Märkligt nog lockades jag aldrig av London på 90-talet. Man tycker ju att jag borde, så djupt insyltad i Göteborg musikscen som jag tyckte mig vara (och alla som vuxit upp i Göteborg samtidigt som jag vet hur trång den staden kunde kännas). Men jag var hela tiden mer... Prag på något sätt. Mystiken och historiens vingslag. Litteraturen och allt det där. Jag har väl alltid varit något av en hippienörd, bara ibland förklädd. Till exempel till indiepoppare.
Inte blir jag mer sugen på den engelska metropolens musikscen när jag läser Karin Aspenströms "To my Love" (att jag ser dokumentären om Amy Winehouse samtidigt som jag läser boken gör säkert sitt till). Trasigheten. Dekadensen. Tomheten. Men jag gissar att saken hade varit en helt annan om jag varit i huvudpersonernas ålder då det begav sig. För Josefins längtan bort, hennes desperata önskan om större och mer – ja, den kan väl alla som någonsin varit unga känna igen sig i. Och varför sukta efter någon lokal replokalsförmåga i Sverige, när man kan sukta efter en dito i London?
I boken (som Johan har recenserat här) så flyttar Love och hans bästa kompis Josefin till London efter gymnasiet. Det är i Camden och kring puben The Good Mixer som allt händer. (Även i Caitlin Morans "How to build a girl" är det här det händer, jag har uppenbarligen tillbringat väldigt mycket tid där det händer i sommar. Cirka 20 år för sent. Här skriver jag om Morans bok.) Och snart händer även det som ska vända både Loves och Josefins tillvaro upp och ned.
För Josefin träffar kärleken. Kärleken i form av Baz, en mystisk, ångestriden musiker med en förkärlek för droger och en knepigt symbiotisk relation till sin syster. Medan Josefin dras längre in i kretsen kring Baz, lämnas Love utanför. Snart har deras vägar skiljts åt och Loves hjärta krossats.
Många år senare hittar han ett blandband i sitt källarförråd. Och börjar undra – vad hände egentligen med Josefin? Varför kom hon inte till deras mötesplats den där gången för så länge sedan? Tankarna gnager så mycket att han till slut måste lämna sambo och sommartorp för att åka tillbaka till London. Ta reda på vad som egentligen hände.
"To my love" är en bok i samma anda som Erin Kellys "Grenar av gift" (här har jag skrivit om den), en roman som rör sig i gränstrakterna till thriller, med täta och destruktiva kärleks- och vänskapsrelationer i fokus. Om mörkret som lurar i lyckans utkant. Jag gillar det. Kanske saknas något för att skapa den där riktigt nagelbitande spänningen mot slutet, men det är fullgod underhållning i en genre jag kommit att uppskatta allt mer. Ser fram emot vad Karin Aspenström presenterar härnäst.
Här kan ni förresten läsa lite mer om Camden. Då det begav sig.
Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar