Bokhandlarna svarar: Vilken är din värsta skämsbok?

Visst finns de, de där böckerna du bara älskar, men som du kanske inte ställer längst fram i bokhyllan. Men vilka böcker stuvar vi bokhandlare undan när vi får främmande? Inte så många, visade det sig...

Johan Zillén, Center Syd: Knivig fråga. Visst känner jag kanske inte direkt litterär stolthet över att jag gärna sommarslukar underhållningsvåld som Kepler & Co, men det är absolut inget jag skäms över heller. Lika lite som jag skäms över att kolla på en bra actionfilm.
Jag vet en del "vuxna" skäms över att de läser serier. Det har jag aldrig gjort heller. Snarare har jag nog skämts åt en del andras vägnar. '"Jasså, läser du tecknat? Är det Fantomen eller?" (Från bekant som just stavat sig genom Liza Marklund-deckare samtidigt som jag är förlorad i Neil Gaimans Sandman...)
Ingen läsning borde framkalla skämskudde. All läsning är av godo.

Veronica Wästergård, Växjö: Skämsbok/böcker eller inte?!Vet inte om Harlequin-böcker är skämsböcker?! Får ofta höra att det är ”skräp”, men Åh vad jag har slukat sådana böcker i mina tonår och även senare.
Historiska kärleksromaner med kanske inte så mycket historia i, men med baler, vackra klänningar, slott, grevar och allt annat som hör sagovärlden till.
Romantiska romaner på sjukhus. Vet egentligen inte vad det är med sjukhusmiljön, men romantisk är den. Läkare i vit rock möter snygg sjuksköterska och så levde de lyckliga i alla sina dagar. (Precis som i verkliga livet =D )
Och sist men inte minst, Passionerade romaner där kemin sprakar redan vid första blicken. Hett Hett Hett…

Susanna Mattsson, Jägersro: Alltså, jag är nog ganska så skamlös i min läsning. Visst brukar jag kalla Charlaine Harris för min guilty pleasure-läsning, men även om någon slags objektiv litterär kvalitetsgranskare i mig kan se att böckerna inte är något vidare är det ju knappast så att jag skäms...
Förut, när jag hade mindre tid att läsa, kunde jag skämmas om jag läste deckare. Men det var nog mest för att de tog dyrbar lästid från sådant som gav mig mer i långa loppet. Nu när jag hinner med högt och lågt (dock låååångt ifrån allt jag vill läsa) håller sig skamkänslorna på behörigt avstånd.
Men, kanske finns det en riktig bubblare: Den alldeles, alldeles u n d e r b a r a Glitter Baby - Flynns dotter av Susan Elizabeth Phillips. En magisk tantsnuskroman om Errol Flynns okända dotters öden och äventyr. Jag har läst den otaliga gånger, men det var länge sedan sist. Och faktiskt har jag och ett gäng andra älskare beslutat oss för att läsecirkla med den. Kanske kommer jag då att inse att jag faktiskt borde skämmas. I alla fall litegrann.