Nytt på G från Tom Rachman!

Ser på Tom Rachmans facebooksida att han är på gång ut med en ny roman. Vilken festlig fest för mig och alla andra som älskade debuten De imperfekta (såhär tyckte jag om den).

The rise and fall of great Powers är namnet på nya boken, och bara titeln... finfin. Väldigt förtjust i omslaget också. När det dessutom ska handla om en bokhandlare, ja då har han vunnit över mig för gott :-)

Lite om boken, saxat från Goodreads:

The New York Times and Globe & Mail-bestselling author of The Imperfectionists returns with an intricately woven novel about a bookseller who travels the world to make sense of her puzzling past.
     Tooly Zylberberg tells a story: as a child, she was stolen from home, stashed at a den of thieves, then adopted by crooks there, who ended up raising her and even using the little girl in capers around the globe. But Tooly understands only fragments of what happened in Thailand, Italy, New York and beyond. Then, a desperate message reaches her musty bookshop in Wales, and she is lured into a journey that will reveal the secret of her childhood. Celebrated for his ingenious plotting, humanity and humor, Tom Rachman has written a novel that will amplify his reputation as one of the most exciting young writers today.

Utgivning i slutet av maj. Får se om Rachman kan matcha mina högt ställda förväntningar. Svaret kommer ni att finna här.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Ghostman – Roger Hobbs

”Årets bästa thriller” säger The Crime Writers Association!
5 av 5 av Magnus Utvik i Gomorronsoffan på SVT.

Naturligtvis blir man nyfiken när man hör alla dessa hyllningar.
Så lever Ghostman upp til hypen?
Mja, blir mitt svar.
Det är en kompetent byggd thriller, visst, men inte så himla mycket mer.
Lite Lee Child möter Oceans 11 ungefär.

”ATLANTIC CITY, NEW JERSEY. Ett välplanerat casinorån går fruktansvärt fel. Det blir ett blodbad. En av rånarna skjuts i magen, men lyckas fly med en miljon dollar. Pengarna är vakuumförpackade och försedda med en sprängladdning som exploderar om den inte inaktiveras inom
fyrtioåtta timmar.
Det är därför Jack Delton kallas in. Jack är en Ghostman - han får saker att försvinna: rånbyte, rånare, vad som än krävs. Han är specialiserad på stora, spektakulära rån, men på grund av en skuld tvingas han nu städa upp efter det misslyckade casinorånet. Han är dock inte ensam. Han jagas av både FBI och, än värre, av The Wolf.”

Det är hårt, brutalt, snabbläst och okomplicerat.
Inte riktigt den typ av thriller som jag blir lycklig av.
Däremot tror jag att det skulle kunna bli en fantastiskt bra film av det här,
i händerna på rätt regissör.
Någon skulle skicka ett ex av boken till Quentin Tarantino….

Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd

Fattig filmvår räddas av... Jane Austen (vem annars)

Befinner mig för tillfället i mina gamla hemtrakter på västkusten, och jag måste erkänna att det är dåligt bevänt med läsningen då Göteborgs Filmfestival pågår för fullt. Klicka här för att till exempel se en intervju med Chimamanda Ngozi Adichie (tyvärr visas filmatiseringen av favoritboken En halv gul sol inte på någon tid när jag kan gå...).

Nåväl, vad känns då mer aktuellt än att ta sig en titt på biovåren? En hel del intressant, men verkligen torftigt när det kommer till den genre vi brukar ägna oss åt här i Boxen, d.v.s. bok-blir-film. Förutom en Håkan Nesser-filmatisering... Ingenting! Det får man väl ändå kalla skandal (om än en liten).

Vilken tur då att Jane Austen som vanligt kommer och styr upp situationen. Austenland har premiär 7 februari. En romantisk komedi om en kvinna som är besatt av Jane Austen med mig i huvudrollen (nej, jag skojade bara, med Keri Russel i huvudrollen). Okej, efter att ha sett trailerna så inser jag att det kanske inte är en film för riktigt alla. Men för mig? Och alla andra Darcy-lovers out there. Oh ja!

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Vår tids små krig

Ibland känns det som om stora bekymmer bara finns i dåtid, i litteraturens värld. Men så är det ju inte alls, när man tänker efter.
Och det gör jag verkligen, när jag läser Anna Fredrikssons nyaste roman Augustiresan. Det är samtid, det är människor som dem man mött på jobbet, det är de små gesternas tyranni. Och det är oerhört träffande.

