I Kate Atkinsons senaste roman "Liv efter liv" leker författaren med konceptet så att inte bara den privata historien, utan ibland hela världshistorien påverkas. För vad skulle hända om vi inte bara kunde välja om, utan leva om våra liv? Och om vi kunde, skulle det vara en välsignelse, en chans att göras allt rätt. Eller skulle det vara en förbannelse?
Ursula Todd föds en vinternatt 1910, tyvärr är hon död redan vid nedkomsten. Strypt av navelsträngen. Men så föds hon igen, och den här gången hinner doktorn trots snöovädret fram i tid. Så börjar ett märkligt och märkvärdigt liv. Ursula föds och dör, föds och dör under närmare 60 år. Får beroende på omständigheterna uppleva 1900-talshistorien ur vitt skilda perspektiv. Kommer att påverkas av och påverka historien. Finslipar levnadstekniken. Väljer om. Utsätts för slumpens spel.
Först kände jag mig inte så peppad på upplägget. Trtodde att det ändlösa upprepandet skulle resultera i en rastlös gäspning på sidan, typ 100. Men det var innan jag började läsa. För det här är (precis som Hilary Mantel blurbar på omslaget) en genial historia som hugger tag, även när den rör sig på mikronivå. För ibland är det inte mer än rent engelskt tedrickarmys (och jag älskar engelskt tedrickarmys!), för att i nästa sekund bli bråddjupt nattsvart. Hela tiden med det där lite udda Kate Atkinsonska kynnet som känns så väl igen från genombrottsromanen "I museets dolda vrår". Jag njuter av varje stund, även om de gruvligaste delarna gör ont att läsa. Där blir de ständiga omtagningarna trösterika. Går hand i hand med Ursulas psykiatrikers resonemang om tiden som parallell, vår existens en orm som biter sig själv i svansen. Åh, jag gillar verkligen det här!
Läser ljudboken gör Anna Maria Käll, som jag ju är mycket förtjust i. Hon har den där intimiteten i rösten som lägger berättelsen nära hjärtat. Hennes enda problem är några av de engelska, franska och tyska uttalen - Men det är verkligen en petitess i sammanhanget.
Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar