vuxen-romanen ”När hundarna kommer”.

Hon höll på galan ett mycket kärnfullt och uppriktig tal, där hon propagerade för att Augustpriset för barn- och ungdomsböcker borde delas upp i två. Hon sa bland annat:

”Vi behöver människor i framtiden som är kritiska och tänker själva. Hur får vi det? Jo, genom att satsa på barn- och ungdomslitteraturen …
Vi peppar, och lyfter den lika mycket som vi lyfter vuxenlitteraturen.
Barnen ska få sin fantastiska litteratur, och det kan göra att de kan gå vidare så att det om tjugo år finns läsare som kan läsa vuxenlitteraturen ..”


(fritt citerat)

Word sister!

Men boken då?
Det är en berättelse lika mycket, mer faktiskt, om förövarens familj än om förövaren och offret själva.
För oss gamla nog att minnas John Hrons öde är det mer än bara en otroligt välskriven och djupt rörande berättelse (även om boken inte uttalat handlar om Hron-fallet så är likheterna påtagliga, och författaren växte själv upp i Kungälv), utan även ett stycke gripande nutidshistoria.

Läs den. Och få minst en ungdomling i din närhet att läsa den.
”Läsande unga ger kritiskt tänkande vuxna”.
Word igen!

”Ester och Isak. Isak och Ester.
Två unga människor i ett litet samhälle i Sverige. Småstadstristessen den här våren löper sida vid sida med de nynazistiska strömningar som blir allt synligare: Ett hakkors i svart bläck på mattebokens pärm, en torshammare om halsen, skrålande fyllesång om fosterlandet på festerna. 
När Ester och Isak en vårkylig kväll möts på en av festerna vid sjön förändrar de varandra. Deras förälskelse väcker dem till liv. 
Isak har en lillebror som heter Anton. 
Och det här är berättelsen om Esters och Isaks stora kärlek. Och det är berättelsen om när Anton tog en annan människas liv.”


Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd

fredag 20 november 2015

Bokhandlarna svarar: Vilka böcker får Augustpriset?

På måndag tillkännages vilka böcker som får årets Augustpris. Vi lät våra bokhandlarna spekulera...


Johan Zillén, Center Syd: Nog är det väl en promenadseger för Jonas Hassen Khemiri i år? Allt annat hade ju varit en enorm överraskning. Men innerst inne håller jag tummarna för att John Ajvide Lindqvist plockar hem det.

På facksidan tycker jag det vore kul om Johan Hilton fick det för sin bok "Monster i garderoben", men tror att Johannissons "Den sårade divan" går segrande ur striden.

Barn & ungdom: Håller alla tummar för Jessica Schiefauers "När hundarna kommer". Kan hon ta hem det för andra gången?



Eva Killberg, Ängelholm: Augustpriset i skönlitterära klassen 2015 borde gå till Stina Stoor, "Bli som folk". En alldeles egen röst, mot alla odds författare, nästan poetisk läsning - vad kan bli bättre!

Bland fackböckerna utser jag Karin Bojs otroligt fängslande historia om människans ursprung. Hon spårar sina egna gener i "Min europeiska familj de senaste 54 000 åren". Otroligt men sant!

Bland barnböckerna ser jag en klart lysande stjärna, Frida Nilssons "Ishavspirater". Hemskt spännande, som en "Bröderna Lejonhjärta" eller "Mio min Mio", nästan.


Susanna Mattsson, Jägersro: Det här blir ett icke-initierat svar för jag har tyvärr inte hunnit läsa så många (läs nästan ingen) av årets nominerade titlar. Men i romanklassen håller jag stenhårt på Jonas Hassen Khemiris "Allt jag inte minns", som jag (om jag inte missminner mig) entusiastiskt utnämnde till årets bästa bok härförleden.

I barn/ungdomsklassen håller jag just nu på att läsa Jessica Schiefauers "När hundarna kommer" och tycker att den verkar vara en värdig vinnare, även om det kanske är otroligt att hon kammar hem priset en gång till så snart inpå vinsten med "Pojkarna". Annars är jag nyfiken på "Iggy 4-ever", men gissar på att "Ishavspirater" tar priset. Har hört så mycket gott om den.

I fackklassen är jag också sorgligt obevandrad, men jag brukar gilla Karin Johannisson (hennes "Den mörka kontinenten" var en del av mitt feministiska uppvaknande en gång i tiden). Men kanske blir det ändå Karin Bojs som tar det. Bokidén är liksom för nördbra för att passera lottlös.


Här hittar ni samtiliga nomineringar till Årets Augustpris.