fredag 17 april 2015

Skitigt och sorgligt - Paula Hawkins "Kvinnan på tåget"


Rachels tillvaro är trång och futtig, hon längtar bort men saknar förmåga att ta sig ens i kragen. Hon ser tillbaka på sitt gamla liv och dränker minnena i sprit. När hon dricker får hon minnesluckor, stalkar sin ex-man och hans nya fru, kommer hem blodig och ångestriden. Hon ljuger för sin väninna som på nåder låter henne vara inneboende. Låtsas att hon fortfarande har ett jobb fastän hon i själva verket fick sparken för flera månader sedan. Det är därför hon sitter på tåget in till London varje dag. För att hålla lögnen vid liv. Och kanske för att behålla någon slags normalitet.

Från tågfönstret kan hon se in i ett av husen som ligger längs spåret. Där bor ett ungt par. Rachel kallar dem Jess och Jason, och medan hon dricker sina burk-gin och tonics fantiserar hon ihop ett liv åt dem. En tillvaro lika perfekt som den hon en gång hade. Men en dag ser hon någonting som får henne att tvivla på att de verkligen är det där drömparet. En kort tid senare är Jess försvunnen.

Dagen efter vaknar Rachel upp hemma. Blåslagen och med minnesluckor. Dimmigt vet hon med sig att hon befann sig i Jess och Jasons bostadsområde kvällen innan. Kanske vet hon något som kan hjälpa polisen i sökandet?

Jag är som ni vet inte så förtjust i utrop av typen "den nya ..." (i det här fallet Gillian Flynn). Att jämföra med genrens stjärnskott brukar för det mesta vara till uppkomlingens nackdel. När det gäller "Kvinnan på tåget" kan jag dock förstå parallellen. Det är samma typ av futtiga och/eller sönderslagna tillvaro som skildras, samma osympatiska huvudpersoner, samma slags intrigväv. Och för den som undrar, är detta sådant som talar till romanens fördel. Att Flynn sedan är strået vassare när det gäller intrigmakeriet, och att sista kapitlen har de för deckargenren klassiska "nu ska allt förklaras"-scenerna gör inte så mycket. För det här är lovande. Det här är bra.

Det är möjligt att Paula Hawkins inte är den nya Gillian Flynn. Men hon kvalificerar lätt till rollen som hennes pigga lillasyster. Ser fram emot att läsa nästa bok.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

3 kommentarer:

  1. Väntar ivrigt att få läsa den här.

    SvaraRadera
  2. Väntar ivrigt att få läsa den här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är den SÅ värd. Man blir lite besatt av Rachel och hennes eländiga liv. På ett bra sätt.

      Radera