Jenny är fyrtio år, har blivit administrativ chef - läs mellanchef - på jobbet, och är duktig flicka. Hon är gift och har inga barn, vilket betyder att hon kan jobba hur mycket som helst. När hon inte joggar, vill säga. Mannen hinner hon numera knappt se.

Naturligtvis går ingenting som Jenny tänkt sig. Det blir ALDRIG bättre sedan.
Under fem dagar i augusti ska Jenny vila upp sig och umgås med sina väninnor under en cykelsemester på Österlen. Och det vet vi ju alla kvinnor - att hålla masken inför tjejerna är svårare än något annat.

Läsvärt och tänkvärt, verkligen.
När ska vi egentligen lära oss att inte vara dessa förbannade duktiga flickor?

Eva Killberg
Killbergs Akademibokhandeln Ängelholm

Mer Lacey i maj!

Fick tipset av Eva efter mitt senaste inlägg om S. J. Bolton att mera Lacey Flint visst är på gång ut. Måste skärpa till mina google-skills på direkten. Jag ska ändå föreställa gammal journalist... Nåväl, det viktigaste är ju att jag snart får hetsläsa mig igenom en ny underhållningsdeckare om min favoritpolis. Lyckligaste lycka!  

A dark and twisted tide är fjärde boken i serien och kommer ut i maj. Det verkar kunna bli hur bra som helst. Lyssna bara på detta:

Young policewoman Lacey Flint knows that the Thames is a dangerous place – after all, she lives on it and works on it – but she’s always been lucky. Until one day, when she finds a body floating in the water. Who was this woman and why was she wrapped so carefully in white burial cloths before being hidden in the fast-flowing depths?

DCI Dana Tulloch hates to admit it, but she’s fond of the mysterious Lacey. Even if she keeps on interfering in her investigations, and is meddling with the latest floater case. But now she's got to break some terrible news to her - news that could destroy Lacey's fragile state of mind.

And Lacey will need to keep her wits about her because there's a killer that's lurking around her boat, leaving her gifts she'd rather not receive . .

Åååååå, jag gläder mig!

Susanna Mattsson
Bokia Killbergs Jägersro

En favorit i ny skrud

Märkte häromdagen när jag försökte dra ihop min "tio-bästa-lista" att flera av de böcker som betytt mest för mig  saknas i min samling. Bland annat den här:

 

Vilken tur då att den just har givits ut på nytt med ett hejdundrande fint omslag av tatueraren Jenny Boström! Alldeles snart ska den få ta plats i min egen hylla.

Möss och människor är bara en i en ljuvlig liten trio amerikanska klassiker i som Bonniers släpper i pocket. Här är de andra två:

 

 

Inte riktigt lika snygga, men ändå väldigt fina. Överlag tycker jag att det hänt väldigt mycket på pocketomslagsfronten de senaste åren. Tidigare fick man vända sig till engelska och amerikanska utgåvor för lite form och fantasi, men i och med att den blodstänkta Låt den rätte komma in gavs ut var det som att något hände. På sistone tänker jag bland annat på de underbara broderade omslagen till Mobergs Utvandrar-serie. Visst... det är väl fortfarande insidan som räknas och allt det där, men hur mycket roligare är det inte att läsa en snygg bok! Svaret är: Väldigt!

Susanna Mattsson

Killbergs Bokhandel Jägersro

Vad hände med Danny Torrance?

Jag har varit en King-fan sedan tidiga tonårens första möten med varulvar i Maine, läbbiga clowner i kloakerna, mördarsugna bilar och rabiessmittade St Bernardshundar.
Han är tveklöst en av vår tids stora berättare.
Fulkulturens konung kanske, även om många kritiker och tidigare belackare med åren börjat ge honom de hyllningar han faktiskt förtjänar.

Jag är dock även den första att erkänna att Skräck-Farfar är ojämn så det skriker om det.
Många böcker kunde vi klarat oss utan helt (Signal, Desperation och Benrangel till exempel) och långt fler börjar bra men mynnar ut i ett stort ”meh”…
(Jag har inte läst Under kupolen, efter den tågolyckan till TV-serie vägrar jag av ren princip.)

I Doktor Sömn gör King ett nedslag i sin egen mytologi.
Vi får åter knyta kontakten med pojken som nästan blev dödad av sin far på Overlook Hotel för 35 år sedan. Även om du inte läst boken har du väl förmodligen sett Kubricks film, The Shining?
En film som Stephen King, av outgrundlig anledning, själv inte var särskilt nöjd med…

”Danny Torrance har nu blivit medelåders. Efter att ha levt ett liv som gränsat till döden genom ett självförbrännande alkoholmissbruk (precis som sin far) så har han blivit nykter och bosatt sig i en liten stad i New Hampshire. Där har han fått jobb som vårdare på ett sjukhem och kan med sin synska förmåga - sitt glimmer/varsel- ge tröst och lugna dem som ska dö.
Patienterna kallar honom Doktor Sömn. 

Men hans lugna liv ska snart slitas sönder. Danny har fått telepatisk kontakt med en flicka som har samma förmågor som han, bara oändligt mycket starkare. Flickan, som heter Abra, ber förtvivlat om hjälp. Hon är jagad av en kult, ”Den sanna knuten”. En samling parasitliknande varelser som lever på att suga kraften ur människor. Och den bästa och mest långlivade näring de kan få är när de träffar på någon som Danny eller Abra.”

Det är med stor belåtenhet jag slår igen boken efter denna 507 sidor långa resa.
Detta är King i högform!
Det är ruggigt. Det är omöjligt att lägga ner. Och han strular inte upp slutet!!

Hail to the King baby!

Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd

PS. Boken kommer ut i dagarna.

Beroende av Lacey Flint?

Ni vet det där bulimiska tv-tittandet som blivit så populärt, att klämma en hel säsong på ett dygn och sedan sitta där i soffan - hålögd, urlakad och lite sorgsen. Hålögd av allt tittande, urlakad av all spänning, sorgsen för att det roliga är slut och du måste vänta ett år (kanske mer!) innan du kan göra samma sak med nästa säsong. Så känner jag mig efter att ha hetslyssnat på S.J. Boltons senaste deckare.

För efter att ha svackat lite i Livrädd så är Bolton tillbaka i fullgod bladvändarform i den tredje boken om Lacey Flint, trasig och supercool polishjältinna. Det är så spännande och bra att jag inte ens irriterar mig på de turkosa ögonen hos Laceys love interest Mark Joesbury, trots att de som vanligt nämns i tid och otid (turkosa ögon - än sen, det kan man väl ha? Och tjata om dem, ja - det kan man väl göra?). Istället framkallas bara den önskade Men låt dem få varandra nurå för helvete!-reaktionen.

I Odödlig (som boken heter) går en särdeles slem typ som är ute efter små pojkar lös i södra London. De försvinner spårlöst för att sedan dyka upp några dagar senare, på flodbanken, med halsarna avskurna. Det märkliga är bara att pojkarna verkar ha blivit nästan ömsint behandlade. Inget brutalt våld. Inga sexuella övergrepp. Det gör att chefen för utredningsteamet, Dana Tulloch (som visar upp en bra mycket mindre sympatisk sida i den här boken) misstänker att mördaren inte är vår stereotypa manliga pedofil. Samtidigt börjar en mediekåt psykiater yra om vampyrism, och en mystisk man vid namn Peter publicerar initierade inlägg på en Facebooksida som tillägnats de försvunna pojkarna. Någon verkar läcka information.

Lacey är sjukskriven efter händelserna i Livrädd och är osäker på om hon någonsin kommer att vilja gå tillbaka till polisarbetet. Men självklart dras hon in ändå. Den här gången på grund av Barney, grannpojken, som är besatt av fallet och som har en observationsförmåga utöver det vanliga. Hennes hjälp visar sig dock inte vara särskilt välkommen.

Böckerna om Lacey Flint är på intet vis stor litteratur. Men som spänningsroman är det världsklass. Det finns cirka en miljon troliga förövare, och varje gång jag tror att jag knäckt gåtan händer något som gör att jag måste tänka om. Lacey är, som jag skrivit förr, en fantastisk hjältinna - trots genreklichéer som hårt yttre, skadat inre och så vidare. Och bihandlingarna är lika engagerande som huvudstoryn. Hur ofta händer det i en deckare?

Efter att boken är slut googlar jag vilt runt för att se om Bolton är på gång ut med något nytt... och kammar noll. Grrrr....rrrrrr! Jag funderar till och med om jag ska plocka upp hopplösa Rov (som jag lade ifrån mig i somras efter att ha försökt bota min förra Lacey-abstinens) bara för att åtminstone få träffa Dana Tulloch igen. Jag hoppas att jag kan hålla mig ifrån det. Den goda S.J. har verkligen blivit en bättre författare sedan hon plitade ner den där händelselösa och långrandiga soppan. Men, men, men... Vad ska jag göra? Jag vill ju inget hellre än att få hänga med Lacey & co, bara en liten stund till...

