"Under all denna vinter" - Arbetsdagboken

Halva boken är en bok om att skriva en bok. Och en lysande sådan!

Gårdagens recension av Under all denna vinter utlovade ju en separat text om bokens andra del – arbetsdagboken. Här kommer den, med en ordentlig spoilervarning för er som inte läst.

Modermordet, mordersmordet, modersmordet, ekar det i mitt huvud när jag är klar med läsningen av Under all denna vinter. Jag måste lära mig mer om modersmordets historia (för den som undrar, ja jag är uppfostrad av psykoanalytiker). Vill egentligen lägga boken åt sidan nu, tänker att det kan inte bli bättre genom att läsa I väntan på regnet skriver jag, författarens arbetsdagbok. Istället vill jag gräva ner mig i myter och psykoanalytiska teorier, men lo and behold, det är just vad jag får!!

Först får jag i och för sig följa med författaren när hon fördjupar sig i diverse Jungfru Maria-myter och jag funderar ett ögonblick på om jag inte ska ta och börja på Oceanen vid vägens slut direkt istället. Låta boken stanna vid sin fiktiva del för att inte förta magin med en torr arbetsprocess. Tur att jag är alldeles för plikttrogen (böcker läser man ut, om det så tar år att göra det!) för att fullfölja impulsen. För det här är en typ av text jag inte visste att jag saknade.

I vårens Babel har två författarintervjuer stannat kvar särskilt hos mig. Den med Josefine Klougart och den med Negar Naseh. I båda fallen för att de var så hårt fokuserade på skrivprocessen. Det är en typ av intervju vi inte är så bortskämda med (är det säkert att det inte är du i boken, är en bra mycket vanligare och bra mycket tråkigare vinkel). Och här får jag plötsligt en hel essä i ämnet. Nördgodis!

Minst lika fångande som det är att i romandelen läsa om hur Helenes psykiska tillstånd förvärras, är det att läsa om författarens arbete. Bilderna i hennes huvud, efterforskningarna hon gör på Kungliga biblioteket, där hon sitter dag efter dag och fördjupar sig i myter och tolkningar kring modersmodet (att höra henne skriva om Kristeva och Irigaray!! Den djupt slumrande akademikern i mig vaknar och jublar), långt innan hon börjar skriva själva romanen. Det kan låta torrt, men det är så extremt spännande. Jag får vara i författarens huvud. En läsande och skrivande och tänkande människas huvud. Romanen får tusen nya bottnar och jag vill läsa den igen och igen.

Nu vill jag ha en arbetsbok slutet på varenda roman! Nåja, nästan.
Se nu till att läsa den här boken allihopa. Sällan blir det så bra.

Susanna Mattsson
Killberga Bokhandel Jägersro