Herre Jösses Garth!!

Jag är inte lättchockad. Inte alls.

Det är ju ingen hejd på hur mycket hemskheter man lyckats ta sig igenom. Roslund & Hellström, Tom Rob Smith, Justin Cronin, John Ajvide Lindqvist mfl serverar ju ofta upp vidrigheter, blod och ond bråd död så man blir tvungen att gå ut på altanen och andas lite.

Men jag har aldrig. Aldrig.

Läst något råare än Garth Ennis och Jacen Burrows grafiska novell Crossed (eller seriealbum som vi brukar säga på fackspråk). Grundstoryn är enkel. En farsot drabbar världen (Hej Pestens Tid, Vägen, Walking Dead, Flickan från Ingenstans, I am Legend mfl mfl) och vi får följa en grupp överlevare som försöker att göra precis det.

Men till skillnad från tex populärkulturens lätt-att-springa-ifrån-iga zombies är antagonisterna här rejält mycket värre. De kallas ”De Korsade” efter de korslika, såriga hudeksem som de virussmittade drabbas av. Ett virus som får den drabbade att agera ut alla sina vidrigaste tankar.

Ni vet hur man i filmer och böcker vanligtvis kan lita på att hjälten, hjältinnan, söta barn och gulliga djur brukar klara sig? Inget sådant larv här. Allt kan, mycket brutalt, gå åt skogen väldigt snabbt. Och gör det väldigt ofta. Vissa uppslag i boken fick mig säga ”ÅH HERRE GUD!” rakt ut i soffan (Han svarade aldrig.).

Det här är kanske inte Garth Ennis största stund (Kort info för den icke-seriekonsumerande barbaren. Garth Ennis: Tog över John Constantine – Hellblazer från Jamie Delano och gjorde den till en massiv modern klassiker. Skapade mästerverket Preacher tillsammans med Steve Dillon. The Boys! Chronicles of Wormwood! En massa annat! Hitman, Punisher, The Pro mm mm. Han är en av de största inom Serieskaparskrået. Uppe där med Neil Gaiman, Frank Miller och Alan Moore. Punkt.) men det är grymt underhållande. Tycker jag. Borde kanske söka hjälp.

Johan Zillén
Bokia Center Syd