Såhär tyckte jag förresten om Nu ser du mig (finns i pocket nu). Och såhär om Livrädd. Och Karin Lithman - du får gärna läsa in bra mycket fler böcker!

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Vad skulle du ha gjort?

Visst vill man gärna tänka sig att man alltid skulle vara den relativt trevliga, hyfsat goda människa som man är i sin normala, trygga tillvaro. Men vad händer med vår medmänsklighet, vår godhet, våra handlingar... när vi utsätts för fara? När livet står på spel? När det handlar om vår överlevnad - skulle vi foga oss i vårt öde eller skulle vi offra andra för att rädda vårt eget skinn?

Om detta handlar Charlotte Rogans alldeles utmärkta debutroman Livbåten. Året är 1914. Den unga Grace befinner sig på sin bröllopsresa, ombord på oceanångaren Empress Alexandra, då båten förliser. Grace hamnar i en överfull livbåt tillsammans med 38 andra. Resans lyx förbyts snabbt i akut nöd och kamp för överlevnad. De är för många i båten. De har inte tillräckligt med mat och vatten. Besättningsmannen Mr Hardie är den som tar kommandot, men när dagarna går utan en chans till räddning utmanas hans makt allt mer av den starka Mrs Grant. Misstänksamheten börjar gro. Och det står snart klart att flera personer måste ur båten om de inte alla ska sjunka. Vem har rätt att stanna? Vem klarar de sig utan?

Historien berättas via Grace dagbok, som hon skriver i fängelset i väntan på rättegång, åtalad för mord. Blir hon dömd väntar galgen.
Det är spännande, obehagligt och svårsläppbart. Och ju längre det lider, desto mer börjar jag undra över vad av det som Grace skriver ned som egentligen är sant. Det här är en subjektiv historia, berättad av en kvinna som har tvingats slåss för sin överlevnad. Inför domstolen tvingas hon göra om samma sak igen. Allt hänger på att hon lyckas övertyga juryn om sin oskuld. Och häri ligger den verkliga spänningen. Att man egentligen aldrig har en aning om vad som hände där ute på havet.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Charlotte Rogan har förresten gästbloggat hos oss. Läs hennes inlägg här.

En helt omöjlig lista

Efter snabbt rotande i hyllan har jag halva styrkan samlad.

Sådana här omöjliga listor har valsat runt på Facebook ett tag, men jag tog mig faktisk samman och gjorde en boklista enligt följande instruktion:

"In your status line, list 10 books that have stayed with you in some way. Don't take more than a few minutes and don't think too hard. They don't have to be "right" or "great" works, just the ones that touched you."

Och såhär blev det: 

Emily Brontë - Svindlande höjder
George Orwell - Animal farm
Inger Edelfeldt - Juliane och jag
Siri Hustvedt - Vad jag älskade
John Steinbeck - Möss och människor
Carin Holmberg - Det kallas kärlek
Jane Austen - Stolthet och fördom
Katarina Frostenson - Joner
CS Lewis - Narniaserien
Nina Lekander - Mun mot mun 

Det skulle såklart kunna vara 10 andra... eller kanske inte. Hur ser era listor ut?

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Knausgård på bål

Platsen för brottet...

Visst vet alla vi som lever med böcker att litteraturen kan väcka känslor. Och att dessa kan ta sig olika uttryck. Men den typ av uttryck som dessa känslorna tog sig för den37-åriga Malmöbo som läst Knausgårds fyra kopplar vi oftast ihop med totalitära stater.

Igår utspelade sig följande scenario i vår systerbutik på Hansacompagniet (saxat ur Sydsvenskan):

En 37-årig man greps idag på Hansacompaniet i Malmö sedan han bränt ett exemplar av Karl Ove Knausgårds Min Kamp 4 i en bokhandel.

Mannen försökte hindra folk från att släcka pocketboken som han tänt fyr på med motiveringen att ”det är den sämsta författaren genom tiderna”, enligt polisen.
– Men en urmakare från en butik intill kunde släcka boken med en vattenkanna, säger Malmöpolisens inre befäl Mats Attin. 

... och dess orsak.

Den sämsta författaren genom tiderna, minsann. Ok, bokbränning är förkastligt, det kan vi alla enas om. Men att inte gilla Knausgård, det vet alla som känner till min brinnande passion för mannen ifråga - dubbelt så.

Vi har numera vidtagit försiktighetsåtgärder i våra butiker.

Läs hela artikeln här.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Film är bäst på bok?

Boktjuven är en av de där fantastiska böckerna som alla borde läsa minst en gång i livet.
Den är verkligen så bra.
Originell, gripande och spännande.
Obligatorisk läsning för alla mellan 13 och 105.

Naturligvis var det bara en tidsfråga innan den blev film.
Självklart kommer vi att se den också.

Men ett aber.
En av de faktorer som gjorde boken så unik var den mycket speciella berättarrösten; Döden.
Han/hon/hen är märkbart frånvarande från trailern. Gäller det hela filmen månne?
Synd i så fall.
Den känsla man fick när Döden (Död-hen?) beskrev paniken och skräcken i gaskamrarna
när duscharna slogs på är svår att glömma....

Biopremiär 28:e februari.

Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd

Kanada! Kanada! Kanada!

Läste hos Calliope att författaren Donna Tartt har som ambition att hålla sin läsare intresserad ända ner på meningsnivå. Ord för ord ska hon lockas vidare i texten. Har inte läst Tartts senaste (Steglitsan) ännu, men ni kan hoppa upp och sätta er på att Richard Ford har samma ambition i Kanada. Sällan har jag läst en bok där varje mening är så precis, så sprängfylld av (just) mening, så omsorgsfullt modellerad, så detaljrik utan att för ett ögonblick bli plottrig. Jag måste nog drista mig till att kalla prosan perfekt.


Och bara lyssna på inledningen!!

”Först tänker jag berätta om rånet som våra föräldrar begick. Sedan om morden, som inträffade senare.”

Boken huvudperson är Dell Parsons, som är 15 år 1960, det år då hans föräldrar rånar en bank. De är de mest otroliga brottslingar som tänkas kan. Den charmiga pappan, en tjusig krigshjälte, före detta kapten i flygvapnet. Och den inbundna mamman, judisk intellektuell, lärare med författardrömmar.
Ändå är det just vad de gör, genomför ett taffligt planerat rån för att betala av en skuld. Åker fast och lämnar sina barn, Dell och hans tvillingsyster Berner, ensamma i världen. Det som alldeles nyss var ett alldeles vanligt, om än lite ensamt liv, ligger plötsligt i spillror.

Och det här är bara början på historien. Även om det, som jag skriver om nedan, utvecklar sig till en mycket lång början.

För trots den dramatiska inledningsmeningen är det en mycket långsam och eftertänksam berättelse. Det är den äldre Dells försök att skildra och förstå vad det var som hände honom i ungdomsåren som står i fokus. Och hur ett händelseförlopp kan skildras så lakoniskt och samtidigt så intensivt är nästan obegripligt. Ingenting kommer som en överraskning. Alla katastrofer (och boken är full av dem, större och mindre) presenteras först helt sakligt - sedan kommer beskrivningen av hur och varför det hände. Egentligen har ni faktiskt hela handlingen redan i inledningsmeningen. Ändå är man fastnaglad boken igenom.

Det är  typiskt att jag hundra gånger i romanens första halva tänker "men när ska historien börja?" utan att det stör mig det allra minsta att tempot är långsamt, och att över halva boken (tror jag, svårt att veta säkert när man lyssnar) hinner gå innan det Kanada som presenteras i titeln ens dyker upp i berättelsen.

Nej, att man redan från början vet vad som ska hända spelar ingen som helst roll. För visst kan man läsa den här romanen för dess nog så spännande handling. Men framför allt läser man den som en mörk, men långt ifrån hopplös berättelse om ett liv, som trots riktigt dåliga förutsättningar lyckas bli bra nog. Och jag måste säga det igen - som den är berättad! Jag lyssnar i någon slags trans, fastnålad i texten, fastnålad i Dells tankevärld, fastnålad i det här superba språket.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Tröstförsök # tretusentjugofem

Som dröm är det vackert att få...

Vad gör man inte för att hålla modet uppe i detta evigt regniga vintermörker? Här är mitt senaste försök. Nästa vinter fyller jag 40. Då får någon annan sitta och deppa i skogsgläntan medan jag befinner mig på varmare breddgrader.

Tills dess får litteraturen pigga upp utomhusvistelserna. Jag ska köpa den ett eget litet paraply.

Susanna Mattsson
Killbergs bokhandel Jägersro

Bokhandlarna svarar: Vilken är din läsmålsättning 2014?

Nytt år, nya titlar, nya löften. Hur ser bokhandlarna på sin läsning under det kommande året? Här får ni svaret:

Veronica Wästergård, Växjö: Skriva en läsmålsättning känns lite som att ge ett nyårslöfte, det kommer förmodligen ändå inte att hållas… Men om jag nu ska göra något annorlunda mot föregående år så är det att njuta mer av de böckerna jag läser. 2013 blev ett år där jag läste oerhört intensivt i perioder, 6 böcker på 6 dagar och sen uppehåll ett antal veckor. Varför inte en bok i veckan och eventuellt 2 veckor på de riktigt stora tegelstenarna.
Så mitt mål 2014 är att jag ska läsa sakta och njuta av varje kapitel, ord och bokstav. Precis som jag ska försöka göra med Allt i livet i år.

Eva Killberg, Ängelholm: Läsäventyren väntar
Plötsligt var barnen stora och utflugna. Och nyligen drabbades jag av en stor saknad efter äventyret. Ni vet, läsäventyret i barnböckerna, i böckerna som man stängde in sig med. Läste själv som barn, men också som högläsning för barnen.
Under 2014 har jag bestämt mig för att återvända, att uppleva nya äventyr. Jag ska börja med Törnrosens nyckel av Tone Almhjell, med ett fantastiskt lockande omslag. Sedan beger jag mig till fantasiöarna i Michelle Pavers nya serie Bronsdolken. Här finns redan två delar att hoppa in i. Bara den tecknade Fenfolkets ö får fantasin att skena.
Skräck är lika oemotståndligt i barnböcker som i vuxendeckare. Och eftersom Kristina Ohlsson är min absoluta svenska deckarfavorit kastar jag mig över hennes rysare för unga läsare, Glasbarnen. Den vann dessutom Barnens Romanpris i radio 2013. Undrar vad som egentligen händer i det mystiska huset....

En annan klassiker är Anders Jacobssons nya Skräcken på vinden. Han var en av papporna till Bert, Sune och Håkan Bråkan-böckerna. Men böckerna om den litet känsliga killen Kip Jansson verkar mer spännande än komiska.
Även relationer är ett äventyr i sig. Jag ska absolut läsa den bok min goda vän och bibliotekarie Annika rekommenderat allra varmast: Balladen om en bruten näsa. Boken av Arne Svingen blev utsedd till bästa barnbok i Norge 2012. Den lär handla om en kille som boxas och har det jobbigt hemma - men som helst vill sjunga opera och övar sig i badrummet. Låter otroligt charmigt!
Katarina von Bredow går det inte att hoppa över när det gäller ungas känslor. Efter alla älskade böcker om tonårsdilemman, har hon nu skrivit om mellanstadiet. Ett SMS på avvägar ruckar på alla rollerna i skolan... Det ska bli en trilogi. Mycket lovande!
Och till slut har jag en bekännelse att göra: Senaste Augustpristagaren i barnboksklassen har fortfarande inte blivit läst.... Men härmed lovas bot och bättring: Snöret, fågeln och jag av Ellen Karlsson, med illustrationer av Eva Lindström läses inom kort!
Sedan väntar vi bara på föräldrarna som ska läsa för/sätta böckerna i händerna på/ sina halvstora barn. Naturligtvis ska de också få uppleva läsäventyren - så att vi slipper läsa tråkiga siffror om läs(o)kunnighet.


Odette Gross, Helsingborg: Jag har inga läsmålsättningar förutom att läsa det jag vill läsa...


Johan Zillén, Center Syd: Jag instämmer till fullo med vårt nya bokmärke:

Livet är för kort för dåliga böcker. :-)

Susanna Mattsson, Jägersro: Har redan skrivit lite om mina läsmålsättningar här, men kan ju köra en liten resultaträkning:
Läsa minst en (gärna -och en halv) bok i veckan. Resultat hittills: En och drygt en halv bok läst. =Godkänt.
Läsa lika många böcker skrivna av kvinnor som män. Resultat hittills: En bok av en man. Drygt en halv av en kvinna. =Godkänt.
Läsa fler böcker av författare som inte är från Sverige/Storbritannien/USA än förra året. Resultat hittills: Enbart amerikanska författare. =Underkänt.
Läsa minst två Nobelpristagare. Resultat hittills: Inga (men Mo Yans senaste är tunn och fin... Och Richard Ford som jag just har läst känns faktiskt som en kandidat). Det blir dock Underkänt även här. Men året har ju knappt börjat. Jag hyser förtröstan.

Lost in Austen?

För den som undrar...



Ja, ni kanske tycker att det blir lite mycket Austen i bloggen just nu. Välkomna in i min hjärna! Här finns en hel salong inredd åt Mr Darcy. Ni förstår nu att jag vanligvis behärskar mig.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Veckans TV-tips

Gillar du böcker av Gillian Flynn/Tana French/Belinda Bauer-typ?
I så fall bör du inte missa den föredömligt korta fem-delarsthrillerserien The Fall (finns nu på DVD, BluRay, Netflix samt möjligtvis även i andra mindra legala digitala kanaler).

Vi får följa engelska poliskommissarien Stella Gibson, spelad av Gillian Anderson (Scully – still looking good!), som kommer till ett rörigt Belfast för att se över tidigare misskötta fall hos polisen när hon plötsligt dras in en seriemördarutredning.

Nyligen castade ”Femtio nyanser-Christian Grey”, Jamie Dornan, gör en otroligt stark och obehaglig insats som mördaren själv. OBS! Det är ingen spoiler, så taskig är jag inte, det avslöjas redan från start att han är den skyldige.

Tät, intensiv, obehaglig och annorlunda. Mycket långt från glossiga high-tech CSI-serietypen.

Johan Zillén
Akademibokhandeln Center Syd

Ondskan - finns den?

Den sista julhelgen läser jag Åsne Seierstads En av oss - en berättelse om Norge. Jag blir helt tagen. Åsne Seierstad är ju som bekant en av de stora reportageskrivarna i vår tid. Och den här boken, som hon måste ha skrivit med mycket vånda - känns in i hjärtat. Kanske just för att den är så sakligt redovisande. Allt som hände när Anders Behring Breivik växte upp, känslokylan, avvisanden, och vidare till den otroligt välplanerade terrorn i Oslo och på Utøya. Hur 77 unga människor kallblodigt mördades, hur det drabbade deras familjer och syskon, hur det aldrig kan bli helt igen. Jag gråter när jag kommer så långt. För familjerna, men också för att Utøya-morden inte hade behövt hända. Så alldeles fruktansvärt!

Alla frågor får inte svar. Anders Behring Breivik är fortfarande en gåta, liksom hur en människa överhuvudtaget kan mäkta med så mycket dödande - för att sedan sitta i rättssalen och småle. Så - finns ondskan, eller är han en produkt av att samhället inte tog ansvar?

På onsdag kväll diskuteras just den frågan med Åsne Seierstad själv i Ängelholm. Kultursällskapet har lyckats få henne att komma till Stadsbiblioteket för ett samtal om ondskan. Klockan 19 den 8 januari - missa inte det!

Eva Killberg
Killbergs Akademibokhandeln Ängelholm

Vårbokspepp!

Jag får väl försöka att inte vara sämre än Johan som traditionsenligt ägnade annandagen åt att bläddra igenom vårboksnumret av Svensk Bokhandel och sedan delade med sig av sina vårtips. Här kommer alltså mina (några har ni hört mig peppa på vid tidigare tillfälle, men minnet kan behöva friskas upp!):

1. Julie Otsuka - När kejsaren var gudomlig
Otsukas debut, men som ges ut som nummer två på svenska efter galet fantastiska Vi kom över havet (vad jag har tryckt den i händerna på folk i julhandeln...). Här kan ni läsa mitt gamla jubel över detta faktum. Och här recensionen av Vi kom över havet. Utkommer i april.

2. Tana French - Otrygg hamn
Ja vad hände egentligen med min läsning av Broken Harbour? Får ta upp den nu så att jag kan rekommendera grymma French lagom till att hennes nya kommer ut på svenska. En av de bästa inom kriminalgenren just nu. Utkommer i februari.

3. Inger Edelfeldt - Konsten att dö
Jamen hon har mig redan vid titeln, min gamla älsklingsförfattare! Utkommer senare i veckan. Tjoho!

4. E.M. Forster - Maurice
Ja, jag har ju redan sett filmen. Men herregud, det var på 80-talet. Och vad jag minns är det en historia värd att återbesöka. Skrevs 1913, men publicerades aldrig under författarens livstid på grund av homosextemat. Första svenska översättningen drygt 100 år senare. Utkommer i februari.

5. Jo Baker - Huset Longbourn: Stolthet och fördom - tjänstefolkets berättelse
Ja, alltså när man måste klämma in allt det där i titeln vete tusan... Och jag vet inte ens om jag ser fram emot att den här boken kommer. För oavsett kvalitet Måste. Allt. Stolthet och fördom-relaterat. Läsas. Suck. Utkommer i april.

