När slog du dig senast ner och läste en kokbok från pärm till pärm?
Aldrig.
Korrekt?
Man bläddrar lite här och var för inspiration. Lagar Jamie Olivers sallad med fetaost, spenat och ärtor. Kanske dubbelkollar hur det var Morberg gjorde sin matjessill med brynt smör inför midsommarfesten. Men läsa en kokbok? Det gör man ju inte.
Förrns nu.
Lotta Lundgrens Tio lektioner i matlagning är en bok man lika gärna kan ligga och läsa i sängen (den har mjuka pärmar, så det gör inte så ont när man somnar ifrån den och vaknar med den inkilad i armhålan) eller störa frun med lösryckta citat ur när hon faktiskt försöker jobba, som om det vore en kåserisamling av Kalle Lind eller någon annan begåvad humorist.
("Negativa utlåtanden från matgäster som regelmässigt äter sina egna snorkråkor är faktiskt inte något att bry sig om." – ur kapitlet ”Barn”)
Boken är helt befriad från bilder av rödkindade kvinnor som håller i salladsskålar och ser ut som om fotografen kittlat dem våldsamt precis innan bilden togs. Eller män, maskulina män, med rufsigt hår som håller i en stor bit kött/rejäl fisk, poserande framför en öpppen eld/vacker skärgårdsö.
Boken är faktiskt helt befriad från bilder överhuvudtaget.
Istället har Lotta Lundgren, kvinnan som ger uttrycket ”flummigt cool” ett ansikte, skrivit en bok om:
”matlagning i fri stil, ätandets glädje, kärlek i gasform, före detta pojkvänner, otacksamma ungar, smaksinnets fysionomi, vikten av jämställdhet, problemet med kost, maten som religion, författandets plågor, kreativitetens källor, kökets utrustning, mat och sex, konsekvensen av kroppsfett, kött som konflikthärd, pengar och döden, men kanske allra mest om hur man gör när man lagar mat.”
… för att citera förlagets marknadsavdelning. Men det stämmer väldigt väl.
Insprängt i boken finns även en hel del recept som man kan ge sig på att laga om man nu känner för det liksom. Och så finns det ett jättelångt, och tråkigt kapitel som författarinnan själv ber om ursäkt för, som handlar om alla olika köttsorter och styckningsdelar och hur man bäst tillagar dem. Jag lärde mig en hel del där som jag aldrig fått höra av Gordon Ramsay eller Leif Mannerström.
Tack Lotta. Och tack för att du skrivit årets bästa inte kokbok.
Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar