SomZomPock! (SommarZombiePocket!)

"Melanie är en väldigt speciell flicka. Dr Caldwell kallar henne för "vårt lilla geni".

Varje morgon väntar Melanie i sin cell för att bli hämtad till dagens första lektion. När de hämtar henne håller sergeant Park pistolen riktad mot henne medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i rullstolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. När hon skojar och säger att hon faktiskt inte bits, är det ingen som skrattar."

Wow. Bara wow.

Det här är så jäkla bra.

En riktig vitamininjektion för genren. En intelligent ny twist på hela Zombieproblematiken.

Ni som läst mina recensioner under åren vet att jag har en särskild plats för dystopier, speciellt för den skräckiga sorten, i mitt litteraturhjärta.

M.R. Careys "Flickan med gåvorna" får en alldeles egen, extra ombonad plats, mellan Justin Cronins Passage-trilogi och Stephen Kings "Pestens Tid".

Redan innan boken kom ut såg man potentialen för berättelsen i annat format, och filmatiseringen med bl.a. Glenn Close, Paddy Considine och Gemma Arterton hade premiär redan i oktober förra året.

 

 

Jag har redan sett den. Den var helt ok, men inte i klass med sin litterära förlaga.

Ni andra tar banne mig den anständiga vägen och läser romanen först!

Basta!

Nu finns boken i beachbagsvänlig pocketutgåva!
Perfekt för kalla kårar och rysningar i sommarsolen!

 

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

 

 

Reviderad version av text publicerad hösten 2016.

 

 

 

 

Vatten över huvudet?

"Little fish. Big fish. Swimming in the water.
Come back here, man. Gimme my daughter."

Det är naturligtvis ingen barnlek att följa upp en megasuccé som "Kvinnan på tåget".

Närmare tjugo miljoner sålda böcker världen över, framgångsrik filmatisering med Emily Blunt i huvudrollen, topp tio-listan över högst betalda författare 2016 osv.

Kan tänka att pressen från förlag och läsare är hård när det är dags för den andra boken.

Men nu är den här.

Nel Abbott hittas död på botten av floden som går Beckford.

Tidigare på sommaren mötte en utsatt tonårsflicka samma öde. 

Hänger deras öden ihop?

Kvar finns Nels dotter Lena, en ensam femtonårig tjej och Jules, Nels syster, som tvingats tillbaka till den plats hon aldrig ville återvända.

"I djupt vatten" är en klart svårare bok att komma in i än vad "Kvinnan på tåget" var.
De första hundra sidorna snurrar det i huvudet över alla olika karaktärer som envisas med att berätta historien ur sina egna perspektiv.

Det blir bitvis riktigt rörigt faktiskt.
Vänta nu, vem fanken var Sean igen? Var han lillebror till Katie? Nej, det är 2015 och inte 1983 i det här kapitlet. Var det han som var son till Patrick som var ihop med hon som drunknade eller dränktes förut, eller var det han som var gift med Louise som var arg på Nel för att hon visste vad Mark hade sagt till Lena om vad han tyckte om Katie som blev förkrossad av att Josh visste att Helen visste att ...
Och var fanken kommer häxan in i bilden?

Jag kan tycka att en vänlig redaktör borde tagit fru Hawkins, om inte i örat så i alla fall, lite i armen tidigt här och bett henne städa upp i alla sidohistorier och skära ner antalet berättarröster sisådär 25%.

Men det tar sig. Härda ut.
Halvvägs in ungefär börjar berättelsen skära igenom bruset. Vi förstår vad som är viktigt och kan fokusera på den huvudsakliga intrigen.
Nu blir det spännande på riktigt.
Hade jag varit Magnus Utvik eller Yukiko Duke skulle jag i morgonsoffan ha gett bokens första halva en tvåa och den andra halvan en fyra.
Vi får landa på en stark 3:a helt enkelt.

Det är inte fy skam.
Och oroa er inte för Paula Hawkins.
Hon klarar sig.
"Kvinnan på tåget"-cashen räcker nog för att i lugn och ro skriva nästa bok också. Och nästa efter det. Samt tio till misstänker jag. :-)


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Världens bästa Caitlin!

Min bästa kompis Caitlins (ja, jag tycker att vi är bästa kompisar ända sedan vi träffades på Bokmässan för några år sedan. Jag är inte helt säker på att Caitlin håller med - eller ens kommer ihåg mig - men i en perfekt värld borde vi vara bästa kompisar. Hon tyckte i alla fall att jag var väldigt trevlig och väldigt lång. Det sa hon faktiskt!) senaste bok "Moranifesto" har tyvärr inte blivit översatt till svenska.

Men nu finns den i butik i en snazzig engelsk pocketutgåva!

Hur kan man inte älska en kvinna som skrev så här om David Bowie:

Eller läs hennes fantastiska och rörande minnestext om honom här:

http://girlwithlandscape.tumblr.com/post/137229227640/tribute-to-david-bowie-by-caitlin-moran

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Vinnare i Anna Roos-tävlingen!

Anna Roos-tävlingen är nu avgjord!
Stort grattis till Azra i Malmö och Britt-Marie i Ramlösa, som bägge korrekt svarat
att handlingen till viss del är förlagd till Handelshögskolan i Stockholm!

 Varsin signerad thriller landar i era brevlådor inom kort!

 // Johan
 

Gästbloggaren: Birgitta Bergin - Aktuell med boken "Något du inte vet att jag vet".

Vem är egentligen Dixie?

Många har frågat mig var karaktären Dixie kommer ifrån. ”Från min fantasi”, svarar jag då. Men det är naturligtvis inte helt sant. Dixie finns överallt i verkligheten även om just jag inte kände honom eller någon av hans kompisar innan jag började skriva min senaste roman "Något du inte vet att jag vet". Jag har genom åren sett honom på bild där han ofta har gått längt fram i Pride-festivalen eller så har han dykt upp i skvallerpressen på något glammigt vimmel. Jag har planterat honom i mitt bakhuvud och tänkt att någon gång ska jag ta tag i honom och säga ”Tjena, ska vi ta ett glas skumpa?” För Dixie äääälskar skumpa. Och fest. Och flärd. Och människor. Det är glitter och glamour som gäller utan att för den skull missa allvaret i livet. Han är en varm och behjärtansvärd person i fjädrar, dun och höga klackar.

Min Dixie-vän fick bli motsatsen till homofob-Anders i boken. Min fråga till mig själv när jag satte igång med manuset var: finns det verkligen en millimeters chans att få Anders att tänka utanför boxen? Få som läste Som ett brev på posten skulle nog tro det, inte ens jag. Men se … Dixie gör underverk med Anders och en helt ny sida växer fram hos denna lätt ångestfyllda machoman under bokens gång. Han lättar på slipsen och hittar nya utmaningar i livet … eller … hur var det nu … han kanske bara lockar fram gamla dolda sidor? Vem vet? Allt jag kan säga är att Dixie skakar om Anders liv, något som kommer att påverka fler personer i familjen.

Och mer då? Hur går det med Kicki, Magnus, Gunilla och Sussie för att bara nämna några personligheter i dessa två färgsprakande släkter?

Bra och dåligt kan man nog påstå. Det enda som är helt säkert, det är att det händer galna saker i vardagen precis hela tiden och alla dras de in i fler och fler hemligheter och lögner, de flesta av dem i tron att ingen vet vad de tror att bara de själva vet. Ända tills den dag som Elsa och Thore återvänder från sitt Kanarieöarna där de spenderat ett lyckligt år tillsammans. Då när de bjuder ut alla till ön ännu en gång för att spendera en helg tillsammans. Precis som förra året exploderar dolda sidor och vi får vara med om avslöjanden som får oss att både skratta och gråta.

Men varför kom egentligen Elsa och Thore hem? Och vad är det för dansande båt som stör utanför ön? Och vem är den femte gästen? Och vem har egentligen målat den magiska tavlan på staffliet längt upp på toppen av ön? Och är Kicki lika slug och elak som hon ger sken av? Och vem är den hemliga finansiären?

Häng med i Elsa Bergh och Thore Tappers respektive familjers galna liv. I "Något du inte vet att jag vet" kommer får vi fortsätta att följa deras kamp för att hålla alla hemligheter just hemliga under tiden som de desperat försöker följa de gamlas uppmaningar från breven, de där förhatliga breven med förbehåll och lockelser.

Mina hemligheter. Dina lögner.

Birgitta Bergin / maj 2017

Något du inte vet att jag vet, Birgittas sjunde roman, är en fristående fortsättning på Som ett brev på posten. Det är en roman fylld av värme, romantik och svart humor. Finns i butik nu.

Get to the Chopper!!

"Tidigt på morgonen den 23 september 2009 går larmet – en värdedepå i Västberga rånas.
Det är upptakten till ett av de mest spektakulära brotten någonsin i Sverige. Rånarna anländer via helikopter och polisen kan bara se på när de försvinner med närapå 40 miljoner kronor. Inte ett enda skott avlossas."

Detta har hänt på riktigt.

Nästan.

Jonas Bonnier har med "Helikopterrånet" skrivit en rafflande actionroman i Roslund & Hellströms anda. Det är nästan så att jag väntar mig att Ewert Grens ska kliva  in i handlingen och styra upp saker och ting.

Författaren har pluggat på. Gjort grundlig research.

Pratat med många av de riktiga rånarna och andra inblandade.

Han lägger mycket ansträngning på att skildra de fiktiva karaktärerna byggda på deras liv, särskilt "buset".

Han ger dem liv och trovärdighet, vilket lyfter boken över många av genrekollegornas stereotypa skildringar.

"Det är en roman jag skrivit – även om sanningen i det här fallet ofta är mer spännande än något jag kunnat hitta på. Men vad som är sant och inte, det vet bara jag och rånarna." säger Jonas Bonnier till Expressen.

Poliserna, kriminalaren Caroline Thurn undantagen, är överlag lite blekare figurer. Men eftersom handlingen huvudsakligen berättas ur helikopterrånarna, och deras hantlangares, perspektiv är det inte hela världen att vi slipper ta del av varenda konstapels privatliv, musiksmak och/eller alkoholvanor.

Lite uppfriskande när man tänker på det faktiskt.

"Helikopterrånet" är såld till 29 länder, och rättigheterna till filmversionen har köpts av Netflix och Jake Gyllenhaals produktionsbolag. Torde lämpa sig väl för en seriös dramathrillerserie av "Narcos"-typ.

En till sabla serie man måste bänka sig framför ....

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Tävling! Vinn signerat ex av Anna Roos "Spel"!

Författaren Anna Roos och hennes förlag har generöst donerat två signerade exemplar av boken "Spel", som Ni nu har chans att vinna!

För att vara med att tävla ska ni svara på frågan nedan, skicka svaret samt namn och adress till bokboxen@akademibokhandeln.se. Vi vill ha era svar senast den 23/5.

Vid vilket lärosäte utspelar sig till viss del "Spel"?

1. Chalmers tekniska högskola

X. Handelshögskolan i Stockholm

2. Lunds Universitet

Två glada bokälskare får sedan sin bok i posten!

Lycka till!

Om boken:

"Sol lämnar Sverige och svär på att aldrig komma tillbaka. Men när hennes tvillingbror Gustavs kropp hittas i Årstaviken och hans död avskrivs som självmord återvänder hon motvilligt. Med ett fingerat CV får hon anställning vid Handelshögskolans bibliotek. I korridoren träffar hon Erik, studenten som är lite bättre än alla andra och har en likadan tatuering som den hon sett på sin brors döda kropp.

Sol drog nitlotten redan vid födseln. Medan Gustav växte upp på gåslever i deras pappas nya hus på Lidingö blev hon kvar i förorten med sin mentalt instabila mamma. Och om hon har haft svårt att behålla sina jobb, har hennes bror snarare haft problem med vilket han ska välja efter sin examen från Handelshögskolan.
Vad var det egentligen som hände Gustav? Jakten på svar tar Sol djupare in i hans värld. Ur sprickorna i den putsade fasaden börjar mörka sanningar sippra fram, och Sol dras in i ett spel där bara slumpen avgör vem som är vinnare och vem som är förlorare".


Spel är ett samarbete mellan Modernista och Louise Bäckelin Förlag

// Johan

Gästbloggaren: Anna Roos - aktuell med boken "Spel".

 "En ung framgångsrik student hittas död i Årstaviken och hans tvillingsyster som skilts från honom i unga år ger sig in i hans värld för att ta reda på vad som har hänt. Snart är hon indragen i ett spel, där enbart slumpen avgör vem som är vinnare och vem som är förlorare."

Min spänningsdebut kretsar kring spel och då inte bara hasardspel utan också de sociala spel de flesta av oss deltar i när vi kliver in i nya miljöer.

 

Jag minns fortfarande när jag var 18 år och stod bakom spelbordet för första gången. Jag hade precis, inte helt till mina föräldrars förtjusning, landat mitt första extrajobb på kasino. Trots att det var länge sedan kan jag fortfarande minnas känslorna spelandet triggade i kroppen och även om jag då inte var fullt insatt i dess baksidor är det en erfarenhet som lämnat avtryck.

 Nu blev min karriär som croupier relativt kort och livet rullade vidare. Jag tog studenten, flyttade från landet och studerade ett par år utomlands innan jag återvände till Sverige. I Stockholm tog jag min civilekonomexamen och påbörjade mitt yrkesverksamma liv. En spännande, lärorik och stundtals krokig väg som på olika sätt kastat mig in och ur ett antal olika miljöer.

 När jag sedan började skriva tog jag mig friheten att gå baklänges i tiden, dyka djupare ner i de omgivande förhållanden som fascinerat mig, skruva upp volymen, fabulera, och därefter låta berättelsen ta form. Resultatet blev "Spel", en thriller som delvis utspelar sig i högskolemiljö och där spel inte bara handlar om att vinna och förlora, utan är på liv och död.

 

// Anna Roos

OBS! Håll utkik på bloggen senare i veckan då vi tävlar ut två signerade exemplar av Annas bok!

 

Anna Roos [f. 1981] är civilekonom, utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare har hon arbetat på kasino och var under en tid bosatt i Atlanta i USA. "Spel" ges ut av Modernista i samarbete med Louise Bäckelin förlag.

 

Foto: Ellinor Koda

Läs mer här: roos-anna.com/

Eller här: instagram.com/r.o.o.s_a.n.n.a/

 

 

 

 

Never never gonna get old

Som om tanken på att hamna på ett demensboende inte var skrämmande nog för de flesta av oss, vad händer när de äldre där tas över av mörka krafter? Där har du upplägget för Mats Strandbergs ("Engelsforstrilogin", "Färjan", "Monstret-böckerna") nya rysare "Hemmet"

"Joel är tillbaka i småstaden där han växte upp. Han har tvingats bli förälder till sin mamma Monika, som nu ska flytta in på demensboendet Tallskuggan.
På hemmet jobbar Joels barndomsvän Nina. De har inte pratat med varandra sedan tonårens smärtsamma avsked.

Monika blir snabbt sämre när hon flyttat in på avdelning D. Hennes utbrott alltmer våldsamma. Och hon tycks veta saker som hon inte borde känna till. Det är nästan som om något okänt tagit över henne.
Nu förs Joel och Nina åter samman för att rädda Monika och sig själva."

Precis som i "Färjan" (Min recension här) tar Strandberg sin tid innan läskigheterna väller in.

Är det kanske väldigt svenskt? Lite vardagsleda, socialrealism och möjlighet att lära känna personerna i berättelsen innan blodet flyter och skriken kommer?

Jag gillar det verkligen.

Lite mindre "bang on the beetroot" än i de, framförallt, amerikanska horrorfilmerna.

När skräcken väl kommer så är det så mycket värre efter som du faktiskt känner något för människorna som drabbas.

Mats Strandberg bevisar åter igen att han siktar på att bli en svensk Stephen King,

och har goda chanser att nå målet.

"Hemmet" är en klassisk, men ändå modern, skräckis av samma typ som t.ex. "The Conjuring", "Insidious" och "Sinister". De bra första delarna då alltså, inte de kackiga uppföljarna. Den här boken har alla förutsättningar att kunna bli en riktigt ryslig rulle ...

Akta dig Ajvide, du är på väg att bli omsprungen ...

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

Gästbloggare: Staffan Nordstrand – aktuell med boken "Opium".

För nu fem romaner sedan kunde jag inte för mitt liv tro att jag skulle bli författare på heltid. Att jag skulle lämna jobbet inom byggindustrin som jag njöt av. Där ena dagen spenderades i ledningsgruppsmöten, och nästa ute på byggen.

Men vad gör man inte för en bättre sak, när man får ständiga tecken från ovan att man måste ta steget? Ja, då är det bara att åka med.

Något som påverkade mig starkt under början av de fyra åren då jag jobbade med faktainsamlingen för mina romaner var mänskliga rättigheter, handel med människor, droger och vapen. Det är de fyra viktiga grunderna i mina spänningsromaner som till stora delar är dokumentära.

I "Under floden", "Samnang tiggarpojken", "Sista färden", "Byggfirman" och nu senast "Opium" är platser händelser och den fakta som kommer fram i dialogerna autentiskt.

Sist jag skrev på Bokboxen (här) berättade jag lite om mitt liv och bakgrund fram till dess att jag började i skolan under senare ungdomsåren och läste in klasserna sju, åtta och nio på ett år i Eriksdalskolan på Söder i Stockholm. Före den tiden hade jag bara skolkdagar och inga skoldagar. Det ordnade upp sig och jag kom på bättre tankar. Jag ville inte längre driva omkring på Stockholms gator, bo i portar, bli upplockad av polisen, barnavårdsnämnden och fraktad till fosterhem och skola för busiga barn. Jag ville bli något.

Det har jag nu. I och med romanen "Opium", kan jag med stolthet kalla mig författare. Jag bestämde mig för att skriva den i samband med Under floden-trilogin. Det tog mig nästan tre år att göra romanen färdig med all sammanställning av fakta och resor. Jag betalade dyra pengar för att få tillgång till höjderna i Laos, till folket som odlar opium som senare blir heroin. I stora mängder bärs det in i Kina upp till Shanghai och sedan vidare till Hongkong och Macao. I vissa delar även in i Skandinavien via Kina och Ryssland.

Knarket har gått samma väg i över hundra år, på samma stigar som av slitage bara blir djupare och detta trots att myndigheterna gör allt för att stänga av transportvägarna. Något som de aldrig kommer att lyckas med – krafterna bakom droghandeln är för starka, och pengarna de tjänar är för stora.

"Opium" är en stark spänningsroman där vi följer Eva som träffar Fredde på hotell Malmen i Stockholm. De träffas i baren och deras tid tillsammans blir mer än dramatisk med svek, lögner och mord.

Eva blir mycket kär i Fredde efter ett antal nätter tillsammans. Kärleken förblindar henne och då han frågar om de skall resa på semester, till Bangkok och Phuket, får Fredde ett tydligt ja till svar. Efter bara fyra dagar i paradiset ångrar hon sig bittert och kan inte förstå hur hon bara kunde göra en sådan dumhet. Men det är för sent och där och då sugs hon allt djupare ner i den nyss inledda mardrömmen.

"Opium" får en uppföljare, "En tid för gudar", som ligger färdig och kommer ut till vintern. I den följer vi Fredde, som under sin nya identitet smugglar heroin från Laos via Kina in i Kazakstan, Ryssland till Sverige. Romanen slutar överraskande och jag hoppas att du får möjlighet att läsa även den boken!

Självklart jobbar jag på ett nytt romanprojekt som jag hoppas kommer ut 2019 och just nu i skrivande stund tycker min Labrador Chica att vi bör ta en timmes promenad i skogen. Jag tar henne, går och lämnar just nu inga mer spår.

 Vid tangenten, Staffan Nordstrand