Susanna Mattsson, Jägersro: Jag gillar flerordstitlar med lite existentiella pretentioner. Som Varats olidliga lätthet, eller På spaning efter den tid som flytt (bägge rekommenderas, fast jag måste tillstå att jag bara läst de två första delarna i Prousts serie). De ligger något slags skimrande, drömskt löfte över dem. Motsatsen är de korta, koncisa enordstitlarna. Inte lika förtjust i dem. Även om flera av de böcker jag just nu vill läsa är behäftade med precis sådana (Americanah, Sonen, Kanada). Inte alls lika fantasieggande. Säkert nog så bra dock.
Johan Zillén, Center Syd: Vad fanken är fint? Jan Berglin är en mästare på boktitlar. Varje dag man inte köper pizza är en seger t.ex. Eller nya Det är den som möter som ska backa.
Eva Killberg, Ängelholm: Allra finast boktiteln har Alex Schulmans Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött Så underbar titel på en helt underbar liten roman!
Veronica Wästergård, Växjö: För mig gör boken titeln och titeln gör boken. Vad enkelt och tillkrånglat det lät på samma gång. Det finns många fina titlar, titlar som gör att man sugs till boken, som en glassoman till ett glasskiosk. Böcker man bara måste läsa för att man fastnat för titeln. Vill inte rangordna titlarna men en fin bok med en fin titel är Igelkottens elegans. Har alltid sett mig som en igelkott, taggig på ovansidan men mjuk på undersidan. Detta är definitivt en bok och en titel som gör mig lycklig. Alltså en fin titel.
Titlar är svårt - de ska väcka nyfikenhet och samtidigt sammanfatta bokens handling, och gärna sätta sig i huvudet också. Håller med Susanna om att "På spaning efter den tid som flytt" är en fantastisk titel.
SvaraRaderaDe bästa titlarna för mig är dock de som känns relevanta för boken på flera olika plan. "Gökboet" är ett bra exempel - gökar kopplas till galna människor, i det här fallet också samlade tillsammans i ett slags bo, och en gökunge är en udda unge i boet som ställer till kaos, likt romanens huvudperson.
"På västfronten intet nytt" är också ett bra exempel på en titel som är vacker, kopplar till handlingen och samtidigt blir en slags makaber ironi till all död som faktiskt äger rum.
Andra favoriter är "Tid att älska dags att dö", "Tusen och en natt", "Momo eller kampen om tiden", "Torka aldrig tårar utan handskar", "The Fault in Our Stars", "Vi måste prata om Kevin", "Den oändliga historien" och Stephen Kings enkla men effektfulla "Christine".