6. Jhumpa Lahiri - Låglandet
Läste aldrig Främmande jord. Tänkte ta skadan igen med Låglandet. Förlaget utlovar en sammansatt berättelse och en fängslande familjehistoria som spänner över generationer och platser. Men bara en sådan sak som att få läsa om Indien... Utkommer i april.

7. Kristian Lundberg - Det här är inte mitt land
Lundberg går till angrepp mot ett land som konsekvent vänder de svagaste ryggen. Är det ens i närheten av Yarden kommer den här litterära reportageboken att vara fantastisk. Utkommer i februari.

8. Amanda Svensson - Allt det där jag sa till dig var sant
Hey Dolly var bra, Välkommen till den här världen mästerlig. Enligt denna trestegsraketslogik torde Amanda Svenssons nya vara genial. Jag vill läsa! Nu! Utkommer dock först i mars.

Grymt fin vår kommer det att bli! Traditionsenligt är jag samtidigt lika trött som vanligt på inredningsböcker, kändiskockar, pseudonymförfattare och vintagepyssel. Till vårlistan kan även läggas böcker om 5:2. Men tro mig, andra kommer att köpa det där. Jag måste inte.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Pride and Cake - Hooray!!

Titta vilken fin tårta jag fick av min bloggolega Johan på min födelsedag igår!!

Ja, nu var det i och för sig bara en bild av en tårta han skickade till mig. Antar att han laddar för att baka själv till min fyrtioårsdag nästa år...

Nåja, glad blev jag i alla fall! Om någon nu kunde tro något annat.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel

Självskadebeteende?

Ja, risken finns att jag får börja med rubrikens ovana efter att ha fått den här alldeles, alldeles underbara julklappen av min bror!

Det går nämligen inte att se vem som är på plåstret förrän man öppnat varje plåsters individuella lilla förpackning.

Aj! Var är Mr Darcy? Aj! Var är Mr Darcy? Aj! Var är Mr Darcy? Åh, ljuva plåga :-)

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Finns Gud?

Det ska finnas en första gång för allt. Till exempel att läsa en kriminalroman om Guds existens. Jag läste min första häromdagen, Stenträdet av Stefan Einhorn.

Vår huvudperson är psykiatern Daniel Weiss, som kallas till sjukhuset för att behandla en patient som lider av paranoida vanföreställningar. Mannen yrar om att vara utvald för ett religiöst uppdrag och han hävdar att även läkaren tillhör de utvaldas skara. Innan Daniel Weiss hunnit avgöra om mannen talar sanning eller inte skjuts han plötsligt ihjäl och själv tvingas Weiss fly för sitt liv. Plötsligt vilar ett uppdrag han aldrig bett om på hans axlar. Att finna det mytomspunna Livets Träd och rädda mänskligheten från att gå under.

Det är inte ofta man läser en bok där hjälten slåss för människans rätt att tro på något bortom vetenskapen. En thriller där det som ska utredas är Guds existens. Och skurken är en våldsam extremvariant av Humanisterna som inte skyr några medel för att utplåna religionens verkningar. Det är onekligen annorlunda. Och faktiskt uppfriskande i ett samhällsklimat där religion ofta likställs med fanatism.

Är det bra då? Ja, tillräckligt. Spänning och tempo och emellanåt nog så tankeväckande. Men inte i klass med till exempel Änglarnas svar. Jag tänker mig att det beror på genre. Einhorn gör sig ändå bäst i det långsamt berättade vardagsfilosofiska.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Årsbokslut 2013

Nostalgisk som jag kan vara tänkte jag börja året med en tillbakablick. En kort summering av Bokåret 2013. Ser ut som följer:

54 (och en halv) lästa böcker
27 skrivna av kvinnor
26 skrivna av svenska författare
8 skrivna av författare med rötter utanför Sverige/Storbritannien/USA (och då är en från Australien och två från Finland)
0 skrivna av en Nobelpristagare (d.v.s. underkänt i Nobelprisutmaningen)
18 deckare
19 romaner
10 ungdomsböcker

Läsmålsättning inför 2014:
Lite mer än en bok i veckan ska jag väl klara av? Och en höjning av antalet böcker skrivna av författare som inte kommer från de tre områdena nämnda ovan. Samt minst två Nobelpristagare.

Och vilka var böckerna då? Nej, jag är inte Aftonbladet, så ni kommer inte att få hela listan! Men varenda en finns recenserad här i bloggen. Håll till godo!

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro