onsdag 17 februari 2016

Tillbaka i Gärningsberg

Vilken perfekt matchning! Inte bara mellan boken och överkastet, också mellan mig och boken.

I Elin Olofssons tredje roman är vi tillbaka i Gärningsberg, det fiktiva jämtländska samhälle kring vilket hennes litterära universum kretsar. Tillbaka i Gärningsberg är också Sonia "Salida" Sallström, hyllad sångerska på dekis, som kommit för att tillbringa sommaren hos sin syster Gun-Britt på fädernegården. Gun-Britt rattar med ilska som drivmedel ett litet kafé och en loppis. Salidas ankomst gör inget för att förbättra hennes humör. Tvärt om.

På gården vistas denna sommar också Jenny, Gun-Britts dotter, som kommit upp från Stockholm för att hjälpa mostern att skriva sin självbiografi, och Salidas unge assistent Harpan. Maktkampen kan börja.

Jag tycker mer och mer om Elin Olofsson ju mer jag läser av henne. Hon återvänder till samma teman; hemvändandet, skapandet, rötterna, försoningen, men fördjupar och nyanserar för varje bok. Hennes omsorgsfulla och precisa beskrivningar av såväl relationer som platser gör det till en njutning att läsa.

Och just platsen får mer utrymme i Gånglåt. Skogen, bergen, myrar och mossar blir mer än ett omgivande landskap. De flödar genom människorna, genom Salidas sånger, genom Gun-Britts längtan, Harpans kärlek och Jennys förtvivlan. Samtidigt är de inre, psykologiska landskapsbeskrivningarna lika skarpa. Så många gånger vill jag liksom rycka in i texten och bara förlösa de här stackars människorna, ingen särskilt sympatisk, ändå djupt engagerande.

Kroppen är också mer närvarande här än tidigare. Den åldrande, svikande kroppen. Den längtande kroppen. Den sexuella, sensuella, köttsliga. Gun-Britts seniga, ilsket tuktade lekamen mot Salidas okontrollerat svällande. Kroppens skador i barndomens otyglade våld.

Den här sommaren dansar de återigen runt varandra, systrarna, som boxare i en ring. Väntar på knockout hela vägen fram till bokens dramatiska klimax. Vad händer sedan? Jag hoppas de får frid.

Johan har också läst. Såhär tyckte han. Och här och här kan ni läsa vad jag tyckte om Elin Olofssons tidigare böcker.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar